Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilskrift - Kilskriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Kilskriftspråk
682
det 20; vid sidan av sina nämnda
ljudvärden hade det senare även sakvärdena »sol»,
»ljus», »dag» m. m. Olägenheten av denna
flertydighet hos sina ideogram sökte
babylo-nierna ofta avhjälpa genom att tillfoga ett
fonetiskt komplement; efter ideogrammet
skrevo de sista stavelsen i det ord, som detta
skulle beteckna (liksom vi vid våra ideogram,
siffrorna, ofta tillfoga en uttalsfyllnad, t. ex.
4.de, fjärde, 4:o, kvarto). Även ideografiska
determinativ brukades till ett begränsat antal
i den babylonisk-assyriska skriften. Varje
mansnamn föregås av tecknet eg.
manligt könsmärke, varje kvinnligt av ett
tecken, som likaledes utvecklats ur en realistisk
könsbeteckning, gudars av (utvecklat
ur det ursprungliga ideogrammet , bil-
den av en åttastrålig stjärna), »gud». Till
stor hjälp vid k:s tolkning har varit, att
namn och andra ord, som ena gången skrivas
rent fonetiskt med stavelsetecken, vid andra
tillfällen tecknas sammansatta av flera
ideogram. — Då Royal asiatic society i London
1857 sände avskrifter av en förut endast av
Talbot tolkad lercylinder till Rawlinson,
Hincks och Oppert, utan att någon av dem
visste av de andras uppdrag, insände de en
månad därefter sina tolkningar, vilka i allt
väsentligt överensstämde. Tvivlet på att
forskningen var på rätt väg förstummades då.
— I kungl. bibi, i Nineve påträffades en
mängd teckenförklarande tabeller, sy
11a-barer, som babylonierna och assyrerna själva
funnit nödigt upprätta över sin inkrånglade
skrift. Undersökningen av dessa har lämnat
en särdeles värdefull hjälp vid tolkningen.
I många fall kan man följa
kilskriftsteck-nens utveckling ur den gamla bildskriften.
Så hade det babylonisk-assyriska
ideogrammet för »hus»,^ J 11 den lineära
gestalten 1111 —y ’ ideogrammet för »hand»,
senare vanl. tecknat jf" | , hade tidigare
den fullständigare formen | , ur ett
äldre, lineärt j , uppenbarligen bilden
för 6n knuten hand med framsträckt tumme.
K il i n s k r if t s samli nga r, resultaten
av de omfattande och ännu pågående
grävningarna i Eufrat-Tigrisdalen (se B a b y 1
o-n i e n), finnas förnämligast i British museum
(London), University museum (Filadelfia),
Louvre (Paris), Königliches Museum (Berlin)
och turkiska statens museum i Konstantin-
Ord, som saknas under
opel. British museum äger det intressanta och
värdefulla Assurbanipalbiblioteket (se A
s-surbanipal). Filadelfiamuseet äger större
delen av de till ett hundratusental uppgående
kilskrifttavlor, som Pennsylvaniauniv:s
expeditioner uppgrävt i tempelstaden Nippur (se
d. o.). I Paris förvaras de i det nuv. Telloh
uppgrävda inskrifterna, i Berlin inskrifter
från Babylon och Assur m. fl. ställen. På
senaste tiden ha grävningar i ruinerna efter
det gamla Ur (se d. o.) i s. Babylonien
lämnat resultat av högt värde. Litt.: D. W.
Myhr-man, »Upptäckterna i Babylon och Assyrien»
(1913); B. Meissner, »Babylonien und
Assyrien», II (1925), s. 336 ff. D. M. (P.L.)
Kilskriftspråk, språk, vilkas litt. är
upptecknad i kilskrift, i första rummet s u m
e-riskan (se Sumerer) och a c k a d i
s-k a n. Den senare är ett semitiskt språk,
tidigare än något annat inom denna familj
framträdande i litteraturen. Namnet
acka-diska härleder sig från de semitiska
babylonierna, vilka själva kallade sitt språk så till
skillnad från de icke-semitiska urinvånarnas
språk, sumeriskan. Ackadiskan har, till följd
av förlusten av flera specifikt semitiska
språkljud, fått en osemitisk prägel. Under den tid
av mer än 2,000 år, som dess litt. omspänner,
har språkets byggnad naturligtvis undergått
åtskilliga förändringar, ehuru den rådande
tendensen till arkaiserande skrivsätt väsentligen
döljer dessa. Så ha t. ex. kasusändelserna i
senare tid bortfallit, vilket visar sig
därigenom, att de anbringas oriktigt. —
Kilskriften har även begagnats av andra folk (se
Amarna, Hetiter och Kilskrift).
Kilskriftlitteraturen (i främsta rummet de
gamla babyloniernas och assyrernas litt.) är
synnerligen rikhaltig. Den bär i stor
omfattning religiös prägel: böner, hymner,
botpsalmer, myter och epos, ss. skapelse- och
syndaflodsberättelser, guda- och hjältesagor;
ritualföreskrifter för tempeltjänsten m. m.;
besvärjelser av onda andar i och för botande
av sjukdomar; orakler och förklaringar av
järtecken. — Den historiska litt. är
också synnerligen rik. I inskrifter på
cylindrar eller prismor av lera, på bildstoder,
stenplattor, vaser o. s. v. lämna konungarna
utförliga upplysningar om sin ätt, sina
gudar, sina krig, byggnadsföretag, jakter o. s. v.
Vidare finnas krönikor, kronologiska listor
över konungar och ämbetsmän, fördrag med
främmande stater, proklamationer,
ämbetsfull-makter, skattelistor m. m. — Rättsliga
urkunder finnas i mängd: dels lagar, bland
vilka i främsta rummet märkes den av
konung Chammurapi promulgerade (se C h a
m-murapis lag), dels juridiska handlingar,
ss. stämningar, domstolsprotokoll och utslag,
handlingar rörande äktenskap, skilsmässa,
arvsangelägenheter, adoption, köp och lån. —
Näringslivet belyses genom utförliga
räkenskaper och dokument, ss. arrendekontrakt,
kostnadsförslag, skuldsedlar, kvitton,
inven-K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
