Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassisk - Klassisk filologi - Klassisk fornkunskap - Klasskamp - Klasskonferens - Klassning - Klassval - Klastisk - Klastorp - Klausen, Henrik Christian Johan - Klausenburg - Klaustal - Klaustal-Zellerfeld - Klaustrofobi - Klausul - Klausur - Klav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klassisk filologi—Klav
813
tecknar k. motsatsen till modern eller
romantisk.
Klassisk filologi, studiet av och
vetenskapen om de klassiska (grekiska och latinska)
språken och litteraturerna.
Klassisk fornkunskap, se Fornkunskap.
Klasskamp, socialpolitiskt slagord, präglat
1848 av Marx i Kommunistiska manifestet.
Klasskonferens, sammanträde mellan de
lärare vid en läroanstalt, som undervisa i
samma klassavdelning. Den avser att bereda
lärarna tillfälle att samråda om behandlingen
av de särskilda lärjungarna, om deras
uppförande, hemarbete m. m. samt om
lärorum-mens beskaffenhet o. dyl. På k. ges ock i
slutet av varje termin vitsord över
lärjungarnas flit och ordning. K. infördes först vid
de högre allmänna läroverken och ha senare
införts även vid folkskoleseminarier,
kommunala flickskolor och mellanskolor samt
(fakultativt) högre folkskolor. Vanl. ledes k. av
klassföreståndaren, stundom av rektor. Fr. Sg.
Klassning, undersökning av fartyg,
erforderlig för fartygets inregistrering i ett
klassi-ficeringssällskap (se d. o.) eller för
bibehållande eller uppflyttning i viss klass.
Åtgärden kallas att »klassa» fartyget.
Klassval. Med avseende på politiska och
kommunala representantval ha två motsatta
grundåskådningar framträtt. Enl. den ena
uppfattas valmanskåren som en
odifferentierad massa av blott individer, och valet avser
att skaffa de individuella viljorna i
förhållande till deras antal inflytande på statens
el. kommunens angelägenheter. Enl. den
andra bör valet bereda inflytande åt de sociala
gruppbildningar, som finnas inom varje folk,
i förhållande till deras betydelse för
samhällslivet. Konsekvenser av den förra
åskådningen äro samfällda val, grundade på
lika rösträtt. Ett av de sätt, varpå
man sökt tillgodose den senare åskådningens
krav, är, att varje social grupp väljer för
sig med röstetal, som motsvarar ej så mycket
dess numeriska styrka som dess sociala
betydelse. Detta är klassval i vidsträckt
mening. På sådana voro Europas under
medeltiden uppkomna ståndsriksdagar och
lantdagar grundade. Vad som nu i st. f.
ståndsindelningen blivit uttryck för den
sociala differentieringen är klasser i inskränkt
eller modern mening (jfr P. Fahlbeck, »Stånd
och klasser», 1892, och »De sociala klasserna»,
i Statsvetenskaplig Tidskr. 1909). Det har
därför legat nära till hands för anhängarna
av den senare av de nämnda åskådningarna
att söka få ståndsvalen återupplivade under
form av moderna k. — klassval i
inskränkt mening. Den grund för k.,
som vanligast tillgripits, är förmögenhetens
olika fördelning, men ehuru denna
sammanhänger med det betydelsefullaste slaget av
klassbildning, är den dock ej upphovet därtill
(detta är det sociala arbetets differentiering),
och förmögenhetsprincipen företer därför som
klassvalsgrund avsevärda brister.
Svårighe
814
ten att skapa ett rationellt klassvalssystem
har varit en av orsakerna till att i allm.
vid de moderna representationernas
uppkomst de samfällda valens princip blivit
gällande. — Ända till världskrigets slut 1918
fanns ett på förmögenhetsfördelningen byggt
klassvalssystem i Preussen, Österrike och
Rumänien. I ny form möter klassvalstanken i
många länder i kravet på särskild
närings-representation. — Från proportionella val (se
d. o.) skilja sig k. bl. a. därigenom, att
intressegrupperna vid k. ej bildas efter
valmännens fria skön utan äro förutbestämda
genom lag. S. B.*
Kla’stisk (av grek, kla/sis, sönderbrytande,
brott), bildad av brottstycken. — K 1 a s t
i-ska bergarter el.
Brottstyckebergarter (t. ex. konglomerat, sandsten,
lerskiffer, vissa kalkstenar) sägas alla de
bergarter vara, som huvudsaki. uppbyggas av
allotigena (se d. o.) beståndsdelar (fragment
av tidigare förefintliga bergarter m. m.). Se
även Struktur. N. Zn.
Klastorp, se C 1 a e st or p. — Om
Klas-torpsmarmor se färgpl. till art. Bergart.
Klåu’sen, Henrik Christian Johan,
norsk skådespelare (1844—1907). K. spelade
tidigt i landsorten, bedrev 1864 teaterstudier
i Paris och 1866—67 i Stockholm samt var
från 1874 anställd vid Kristiania teater (1899
Nationalteatret). K. förenade med träffsäker
karakteristik humor i uppfattningen och
temperament i framställningen. Bland hans roller
märkas Shylock, Tartuffe, Peer Gynt, Morten
Kiil i »En folkefiende» och Lundestad i »De
unges förbund». K. uppträdde 1875 och 1900
i Stockholm. G. K-g.
Klausenburg [klåu^onbork], se Cluj.
Klåu’stal, se Klaustal-Zellerfeld.
Klåu^tal-ZeJlerfeld [-fält], stad i Oberharz,
i preuss. reg.-omr. Hildesheim,.,,vid Innerste,
omkr. 600 m ö. h.; 13,011 inv. (1925). K. är
bergverksstad och luftkurort; har
bergsakademi, grundad 1775 (586 stud. 1926/27),
bergsskola m. fl. läroanstalter och institut.
Bly, silver, koppar och zink brytas av
gammalt och bearbetas i Frankenscharrnhütte, 2
km v. om staden. Zellerfeld uppstod redan
på 1100-talet, Klaustal (Clausthal) vid mitten
av 1500-talet, båda som bergverksstäder. 1640
—1750 voro gruvorna vid Klaustal de
förnämsta i Oberharz. 1924 sammanslogos de båda
städerna. Jfr H a r z.
Klaustrofobl, med., se Tvångstankar.
Klausül (lat. cläu’sula), slutformel; tillägg,
förbehåll i en rättshandling, varigenom den
förklaras el. inskränkes.
Klausür, den klosterfolk åliggande
avskildheten från yttervärlden.
Klav, nyckel; förklaring. — I musik är klav
det tecken i början av notlinjesystemet, som
anvisar linjen för tonen. Dessa tecken utgjorde
först rena bokstäver, F, C och G, och
ut-skrevos på den linje, som skulle motsvara
endera av dessa toner. Efter hand ändrades
bokstäverna, och tecknen förlorade sambandet
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
