Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinematograf - Kinematograffilm - Kinematografi - Kineser - Kinesiska havet - Kinesiska muren - Kinesiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Kinematograffilm—Kinesiska språket och litteraturen
738
extra anordning kan
projicie-ras med en vanlig
kinopro-jektor. — 1928 utarbetades
vid Eastman
Kodaklaborato-riet en metod, kallad
kodaco-lor, som bygger på en av R.
Berthon angiven princip.
Koda-colorförfarandet är f. n. avsett
blott för amatörbruk, emedan
de därmed framställda filmerna
icke med fördel kunna
projicie-ras till större format än omkr.
40X56 cm och sålunda endast
lämpa sig för förevisning inför
ett mindre antal åskådare.
Såsom upptagningsmaterial
begagnas vid detta förfarande
s. k. smalfilm av 16 cm bredd.
Det celluloidband, som utgör
underlaget för filmen, är på
den icke emulsionerade sidan
försett med en struktur, som
utgöres av längs filmbandet löpande ytterst
smala parallella halvcylinderformade räfflor,
s. k. cylinderlinser (se bild 22, där FF är
filmen med cylinderlinserna ccc).
Cylinderlinserna äro så smala, att 22
dylika rymmas på en mm; de
bibringas filmen genom
pressning under uppvärmning.
Filmens icke räfflade sida är
försedd med ett ytterst
finkor-nigt pankromatiskt
bromsil-veremulsionsskikt (se
Fotografi, sp. 875). Bild 21
framställer schematiskt ett
horisontalsnitt av den vid
ko-dacolorförfarandet använda
upptagningsanordningen.
Det nöje och den tjusning den »levande
bilden» ger ha givit
amatörkinemato-g r a f i e n en stor utbredning. För att så
mycket som möjligt nedbringa
materialkostnaderna använder man därvid nästan alltid
■s. k. smalfilm, som i regel framkallas positivt,
d. v. s. man förändrar genom s. k.
bildomvänd-ning det negativa filmbandet till ett positivt.
Smalfilmen har numera standardiserats till
bredderna 16 och 91/2 mm. Samma material,
d. v. s. samma film, kan brukas både som
negativ- och positivmaterial. Underlaget till
den använda filmen utgöres alltid av
cellulosa-acetat (se F i 1 m) eller liknande eldsäkert
material. Jfr L j u d f i 1 m.
Litt.: H. Lehmann, »Die Kinematographie»
(1919); F. P. Liesegang, »Wissenschaftliche
Kinematographie» (1920), »Handbuch der
praktischen Kinematographie» (6:e uppl. 1918);
G. M. Coissac, »Histoire du cinématographe»
(1925); A. Odencrants, »Den moderna
kinema-tografien» (1926); J. Hertzberg,
»Kinemato-grafi». Uppfinningarnas bok, IX (1929). J.H-g.
Kinematograffilm, se Film.
Kinematografl, se Kinematograf, sp.
735, och Filmväsen.
Kineser, mongoliskt folk, som utgör
huvudmassan av Kinas befolkning. Se Kina, sp.
690—692.
Kinesiska havet, de delar av Stilla havet,
Kinesiska muren vid gränsen av provinsen Chi-li.
som omge Kina. Det omfattar Gula havet,
Östkinesiska havet och Syd
kinesisk a havet (se dessa ord och Stilla
havet).
Kinesiska muren (kin. Wan li chang cheng,
»den 10,000 li långa muren»), det längs
Egentliga Kinas nordgräns till skydd mot
fientliga invasionsförsök uppförda skyddsvärnet,
även kallat Stora muren. Den sträcker
sig från Kia-yü-kuan nära Su-chou i prov.
Kan-su, skiljer provinserna Kan-su och
Shen-si från öknen Gobi och Ordoslandet samt går
sedan i en yttre och en inre sträckning i
provinserna Shan-si och Chi-li till Huang-ho och
närheten av Peking (över Kalgan) samt
därefter ned till Liao-tungviken vid
Shan-hai-kuan. Denna mur fulländades under
Ming-dynastien (1368—1644) och sammanfaller
endast delvis med en äldre, trol. mot hunnerna
på 300-talet f. Kr. uppförd och mot slutet
av 200-talet f. Kr. av kejsar Tsin Shi-huang-ti
fullbordad mur, som i allmänhet löper något
sydligare och har sin ö. ändpunkt i n. v.
Korea. En ännu äldre jordvall finnes i n. v.
Kan-su. De äldre anläggningarna voro redan
på 1200-talet förfallna, och Stora muren miste
sin militära betydelse, när manchudynastien
1644 fick herraväldet i Kina. Sedan dess har
den mångenstädes förfallit. Stora muren
beräknas ha varit 2,400—3,000 km lång och
består, där den blivit fullt utbyggd, av två
parallella,, tinnkrönta tegelmurar på en grund
av huggen sten, på bestämda mellanrum
försedd med portar och torn, särskilt i
dalbottnar och vid passövergångar. Jfr A. W. S.
Win-gate i Geographical Journal 1907, W. E. Geil,
»The Great wall of China» (1908), och F. G.
Clapp i The Geographical Review 1920. (V.S-g.)
Kinesiska språket och litteraturen.
Kinesiska språket har inga påvisbara verkligt
närstående släktingar. Det anses närmast vara
besläktat med siamesiskan, med vars
språkliga typ det ganska nära överensstämmer,
men de identifierbara ordstammarna äro
mycket få och utesluta ej helt möjligheten, att
de blott bero på lån. Å andra sidan synes det
tydligt, att överensstämmelse finnes mellan
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
XI. 24
Bild 22.
Trefärgs-filter för
kodaco-lorförfarandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
