Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilskriftspråk - Kilsnitt - Kilt - Kilung - Kulwa el. Kilwa Kisiwani (Quilva) - Kimberley - Kimberley, John Wodehouse - Kimbrer - Kimito - Kimolos - Kimon - Kimono - Kimpulung - Kimrök - Kimstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Kilsnitt—Kimstad
684
tarieförteckningar, avlöningslistor,
fraktsedlar och brev. — Till den vetenskapliga
litt. höra språkliga arbeten, ss. syllabarer
(innehållande förklaring av kilskriftstecken),
ordlistor, grammatikaliska texter och
kommentarer; ävenså finnas tavlor, som behandla
geografi, zoologi, botanik, mineralogi,
medicin, matematik och astronomi. — Litt.: O.
Weber, »Die Literatur der Babylonier und
Assyrer» (1907); B. Meissner, »Babylonien und
Assyrien», II (1925). P. L.
Kilsnitt. 1. Formandet av de killiknande
stenar, varav ett valv (se d. o.) är
sammansatt. — 2. En enkel dekoration i primitiv
konst och folkkonst, bestående av kilformigt
ristade el. skurna urgröpningar i föremål av
lera el. trä. E. L-k.
Kilt [ki-] (jfr da. kilte, skörta upp
kjolarna), ett slags knäkort, veckad kjol, vanl.
av rutigt ylletyg, vilken tillhör de skotska
höglandsreg:tenas uniform; bäres även av
skotska sportsmän.
Kilung [ki-], hamnstad på n. Formosa; 58,524
inv. (1924). Export av kol, trä m. m.; i
närheten gruvor (kol, guld, silver, koppar).
Kilwa [ki’-] el. Kilwa Kisiwani (Quilva),
hamnplats i Tanganjikaterritoriet, 500 inv.,
en gång huvudort i ett från Persien (987)
grundat mäktigt sultanat. Kom 1498 till
Portugal, senare till Sansibar och tillhörde 1890
—1919 Tyskland. Intressanta äldre
byggnader.
Kimberley [kPmboli], stad i britt, kolonien
Cape of Good Hope, Sydafrika, 1,260 m ö. h.,
i en öde trakt vid järnvägen Kapstaden—
Bulawayo; 39,702 inv., därav 18,288 vita
(1921). Hette förr Colesberg Copje och
uppblomstrade raskt efter upptäckten av
diamantfälten. Gruvorna tillhöra numera De
Beersbolaget. Se vidare Diamant, sp. 854.
Kimberley [ki’mbøli]. John Wodehouse,
l:e earl av K., brittisk statsman (1826—1902).
Ärvde 1846 titeln baron Wodehouse, tillhörde
överhusets whigparti, var understatssekr. för
utrikes ärenden under
Aberdeen 1852—55 och
Palmerston 1855—56
och 1859—61, brittisk
envoyé i Petersburg
1856—58 och sändes
dec. 1863 till
Köpenhamn för
förhandlingar i slesvigska frågan.
Som lordlöjtnant på
Irland 1864—66
ingrep han kraftigt mot
de feniska
oroligheterna och blev därpå
(1866) earl av K. I Gladstones ministärer var
han kolonialminister 1870—74 och 1880—82
samt minister för Indien 1882—85, 1886 och
1892—94, i Roseberys ministär utrikesminister
1894—95. K. genomförde 1871 annekteringen
av Griqualand West, där diamantgruvstaden
Kimberley uppkallades efter honom. K:s
syd
afrikanska politik var vacklande och ledde
1881 till förlusten av Transvaal. I
utrikespolitiken följde han whigtraditionerna från
Palmerstons tid men saknade dennes
beslutsamma energi. V. S-g.
Kimbrer [ki’m-], se C i m b r e r.
Kimito [ki’-] (fi. Ke’miö). 1. K. el. K
i-mitolandet, ö vid Finlands s. v. kust,
mellan Äbo och Hangöudd, 30 km lång och
25 km bred (Finlands största ö näst efter
Fasta Äland). K. skiljes genom smala sund
från fa,stlandet. — 2. Socken i Äbo och
Björneborgs län, Finland, omfattande största delen
av ön Kimito; 323 kvkm, 6,541 inv. (1928),
mest svensktalande. Bekant från kriget 1809
är Sa ndö s t röm i K. O. Brn.
Kimolos, se Kykladerna.
Kimon [ki’-] (lat. Ci’mon), atensk fältherre
och statsman, son till Miltiades och den
tra-kiska furstedottern Hegesipyle, ledare för det
parti i Aten, som i samförstånd med Sparta
ville kraftigt fortsätta kriget mot perserna.
Han ledde de operationer, som befäste Atens
välde över öarna och Mindre Asiens kuster;
främst märkas erövringen av hamnen Eion i
Trakien och av ön Skyros samt den stora
segern över perserna vid Eurymedon i
Pamfy-lien (465?). K:s ställning undergrävdes av det
växande demokratiska partiet och blev
ohållbar, då den hjälpexpedition, som på hans
initiativ sänts till Ithome för att hjälpa
spartanerna mot de upproriska messenierna,
skymfligen återsändes. Areopagen berövades
sin politiska makt av Efialtes och Perikles,
och K. blev 461 genom ostracism
landsförvi-sad på tio år. Sedan Aten misslyckats i sina
expansionssträvanden på Greklands fastland
och i sin offensiv mot perserna i Egypten,
återvände K. och fick i uppdrag att
återupprätta Atens prestige i striden mot Persien.
Han företog en expedition till Cypern och dog
vid belägringen av Kition. M. Pn N-n.
Kimono [ki-], japanskt klädesplagg för män
och kvinnor, en lång, fotsid rock, där
fram-och ryggstycken äro skurna i ett enda stycke
(se bild på sp. 686). Sl^irningen brukas
numera ofta i den moderna damdräkten.
Kimpulung [ki’-], rum. Cåmpu-Lung [-[kom-pu-lo’qg]-] {+[kom-
pu-lo’qg]+} el. Cimpulung, stad i Stora
Vala-kiet, Rumänien, vid vägen söderifrån till
Törz-burgpasset; 16,652 inv. (1915). Viktig
marknadsplats. Mycket besökt sommarort.
Kimrök, se Kol.
Kimstad, socken i Östergötlands län,
Mem-mings härad, kring Motala ströms utlopp ur
Roxen; 67,66 kvkm, 1,995 inv. (1929).
Naturskön, av förkastningar präglad trakt; bördig
slättbygd ö. om Motala ström, skogsbygd v.
därom. 2,030 har åker, 3,578 har skogs- och
hagmark. Flera historiska gods, bl. a. Lövstad
och Norsholm (se dessa ord). På kyrktaket
äro avbildade två kämpande ryttare, vilket
ansetts syfta på en strid mellan två
konungasöner. Pastorat i Linköpings stift,
Norrköpings kontr. Jfr art. i Sv. Turistfören:s
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
