Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinesiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kinesiska språket och litteraturen
741
det uttalas. och vad det betyder.
Förvanskningarna bero på en lång teknisk
förskjutning. De med träpinnar utförda arkaiska
tecknen (ku-wen) förenklades omkr. 200 f. Kr.
till »stämpelstil» (chuan}, som snart till följd
av hårpenselns införande modifierades till
nuv. normalstil (li-shu}, vid vars sida finnas
starkt förkortade kursivstilar (hing-shu,
tsao-shu). 100 e. Kr. uppfanns papperet, som
raskt utträngde träskivor, bamburibbor och
siden som skrivmaterial, men man fortsatte
att skriva i lodräta rader, lästa uppifrån
och ned (med varje ny rad börjande till
vänster om föreg., varför vår boks sista sida
är den kinesiskas första). Under århundraden
skrev man på pappersrullar (ung. som de
romerska), men i slutet av 900-talet kom
tryckkonsten till allmän användning, vilket gav
upphov till den verkliga boken. Av den
förkristliga litteraturen finns intet i behåll i
förkristliga skriftexemplar, utan allt har
förmedlats genom successiva avskrifter, de
äldsta bevarade gå blott tillbaka till
400—500-talet e. Kr. — Av de texter, som så bevarats,
anses de äldsta vara en samling historiska
dokument, »Shu king» (Böckernas kanon),
vars äldsta partier enl. kinesisk åskådning
gå tillbaka till 2300-talet f. Kr. men säkert
äro av långt yngre datum. De flesta
dokumenten i boken gälla Choudynastien (l:a
årtusendet f. Kr., se Kina, historia). Från
tidig Choutid förskriva sig även de flesta av
de 305 dikterna (folksånger, offerhymner m.
m.) i »Shi king» (Odenas kanon), samt »I king»
(Förvandlingarnas kanon), en gammal
spå-domsurkund, som av kineserna anses som en
mystisk filosofis djupaste källa. Dessa tre
tillsammans med en stor samling »Li ki»
(Rit-uppteckningar) samt »Chun tsiu» (Vår och
höst), en ytterst kortfattad, av Konfueius
hopställd krönika från dennes hemstat, Lu
(för åren 722—481 f. Kr.), räknas som »Wu
king» (De fem kanoniska böckerna), vartill
en pendang bildas (pedagogiskt) av »Si shu»
(De fyra böckerna), d. v. s. »Lun yü»
(Samtalen), Konfueius’ och hans närmaste
lärjungars samtal och uttalanden, »Meng-tsi»,
d. v. s. filosofen M e n c i u s’ (372—289,
Kon-fucius’ främste efterföljare och exeget)
skrifter, samt »Ta hüe» (Den stora läran) och
»Ohung yung» (Iakttagandet av medelvägen;
i själva verket två filosofiska kapitel,
utryckta ur »Li ki»). Dessa verk stå alla i
samband med Luskolans (Konfueius’ och hans
lärjungars) verksamhet och anses därför som
konfucianismens(jw-7Nao)heligaste skrifter. Men
Chouepoken var en tid av sjudande litterärt
liv, och en mångfald andra strömningar gjorde
sig gällande. Det var först och främst
taoist-skolan (se Kina, religion), representerad av
Lao-tsi (föregiven äldre samtida till
Kon-fucius) med sin lilla dunkla skrift »Tao
tö king» samt L i e -1 s i (omkr. 400) och
Chuang-tsi (4:e årh.) med sina stora
samlingar filosofiska diskussioner, lyriska utgju-
742
telser och fyndiga parabler (taoismens
förnämsta senare filosofer Han - f ei - tsi, d.
230 f. Kr., Tsintid, och H u a i - n a n -1 s i’,
alias Liu An, kejserlig prins, d. 122 f. Kr.,
Hantid). Vidare märkas under sen Choutid
filosofen M o Ti, som förkunnade en
vittgående altruism och universell
människokärlek, hedonisten Y a n g C h u, konfucianen
S ü n King eller S ün - tsi (Tsintid), vilken
avvek från Konfueius och Mencius genom att
förfäkta den mänskliga naturens ondska, o.
s. v. En blomstrande skola diktare (sen
Choutid) uppkom i Centralkina (länsriket Chu),
K ü Yüan och hans måg S u n g Y ü m. fl.,
vilkas smärtfyllda, konstrikt utarbetade
dikter pläga gä under namn av »Chu tsi’»
(Elegierna från Chu).
Kejsar Tsin Shi-huang-tis förföljelse mot
lärdomsväsendet och hans stora bokbränning
(se sp. 705) utplånade nära nog det tidigare
handskriftsbeståndet. Följden blev, att när
Handynastien upphävde bannet mot den
tidigare litteraturen (191 f. Kr.), den
intellektuella världen kom att inrikta sig på
räddningsarbete, edition, exegetik och mindre på
självständigt författarskap. Bland koryféerna
inom lärdomsvärlden kunna nämnas II ü
S h e n, författare till det första lexikonet
(»Shuo wen kie tsi», 100 e. Kr.), vidare den
radikale kritikern och skeptiske filosofen
Wang C h u n g (d. 97 e. Kr.) samt C h e n g
Hüan (d. 200 e. Kr.), som skrivit de för
all senare filologi grundläggande,
auktoritativa kommentarerna till de viktigaste
kon-fucianska klassikerna. Med denna inriktning
sammanhänger också, att Hanepoken blev den
stora nyskapelsetiden på historieskrivningens
område. Till de redan nämnda »Shu king»
och »Chun tsiu» hade under Chou- och
Tsintid kommit fyra utförliga krönikor och
anekdotsamlingar, främst »Tso-chuan». Nu
förarbetades detta och en mängd numera
förlorat material till en stor systematisk och
i viss mån kritisk framställning av Kinas
fornhistoria ned till omkr. 100 f. Kr. av
S i - m a Tsi e n, som genom sin »Shi-ki»
(Historiska uppteckningar), ett väldigt verk
i 130 böcker, blivit den kinesiska
historieskrivningens fader. Han införde den strängt
systematiska, i bestämda fack uppdelade
(alltså ej på kronologien vilande)
framställning — kejserliga huvudannaler, tabeller,
specialavh. (om riter, musik, offer, mått och
vikt, kalender etc.), ärftliga hus och
biografier —, som blivit mönstergivande för alla
senare tider. Efter hans plan skrev nämligen
P a n K u (d. 92 e. Kr.) en vidlyftig »Han
shu» (Förra Handynastiens historia), och
sedan ha på officiell väg ytterligare 22
liknande dynastiska historier tillkommit (ned
till 1644), vilka utgöra en oerhörd fyndgruva
för hela Asiens historia.
Redan under Hantid och de följande mörka
århundradena (300—500-talet) förbereddes en
utveckling, som skulle slå ut i full blom
un
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
