Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Försvarsväsen - Författning - Förvaltning och rättskipning - Flagga m. m. - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Kina (Författning—Historia)
704
Pei-tangforten 20 km n. om Pei-hos mynning
samt Ta-kuforten framför nämnda flods
mynning till skydd för järnvägen till Tientsin
och Peking. Dessa befästningar ha enl.
bestämmelser i fredsprotokollet 17 sept. 1901
raserats. Till skydd för hamnstaden Chi-fu
anlades även befästningar. En annan
huvudgrupp av befästningar är förlagd längs
Yang-tsi-kiang, till skydd för denna K:s viktigaste
kommunikationsled samt för huvudstaden
Nanking. Vidare finnas åtskilliga
befästningar till skydd för provinshuvudstäder,
några sydkinesiska hamnstäder m. m. De
kinesiska befästningarna utfördes före
världskriget till stor del under ledning av tyska
officerare och försågos med bestyckning från
Krupp. De äro av mycket växlande värde,
från gammalmodiga öppna batterier till
moderna pansarfort. L. af P.
örlogsflottan utgöres (1929) av 6
kryssare om sammanlagt 18,600 tons
deplace-ment, 3 jagare, 8 torpedbåtar, 8 kanonbåtar,
24 flodkanonbåtar samt 2 bevaknings-, 1
transport- och 1 övningsfartyg. De flesta
fartygen äro otidsenliga. ö-g.
Författning. K:s nuv. författning är
»Organiska lagen för republiken K:s
national-regering», promulgerad 4 okt. 1928 av
styrelsen för folkpartiet (kuo-min-tang).
Enligt denna lag delas regeringen i fem råd
(yüan): 1) exekutiva rådet, som tillsätter
ministeriernas medl. och framlägger
regeringspropositioner; 2) lagstiftande rådet, som
består av 49—99 av regeringen på 2 år
nominerade medl. och har att besluta i
lagstiftnings- och budgetfrågor, om amnesti, fördrag
med utländska makter o. s. v.; 3)
rättskip-ningsrådet, som är domstol i högsta instans
och även förvaltningsdomstol; 4)
examina-tionsrådet, som har att examinera
ämbets-mannakandidater m. m.; 5) kontrollrådet,
med 19—29 av regeringen utsedda led., som
bl. a. ha att granska rik sräkenskaperna,
anställa åtal mot ämbetsmän m. m. över de
fem råden står ett statsråd med 12—16 medl.,
bland vilka utses presidenter och
vicepresidenter i de fem råden. Statsrådets ordf,
är nationalregeringens president samt högste
befälhavare över alla republikens
stridskrafter. Under statsrådet står ett
ministerkabinett (f. n. 11 medl.), bestående av de olika
ministeriernas chefer och en rådspresident.
Nationalistpartiet behåller emellertid högsta
kontrollen över hela regeringen och har åt
sin styrelse förbehållit vidsträckta
inbland-ningsmöjligheter i fråga om
regeringsverksamheten. Författningen betecknar sig själv
som provisorisk. V. S-g.
Förvaltning och rättskipning. K. är sedan
gammalt indelat i provinser (se tabell sp.
691) med stor självstyrelse. Provinserna äro
indelade i kretsar, och såväl i provinserna
som i kretsarna finnas representationer. 1912
publicerades en lag, påverkad av europeiska
principer, med särskilda bestämmelser för
Kinas nationalf 1 agga.
Flaggan röd, dess övre, inre
fjärdedel blå, i dennas mitt
en vit rundel, omgiven av
12 strålformigt ställda, vita
trianglar.
unga brottslingar och sinnessvaga. Nya
bestämmelser ha sedan tillkommit. Man skiljer
på kriminal-, civil- och handelslag.
Domstolarna bestå av underrätter och en högsta
domstol. De flesta främmande staters undersåtar
i K. ha ännu exterritorialrätt. Tyskar och
österrikare förlorade den genom världskriget,
och Sovjetryssland har frivilligt avstätt från
den. Annars lyda utlänningar i K. under sina
egna länders lagar. Nankingregeringen har
emellertid som en av sina främsta
programuppgifter satt strävandet att åstadkomma
genomgripande nyordning av dessa
förhållanden. ö.
Flagga.
Republikens 1912 i st. f.
den monarkiska
gula drakflaggan
antagna flagga
hade fem
horisontella band (rött, gult,
blått, vitt och
svart). Efter
inbördeskrigets slut
(1928) infördes i
stället officiellt i
hela riket den
flagga (se bild), som
nationalistpartiets
anhängare under
kriget använt.
V.S-g.
Historia. K:s folk gör vid ett ytligt
betraktande ett mycket enhetligt intryck (den
renodlat »mongoliska» typen), men mätningar
visa betydande fluktuationer, och säkert är,
att den nuv. folkstammen är resultatet av
ständiga folkblandningar. I historisk tid har
en myckenhet nordasiatiskt blod inkommit,
och i äldsta tid försiggick en fusion mellan
de »egentliga» kineserna i Huang-hobäckenet
och de »barbarer», som bodde i
Yang-tsi-bäckenet och s. därom. Mycket har
spekulerats om kinesisk invandring från
väst-asiatiska trakter genom Centi alasien, men
intet har härvid kunnat bevisas — tvärtom
talar språkfrändskapen med tibetaner,
siameser m. fl. om ett stort block av
befryn-dade folk, som redan från urtiden innehaft
Östasien. Genom J. G. Anderssons
arkeologiska grävningar har man kunnat konstatera,
att den kinesiska kulturen står i organiskt
sammanhang med en yngre stenålderskultur
i Nordkina, vilken är påfallande besläktad
med liknande kultur i Främre Asien från
omkr. 3500—3000 f. Kr., och K. har alltså
då varit östligaste provinsen i ett väldigt,
över hela n. Eurasien sig sträckande
neoli-tiskt område. Jfr Asiatiska
fornläm-n i n g a r.
De äldsta bevarade kinesiska traditionerna
anses av kineserna gå tillbaka till 2300—
2000-talet f. Kr. (dokument, förknippade med
»guldålderskejsarna» Yao, Shun och Yü),
men de torde vara betydligt senare och av
Ord, som saknas under K, torde sökas under G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
