Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Kina (Undervisningsväsen—Försvarsväsen)
702
akt för buddism och taoism, vilket ej hindrat
den att vid begravningar anlita båda
riktningarnas präster för mässor och diverse riter
mot onda inflytelser.
Utom buddismen ha flera andra främmande
religioner under längre eller kortare tid fått
fast fot i K. (nestorianismen, manikeismen,
mazdeismen; se nedan, sp. 708). Av mera
varaktig betydelse ha blivit å ena sidan islam
(först införd under Tangtid), nu vida spridd i
de centralasiatiska provinserna samt i Kan-su,
Shen-si och Yün-nan (minst ett 20-tal mill.
anhängare), å andra sidan kristendomen. K
a-tolicismen, först införd under
mongoldynastien men snart åter utdöd, återinförd
under slutet av Mingtiden men undertryckt
av Kang-hi, Yung-cheng och Kien-lung,
blomstrade äter upp först under 1800 talet.
Samtidigt påbörjades en livlig protestantisk
mission (pioniär var Robert Morrison, som
kom till Kanton 1807). De protestantiskt
kristna i K. uppgå till omkr. x/2 mill., de
katolskt kristna till nära 2 mill. B. Kgn.
Undervisningsväsen. Ända till 1905 gick K:s
undervisning ut på att lära skrivtecken och
studera de gamla författarnas skrifter,
varför förtrogenhet med den klassiska
litteraturen blev en huvudsak vid de examina, som
gåvo tillträde till ämbetsmannabanan.
Kineserna saknade all beröring med främmande
språk. Redan tidigt inrättades missionsskolor
efter europeiska principer, men då examina
från dessa icke berättigade till statstjänst
och deras antal jämfört med K:s folkmängd
aldrig kunde bli stort, hade de föga
betydelse. Efter det olyckliga slutet på
boxar-rörelsen började en del kineser inse, att en
ändring måste ske. 3 sept. 1905 utfärdades
förordning om att undervisning skulle införas
i reala ämnen och främmande levande språk.
Svårigheterna vid tillämpningen av det nya
visade sig vara mycket stora. Antingen fick
eleven en någorlunda skaplig europeisk utbildning
men kom att sakna förmågan att behärska
sitt eget lands litteratur, eller ock lärde han
sig sitt modersmål som förut och förblev
främmande för den västerländska bildningen;
studietiden räckte ej till för båda delarna.
Härigenom har K:s undervisningsväsen kommit
in i den största villervalla, ytterligare stegi ad
genom oroligheter och penningbrist. Den
senare tidens nationalistiska rörelse har lett till
att en mängd främmande läroanstalter i K.
blivit stängda. Det finns statsskolor, privata
kinesiska skolor och utländska skolor, vilka
sistnämnda helt bekostas från utlandet, i den
mån de ej blivit stängda. Av K:s omkr. 70—80
mill. barn i skolåldern fingo 5.800,000
undervisning 1923. Enl. Nankingregeringens beslut
skall landet indelas i universitetsdistrikt, där
en eller två provinser bilda ett distrikt. De
övriga skolorna i provinserna sortera under
univ., och centralpunkten för all
undervis-ningsorganisation är undervisningsministeriet
i Nanking. ö.
Tidningspress. K:s första tidning i modern
mening, Sin Pao i Shanghai, uppsattes 1870,
men den inhemska pressen fick först efter
1911—12 års revolution något uppsving. F. n.
utges några hundra tidningar,de flesta med små
uppl., starkt politiskt betonade men vanl.
ekonomiskt beroende el. bestuckna. De mest
spridda äro Shun Pao, Sin Wen Pao och Shf Pao,
alla i Shanghai. I K:s största handelsstäder
utges tidningar även på engelska o. a.
främmande språk; mest betydande av dessa är
North China Daily News, uppsatt 1864. A. A-t.
Försvarsväsen. Armén. Efter kriget
mellan K. och Japan 1894—95 började Yuan
Shi-kai med hjälp av tyska instruktioner
organisera en liten modern armé, men innan någon
hela riket omfattande arméorganisation
hunnit genomföras, bragtes försvarsväsendet i
oordning genom det kroniska inbördeskriget,
och största delen av befintliga trupper kom
att lyda under olika provinsguvernörer. Vid
sidan av deras reguljära trupper framträdde
irreguljära trupper i mängd, och någon
skiljegräns mellan sådana friskaror och rövarband
blev svår att uppdraga. Några dugande
militärguvernörer, t. ex. Chang Tso-lin i
Man-churiet och Feng Yü-siang, organiserade
emellertid rätt väldisciplinerade och modernt
utrustade trupper kring sig.
Nationalistpartiet organiserade sin nya armé med biträde
av sovjetryska instruktörer. Vid detta partis
seger i inbördeskriget (1928) beräknades omkr.
3 mill. män i K. stå under vapen, och en
omfattande demobilisering beslöts.
Organiserandet av en projekterad ny riksarmé torde
ännu (sept. 1929) knappast ha hunnit
påbörjas, men i flera riksdelar (främst
Man-churiet, där »vita» ryska f. d. officerare
anlitats som instruktörer) finnas alltjämt
ganska betydande truppavdelningar. Enl. 1928
års författning är nationalregeringens
president högste befälhavare över K:s
stridskrafter till lands, till sjöss och i luften. V. S-g.
K:s fasta försvar. Från äldre tider
kvarblivna befästningar, ss. Kinesiska
muren (se d. o.) och vissa stadsmurar, ha
numera ingen fortifikatorisk betydelse. De
nuv. befästningarna inskränka sig till
kustbefästningar samt några mindre betydande
passbefästningar i n. och v. Medan ännu
Peking var rikets huvudstad och residens för
Manchudynastien, ansågs den viktigaste
uppgiften vara att skydda denna del av riket
såväl mot de europeiska makternas
aggressiva strävanden som mot Japan. För detta
ändamål började redan Li Hung-chang mot
1800-talets slut genom en strategisk
förpostlinje skydda inseglingen till Chi’-liviken.
Sålunda befästes 1880—92 den på n. sidan av
viken belägna hamnen Port Arthur (se d. o.)
och på s. sidan Wei-hai-wei (se d. o.). Båda
dessa hamnar ha senare övergått i andra
makters besittning. Vid gränsen till Manchuriet
anlades kustbefästningar vid Shan-hai-kuan
till skydd för den manchuriska järnvägen,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
