Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Kina (Religion)
700
Den rationalistiska konfucianismen hade sin
motpol i den lika gamla taoismen. Äldsta
företrädaren av denna var L a o -1 s i (föreges
ha varit född 604 f. Kr.), författare till en kort
traktat, »Tao tö king»; hans idéer utvecklades
av L i e -1 s i (omkr. 400 f. Kr.) och C h u a n
g-tsi (4:e årh. f. Kr.). Deras lära var en
kvie-tistisk naturfilosofi: Tao (»Vägen») var
återigen den urgamla naturens lag (yang och yin
upphöjda i en högre enhet) men ej sedd som
en abstrakt ideal harmoni, ett högre system,
byggt i analogi med jordens hierarkiska
ordning, såsom hos konfucianerna, utan som en
mera konkret urprincip, den primära, eviga,
skapande och ordnande principen i universum.
Människans liv i samklang med detta Tao
gick ut på en stilla, passiv, anspråkslös
tillvaro; helig enhetskänsla med naturen (ofta
under form av eremitliv); förakt för världens
ävlan, för dess skenvärden, för den
ogrundade föreställningen om existensen av gott
och ont; förakt för det utvecklade och
förgrenade statslivet (det konfucianska idealet)
såsom en urartning bort från det ideala,
primitiva urtillståndet. Föreställningen om denna
urprincip, denna världssjäl, sattes naivt i
samband med vulgär animism — när allt är
besjälat av Tao, måste ju också varje föremål
ha sin själ. Så har sedan den vulgärreligion
fått namn av taoism, som går ut på
odödlighet, magiska konster och andebesvärjelse:
den, som i sig levandegjort Tao, luttras
(genom självhypnos, fasta, förtärande av
magiska droger m. m.), så att han befrias från
de jordiska banden, han blir odödlig (en sien,
genie), kan vara samtidigt på flera håll, ha
makt över andarna m. m. Ett par årh. e. Kr.
kom denna vulgära religion att ge upphov
till ett verkligt samfund med överstepräst
(tien-shi), prästerskap (besvärjare) och talrika
tempel över hela landet. Denna utveckling
stod i samband med och skedde efter mönstret
av en främmande, till K. importerad religion,
buddismen, som uppges ha införts via
Centralasien under kejsar Ming-ti (58—76 e. Kr.)
av senare Handynastien. Men buddistiska
församlingar synas ha existerat redan tidigare.
I andra årh. e. Kr. voro redan många
indiska, iranska och centralasiatiska
buddist-missionärer verksamma i K. (bl. a. som
översättare av heliga skrifter), men det var först
335, som kineserna själva fingo tillstånd att
ingå i munkordnar. Den indiske munken
Ku-marajivas (slutet av 300-talet) verksamhet å
ena sidan, den kinesiske pilgrimen Fa-hiens
å den andra (resa till Indien 399—414)
stimulerade kraftigt intresset, och under
400-och 500-talet spreds läran oerhört, särskilt
som den starkt gynnades av såväl den
äkt-kinesiska Liangdynastien (härskade 502—
566 s. om Yang-tsi), som den till ursprunget
tungusiska Norra Weidynastien (398—532) i
Nordkina. Under början av Tangdynastien
(618—907) florerade den allt starkare, och
förbindelserna med »det heliga landet» Indien
voro synnerligen intima (berömda pilgrimer
voro bl. a. Hüan Tsaug, som reste 629—645,
och I-tsing 671—695).
Allehanda riktningar inom den indiska
buddismen överfördes och blomstrade i K.,
och man fick så en he] rad sekter. Bland
dem märkas: Tsiny-tu-sekten (tsing-tu = »det
rena landet», d. v. s. paradiset), en
mahäyäna-riktning. som fäste huvudvikten vid läran om
vissa fi älsargestalter. s. k. b o d h i s a
1t-v a, som frivilligt dröjt med att taga sista
steget till fiigörelse och buddhaskap för att
hjälpa den lidande mänskligheten att finna
frälsningsvägen, nå paradiset hos Buddha
Amitäbha (kin. O-mi-to-fo, »oändligt ljus»)
och räddas från helvetets plågor (vilka gärna
framställas i bild i kinesiska tempel);
Lü-sekten (lü = vinaya = munkreglerna), som tar
fasta på ett allvarligt och strängt munkliv som
förberedelse till frälsning; C/mn-sekten (chan=
dhyäna = meditation), som genom metodiska
själsövningar försätter den frälsningssökande
i exalterat tillstånd, vari han når frihet från
de jordiska banden och uppgår i världssjälen,
som han finner i sitt eget hjärta;
Chen-yen-sekten (chen-yen = det sanna ordet),
avläggare av den indiska tantraskolan, som
inriktar sig på magi och besvärjelser. Tävlan
mellan dessa o. a. läroriktningar förlorade i
betydelse, när i slutet av Tangperioden
buddismen utsattes för kraftig förföljelse (845 e. Kr.
slopades 4.600 kloster, 260.000 munkar och
nunnor utdrevos) och den bildade klassen
släppte intresset för den främmande läran.
Som folkreligion är den dock alltjämt
blomstrande, främst genom sina fantasien
tilltalande tempel och riter. De gudomligheter,
som äro särskilt populära, äro, utom Shi-kia
(— Säkyamuni = den historiske Buddha),
O-mi-to-fo (= Amitäbha, himmelens furste),
Kuan-yin (bodhisattvan Avalokitesvara, i
östern feminin, barmhärtighetens gudinna,
ofta framställd som månghövdad och
mång-armad), Wen-shu (bodhisattvan Manjuåri,
vanl. framställd som ridande på ett lejon)
samt Ti-tsang (underjordens härskare). Vidare
märkas Si tien wang, »de fyra himmelska
konungarna», d. v. s. väktare, ofta i morska
kolossalfigurer, som skola skrämma bort onda
andar, och de aderton Lo-han (= arhant),
heliga män, främst Buddhas lärjungar Änanda
och Käsyapa. Gudstjänsten består av mässor,
rökelsebränning, pilgrimståg. karnevalsmässiga
tempelfester samt frambärande av
votivskän-ker. Den tibetansk-mongoliska avarten av
buddismen, lam aismen, har under de
senaste århundradena vunnit betydande
utbredning i Nordkina.
Att uppdraga en bestämd gräns mellan
kon-fucianer, taoister och buddister i K. låter sig
ej göra, emedan samma personer deltaga i
kulten i både de taoistiska och de buddistiska
templen och dessutom utföra ankult och hylla
den konfucianska etiken, överklassen har
under det senaste årtusendet demonstrerat
för
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
