- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
721-722

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Historia - Litteraturanvisningar - Kina (paviljong) - Kinaalkaloider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

721

Kina—Kinaalkaloider

722

Shanghai och besatte (mars) Shanghais
kinesiska hälft, medan utländska trupper höllo
den internationella delen. Japan tillkännagav
nu, att det ej var sinnat att som England
uppge sina tidigare rättigheter, och
chauvinismen i K. blev allt våldsammare.
Nordtrupperna började vackla, och Nanking utrymdes
plötsligt. De intågande sydtrupperna
plundrade staden och begingo talrika våldsdåd och
mord på utlänningar (24 mars 1927). Denna
paroxysm efterträddes av ett lugnare skede.
De engelsk-kinesiska förhandlingarna
avbrö-tos för gemensamma utländska protester mot
dåden i Nanking, och långvariga förhandlingar
om dessa följde. Det ryska inflytandet
eliminerades helt, i det att Ghang Tso-lin i Peking
gjorde en husundersökning i sovjetryska
ambassaden (april 1927), där bevis i mängd
gå-vos på att nationaliströrelsen till stor del
betalats och huvudsakligen letts av
sovjet-ryssarna, vilken skandal bragte antiryska
grupper inom nationalistledningen i Nanking
till makten. Chen ersattes (juni) med en
moderatare utrikesminister, Wu. Ett visst
bakslag gjorde sig över huvud gällande i hela
chauviniströrelsen. Nordkina förblev
fientligt, Chang Tso-lin utnämnde sig till
gene-ralissimus och tillsatte ny regering (juni). I
aug. tvangs Chiang Kai-shek att avgå från
ledningen i Södern, och det åsyftade verket,
K:s inre enande och dess resning mot
utlandets privilegier, syntes rinna ut i sanden.
Försök återupptogos emellertid snart. General
Yen Si-shan i den nordkinesiska prov.
Shan-si, som alltsedan 1912 mönstergillt
behärskat detta bergomgärdade landskap och
avhållit sig från all inblandning i det övriga
K:s affärer, kastade sig plötsligt (okt.) i
leken på nationalisternas sida och angrep Chang
Tso-lin men blev till en början tillbakaslagen
för att dock återkomma våren 1928. Det nya
året blev en lycklig vändpunkt. Febr, såg
åter Chiang Kai-shek som sydtruppernas
ledare. Både in- och utrikespolitiskt gick det
raskt framåt. Chiang förklarade sig villig
att återupptaga förhandlingarna med England
på grundval av dess uttalade principer, och
i Kanton, där i nov. 1927 ett sista
bolsje-vikiskt utbrott blodigt kvävts (med
avrättande av ett 20-tal ryssar) av general Li
Chai-sum (högkin. uttal Li Tsi-shen), som sedan
återställt mönstergill ordning, återupptogs en
livlig handel med England. Chiang Kai-shek
återställde å sin sida ordning och en viss
blomstring i det viktiga handelscentrum
Han-kou. I april 1928 började nationalisterna stora
operationer för att erövra Peking och ena
landet under Chiang, som snart underlade sig
östra K. (Kiang-su, An-hui, Ho-nan,
Shan-tung), samt Feng Yü-siang och Yen Si-shan,
som opererade västligare. En sammanstötning
mellan kinesiska soldater och japanska
garnisonstrupper i Tsi-nan-fu, Shan-tungs
huvudstad, vållade ytterligare spänning med Japan,
som städse understött Manchuriets härskare

Chang Tso-lin, vilken alltid villigt
tillmötesgått Japans ekonomiska expansion i detta
land. I juni utrymde Chang Peking utan strid
och drog sig tillbaka till Manchuriet. Utsatt
för ett bombattentat, avled han av de skador
han därvid erhöll. Yen Si-shan besatte Peking,
och med undantag av Manchuriet, som under
Changs son Chang Hüe-liang höll sig på sin
kant, var K. äntligen enat under den
nationalistiska regimen. Genast anslogs en
bestämdare ton mot utlandet. I juni begärde man alla
främmande truppers avförande från kinesisk
mark och generella förhandlingar om nya
fördrag. En stor reorganisationskongress
samlades i Nanking, som förblev huvudstad även
efter erövrandet av det nu till P e i p i n g
omdöpta Peking. Sista stenen i enhetsverket
lades i okt., då i högsta rådet invaldes utom
Chiang, Feng, Yen och Li Chai-sum även
Chang Hüe-liang, som accepterade och anslöt
Manchuriet till enhetsriket utan att lyssna
till japanska regeringens råd, vilken ville
förmå honom att separatistiskt och med
Japans stöd hålla Manchuriet utanför rörelsen.
Utlandsfrågorna kommo i ett nytt läge, när
regeringen i dec. på egen hand proklamerade
nya tulltariffer att träda i kraft 1 febr. 1929
och när England godkände dessa och formellt
erkände den nya regimen. De stora, allt
över-skyggande problemen äro nu avskedandet och
försörjningen av de enorma truppmassorna
samt slutgiltig avveckling av de utländska
privilegierna. Framgången blir beroende av
sämjan, resp, rivaliteten, mellan de främsta
segerherrarna. B. Kgn.

Litter atur anvisning ar. Om K. i
allmänhet: S. Wells Williams, »The Middle
king-dom» (2 bd, 1883); B. Navarra, »China und
die Chinesen» (1901); E. Nyström, »Det nya
K.» (2 bd, 1913); J. G. Andersson, »Draken
och de främmande djävlarna» (1926).

Historisk litt.: J. A. M. de Moyriac
de Mailla, »Histoire générale de la Chine» (13
bd, 1777—85); É. Chavannes, »Les mémoires
historiques de Se-ma Ts’ien» (5 bd, 1895—
1905); F. Hirth, »The ancient history of China»
(1908); L. Wieger, »La Chine ä travers les
äges» (1920) och »Textes historiques» (3 bd,
1902—05); H. Cordier, »Histoire générale de
la Chine» (4 bd, 1920—21); B. Karlgren,
»Östasien under nittonde århundradet» (1920) och
»Kina» (i »Norstedts Världshistoria», d. 15,
1928); H. Maspero,»La Chine antique» (1927);
H. A. Giles, »A chinese biographical
dictio-nary» (1898); H. Hjärne, »Kinas störste
kejsare» (i »Julbok», utg. av E. Stave, 1906);
J. O. P. Bland och E. Backhouse, »Kina under
sista änkekejsarinnan» (1912). B. Kgn.

Kina, paviljong (»Kina slott») vid
Drottningholm (se d. o., sp. 1274 och bild 9).

Kinaalkaloider, alkaloider (se d. o.), vilka
förekomma i kinabark (se d. o.) och en del
kinaträdet närstående växter. Främst bland
dessa k. märkes kinin (se d. o.), vidare
inemot ett tjog andra, däribland k i n i d i n

Ord, som saknas under

K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free