Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinoprojektor - Kinross - Kinský, ätt - Kintschindschinga - Kinzig - Kiosk - Kioto - Kip - Kipa - Kipling, John Lockwood - Kipling, Rudyard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Kinoprojektor—Kipling
766
Kinoprojektor, se Kinematograf.
Kinross [kinrå’s], grevskap i ö. Skottland,
landets minsta; 212 kvkm, 7,900 inv. (1928).
Huvudstad: Kinross (2,631 inv. 1921).
Kinsky [ki’-], bömisk ätt, känd sedan
1200-talet, av vilken många medlemmar haft stora
gods och höga poster i Böhmen el. Österrike.
Släkten har två grenar, en grevlig och en
furstlig (sedan 1747). — Wilhelm (Vilém) K. höll
sig under trettioåriga kriget i allm. neutral,
blev 1628 greve, stämplade stundom med sin
frände Wallenstein och mördades med denne
i Eger 1634. — Franz Joseph
(Fran-t i s e k Josef) K., greve, slutligen överdir.
för militärakad. i Wiener-Neustadt (1739—
1805), var en framstående militärvetenskaplig
och pedagogisk författare.
Kintschindschinga [ki-], annan namnform
för Kanchanjanga (se d. o.).
Kinzig [ki’ntsi^]. 1. Biflod till Rhen i
Würt-temberg och Baden, från Schwarzwald,
utmynnar vid Kehl; 112 km lång. Timmerflottning.
— 2. Biflod till Main i Hessen-Nassau,
utfaller vid Hanau; 82 km lång.
Kiosk [kiå’sk], turk, kiösjk (eg.
utsikts-byggnad), litet lusthus av lätt material; liten
fristående försäljningsbod för tidningar,
läskedrycker etc.; telefonkiosk.
Kioto [ki-], se K y o t o.
Kip, öppen ränna i block, reling el. dyl., i
vilken ett tåg nätt och jämnt kan inläggas.
Kipa, upplyfta ett fartygsankares krona till
relingen, sedan kattginan (se d. o.) styvhalats.
Kipling [ki’pl in], John L o c k w o o d,
engelsk konstnär (1837—1911), prof, vid
konstakad. i Bombay 1865—75 och rektor för
en konstindustriskola i Lahore 1875—93. K.
var framstående känna,re av indisk kultur,
utgav »Beast and man in India» (1891) och
utförde teckningarna till sonens arbeten »The
jungle book» och »Kim». (S. B. L.)
Kipling [ki’plin], R u d y a r d, engelsk
författare (f. 1865 30/i2), son till J. L. K. Han
föddes i Bombay, uppfostrades först i Southsea,
nära Portsmouth, och vistades mycket i Burne
Jones’ hem, där han
mottog rika intryck av
författar- och
konstnärslivet. 1882
återvände K. efter slutad
skolgång till Indien
och fick anställning
som tidningsman. Han
genomreste Indien
flera gånger och samlade
från alla håll
iakttagelser. I England
lyckades han 1890 få ut
en eng. uppl. av de
re
dan 1888 i Kalkutta tryckta småberättelserna
från Indien, »Plain tales from the bilis» (2:a
saml. s. å.; »Höglandsbilder från Hindustan»,
1891; senaste uppl. 1907—08), som med ens
gjorde honom berömd. Han har sedan ägnat
sig uteslutande åt vittert författarskap.
Ord, som saknas under
Bland hans talrika arbeten förtjäna särskilt
att omnämnas berättelserna »Soldiers three»,
»Wee Willie Winkie» och »The phantom
’Rickshaw’» etc. (först utg. i Allahabad 1889
ff., sedan omtr. i England; »Wi Willi Winki»,
1897, »Soldathistorier», s. å., »Mannen som
ville bli kung», s. å., »Herrskapet Gadsbys
historia», s. å., »Emirens predikan», 1898,
»De tre musketörerna», 1900, »Ett
sahibs-krig», 1903), »The light that failed» (1891;
sv. övers. 1897 och 1907), »Barrack-room
ballads» (1892; diktsamling), »The jungle book»
(2 bd, 1894—95; med teckningar av K:s
fader; »Djungelboken», 1896; 4:e uppl. 1908),
»Stalky and co.» (1899; »Fiffikus & co.», s. å.;
skildrande K:s skolgång), »Kim» (1901; med
teckningar av K:s fader; sv. övers, s. å.; 2:a
uppl. 1902), »Just-so stories» (1902; med
illustrationer av honom själv; sv. övers, s. å.),
»Puck of Pook’s hill» (1906; sv. övers, s. å.).
K:s författarskap gjorde epok först och
främst genom den originella, på ingående
kännedom grundade skildringen av Indien,
vartill kom en utomordentlig
berättarför-måga. Han blev främste målsmannen för
impressionismen i engelsk litteratur. K:s
berättelsesamlingar voro visserligen ojämna,
men i det hela röjdes en frisk, ogenerad
humor och en spelande fantasi. Situationerna
äro givna med lysande bravur, galleriet av
människor och typer omfattar de mest olika
klasser och raser; alla åldrar känner han;
sin förkärlek ägnar han barnen och de hela,
enkla, autoktona vildmarksfigurerna.
Handlingskraft och oegennytta förhärligas av K.,
likaså det organiserade, moderna arbetet,
medan den nutida civilisationens finare
skiftningar oftast undgå honom.
Efter flyttningen från Indien har K.
emellertid med framgång uppsökt även andra
ämnen. Den korta novellen (the skort story)
har fortfarit att vara hans älsklingsform.
Hans nyare noveller ha ofta varit
tendentiöst journalistiska och tillkrånglade; jämte
ypperliga, stundom i sagoform givna
berättelser, avsedda att fira »dagens arbete», har
K. även skrivit mystiskt psykologiserande.
Hans viktigaste alstring under senare år har
emellertid utgjorts av hans diktsamlingar
(»The five nations», 1903, m. fl.). Hans
språkförnyelse, den poängterat dramatiska
behandlingen och den aktuella realismen i
hans ämnesval ha gjort furor inom den
engelska poesien, som behövde en ny ton och en
intimare kontakt med verkligheten än hos
Tennyson och Browning. Hans ordval är
såväl i hans dikter som i hans
prosanoveller kraftfullt naturalistiskt,
jargongupp-blandat men icke dess mindre både rytmiskt
och visuellt stämningsväckande. Jämte
Hen-ley är K. den förnämste litteräre
företrädaren för den engelska imperialismen. Han
erhöll Nobelpriset i litteratur 1907 och
besökte då Sverige. Litt.: Monogr. av J. V.
Jensen (1912), G. F. Monkshood (1917) och
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
