Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Kina (Historia)
714
reglering av Tonkingränsen; 1896 fick
Ryssland tillstånd att bygga järnväg genom
Man-churiet till Vladivostok; 1898 skaffade sig
Tyskland arrende på 99 år av området
Kiao-chou med staden Tsing-tau på Sban-tungs s. ö.
kust och rätt att bygga järnväg genom
provinsen och exploatera gruvor där;
Lü-shun-kou (Port Arthur) och Ta-lien-wan (Dairen,
Dalnij) utarrenderades till Ryssland, med
koncession på järnväg från det förra till den
nordliga järnvägen. Wei-hai-wei i Shan-tung
utarrenderades till England och
Kuang-chou-wan i Sydkina till Frankrike. England
reserverade Yang-tsidalen såsom sin »intressesfär»
genom att tvinga K. att lova att ej där
avträda eller utarrendera mark till annan makt.
På samma sätt förbehöll sig Frankrike
grann-provinsen till Tonkin och Japan det rika
landskapet Fu-kien.
I intellektuella kretsar i K. ledde alla dessa
övergrepp till ett pockande krav på reformer
för fredande av K:s självständighet, och den
unge kejsar Kuang-sü (reg. 1875—1908)
lyssnade ivrigt till denna stämning. Under
sommaren 1898 utfärdade han, ledd av den
unge kantonesiske reformmännen Kang
Yu-wei, en rad radikala reformedikt.
Undervisningsväsendet skulle omläggas efter
västerländskt mönster och de gamla litterära
examina slopas; manchutrupperna skulle
omorganiseras och allmänt milissystem skapas;
dugande män skulle sändas för studier till
utlandet och folkupplysningen främjas etc.
Reformmännen gjorde det ödesdigra
missgreppet att ej engagera den mäktiga
änkekejsarin-nan Tsi Hi i rörelsen utan tvärtom söka
undantränga henne från allt inflytande. Kring
henne samlades nu alla konservativare
element, som sågo sina prerogativ hotade.
Genom en kupp fängslade och avspärrade Tsi Hi
kejsaren och övertog helt regeringen i hans
ställe; av reformmännen flydde några, andra
avrättades. Den upphetsade antidynastiska
stämningen i K. leddes av kejsarinnan
skickligt till att uppgå i det främlingshat, som
blivit allt intensivare efter makternas
övergrepp, och de hemliga sällskap, som bildats
mot tronen, förvandlades i förbund av
»boxare», frivilliga krigare, som rustade sig att
utrota de vita. Kloka provinsguvernörer som
Li Hung-chang, Chang Chi-tung, Liu Kun-i,
Yüan Shi-kai och Tuan Fang avstyrde
äventyren i de flesta provinserna, men till
provinsen Ohi-li strömmade stora skaror av boxare,
som av regeringen insläpptes i huvudstaden
och tillätos våldföra sig på de infödda kristna.
En internationell mindre trupp hade hunnit
upp från kusten till legationskvarterens skydd,
och där barrikaderade man sig och utstod i
veckor (sommaren 1900) en våldsam belägring
av boxartrupper, företagen med regeringens
goda minne. När slutligen utländska
trupper hunno fram till undsättning, flydde hovet
hals över huvud till prov. Shan-si (där ett
stort antal missionärer, även svenskar,
mör
dats av guvernören Yü Hien), och
fredsunderhandlingar inleddes. Efter grundliga
plundringar och diverse straffexpeditioner gingo
makterna in på fred, vilken slöts i sept. 1901.
Boxarupproret var kulmen och avslutningen
på 1800-talets utlandsfientliga rörelser.
Fredsvillkoren blevo en allvarlig läxa. Utom
bestraffning av ledande män utkrävdes
skadestånd på sammanlagt 450 mill. taels att
betalas under 39 år, löpande med 4 % ränta;
beloppen inkasserades genom det av utlänningar
grundade och ledda sjötullverket. Tillstånd
gavs att befästa legationskvarteren i Peking.
Ryssland hade begagnat tillfället att
förlägga större militära styrkor till Manchuriet
och uppfyllde ej sina löften att draga dessa
tillbaka, vilket blev närmaste anledningen till
de förvecklingar, som ledde till rysk-japanska
kriget (1904—05). Aren närmast efter 1900
hade ett starkt närmande mellan K. och
Japan framgått ur ledande kinesers önskan att
gå i lära hos Japan för fredande av landets
självständighet. Detta närmande tog hastigt
slut, när Japan genom kriget syntes
kineserna avslöjat som en erövringslysten
militärstat. Strävan att genom tekniska och politiska
reformer skaffa K. kraft till självförsvar
blev nu allmän, och även den gamla
kejsarinnan sadlade om. Reformrörelsens främsta män
voro den gamle generalguvernören Chang
Chi-tung och Yüan Shi-kai. 1905
utsändes en kejserlig kommission till utlandet
för att studera främmande politiska system,
följd av andra dylika för studier rörande
rättskipning, polisväsen, myntreformer och
arméorganisation. Sept. 1905 utfärdades edikt,
som slopade hela det gamla examenssystemet
och lade grunden till ett nytt, modernt
skolväsen, och studenter uppmuntrades att bege
sig till utlandet för studier. 1906 stiftades
lagar, som ställde odling och rökning av
opium på successiv avskrivning. I aug. 1908
tillkännagavs ett program för gradvis
genomförande under 9 år av ett konstitutionellt
styrelsesätt. Undan för undan uppsattes
diverse demokratiska församlingar såsom
»förskolor»: distrikt- och provinsförsamlingar,
finansbyråer, jordbruks- och
undervisningsorga-nisationer, handelskammare o. s. v. Den
lovande utvecklingen avbröts genom
änkekejsa-rinnans och kejsarens död hösten 1908. En
späd kejsare, Süan-tung, uppsattes;
förmyndarregeringen, vari kejsarens fader, prins
C h u n, och Kuang-süs änka, Lung-yü, ledde,
var ej situationen mäktig. Yüan Shi-kai
avskedades, och korruption och
manchufavorise-ring florerade ohejdat. Väl fortgingo
reformerna, så att t. ex. 1909 provinsförsamlingar
och 1910 t. o. m. ett slags senat öppnades
och under s. å. flera järnvägslinjer började
trafikeras. Men tempot tillfredsställde ej alls
de talrika reformivrarna, helst som
regeringen kategoriskt vägrade bifalla upprepade
äskanden om konstitutionens snabbare
genomförande. Detta och de för manchuer till-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
