Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleist, Heinrich von - Kleisthenes - Kleistogami - Kleman, Ellen - Klemens - Klement - Klementinerna - Klemetti, Heikki Valentin - Klemming, Anna - Klemming, Gustaf Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Kleisthenes—Klemming, G. E.
828
tiska mästerverk. Ordknapp och objektiv,
fängslar K. som berättare genom den kraft,
varmed han skildrar individens strid för sitt
livspatos och livets obevekliga tragik. Några
våldsamma patriotiska dikter och
skarpsinniga avh. samt duktiga tidningsuppsatser
ingå i K:s litterära kvarlåtenskap (utg. av
L. Tieck 1821). Den likgiltighet, varmed K:s
verk i det stora hela först mottogos, vek lång-,
samt; numera är han erkänd och studerad
som få eftergoetheska författare. I Bonniers
»Världslitteraturen» ingå övers, av »Michael
Kohlhaas» och »Prinz Friedrich von Homburg».
— Sami. skr. utg. av G. Minde-Pouet, R.
Steig och E. Schmidt (3 bd, 1906), W. Herzog
(6 bd, 1908—11) m. fl. Monogr. av R. Steig,
H. Meyer-Benfey (2 bd, 1911—13), W. Muschg
(1923), F. Braig (1925); essä av Fr. Böök i
»Essayer och kritiker» (1913). R-n B.
KléVsthenes (grek. Kléisthe’nes, lat.
Cli’sthe-nes), atensk statsman, son till Megakles,
tillhörde Alkmaionidernas släkt, som drivits i
landsflykt av Peisistratos. Då dennes son
Hippias fördrivits 510 f. Kr., tog K. ledningen
av det demokratiska partiet och införde
viktiga författningsändringar (se Grekland,
sp. 1028), bl. a. ostracism (se d. o.). A. M. A.*
Kleistogaml (av grek. klelsto’s, sluten, och
ga’mos, bröllop), se Blomma, sp. 560.
Kleman, Ellen, författarinna (f. 18 6 7 24/?).
Har redigerat veckotidningen Dagny 1908—
13 och tidskr. Hertha,
Fredrika-Bremer-för-bundets organ, sedan 1914. Hon har utgivit
»Fabian Wendts hustru» (1907),
levnadsteckning över Fredrika Bremer (1925) och (tills,
m. Sigrid Leijonhufvud) kalendern »Fredrika
Bremers bild» (1913) samt (tills, m. Klara
Johanson) »Fredrika Bremers brev» (4 dir,
1915—20). — Hennes syster Anna K. (f.
1862 24/u) har varit verksam inom
rösträtts-och fredsarbetet. E. H-n.
Klemens, se C 1 e m e n s.
Klement, bulgarisk biskop, se D r u m e v.
Klementlnerna, se
Pseudoklementi-n e r n a.
Kle’mettl, Heikki V alentin, finländsk
musiker (f. 1876 14/2). Blev fil. mag. 1899,
idkade musikstudier i hem- och utlandet och
blev lärare i kyrkomusik vid Helsingfors univ.
1916. K. är en framstående sångledare och
har dirigerat bl. a. kören Suomen laulu och
finska studentkören Ylioppilaskunnan
lau-lajat. Han har förtjänstfullt tillvaratagit och
arrangerat äldre finländsk kyrkomusik,
verkat som kritiker och musikhistorisk
författare (musikens historia på finska i 2 bd, 1916
—25) samt på finska utgivit ett arbete om
kyrkobyggare i Finland på 1600- och
1700-talet (1927). Professors titel 1923. H. E. P.
Klemming, Anna, operasångerska (1864—
89), brorsdotter till G. E. K. Var elev av
Fritz Arlberg och debuterade på Kungl.
teatern 1887 med glänsande framgång. Hon
uppbar sedan de främsta roller, såsom Elsa i
»Lohengrin», Venus i »Tannhäuser», Anna i
»Don Juan» och Valentine i »Hugenotterna».
Hennes röst var klangskön och välutbildad,
hennes spel intelligent. T. N.
Klemming, Gustaf Edvard,
bokkännare, urkundsutgivare (1823—93). Blev
student i Uppsala 1841, avlade kansliexamen
1846 och blev samma år e. o. tjänsteman i
Kungl. bibi. Han var
en flitig besökare av
bokauktioner, där han
småningom förvärvade
en betydande samling
av äldre och sällsynta
svenska tryck, vilken
han sedermera
donerade till Kungl. bibi.
1860 förordnades K.
till e. o. bibliotekarie,
utnämndes 1865 till
kungl. bibliotekarie
och erhöll vid verkets
omorganisation 1877 såsom dess chef titeln
överbibliotekarie. Från bibliotekstjänsten
avgick han 1890. En följd av år var K. ordf, i
Svenska fornskriftsällskapet. 1868 blev han
fil. hedersdr i Lund. — Under K:s chefstid
och på hans initiativ erhöll Kungl. bibi, sin
nuv. byggnad i Humlegården. Han skapade
också den i Kungl. bibi, befintliga avd. av
svensk litteratur, tillkommen före 1700. En
del av sina forskningsresultat har han
meddelat i »Ur en antecknares samlingar» (1868
—73; 2:a uppl. 1880—82) och »Ur en samlares
anteckningar» (1883—86). Han publicerade
dessutom i Samlingar utg. af Sv.
Fornskriftsällskapet en mängd medeltidstexter, bland
vilka märkas »Den heliga Birgittas
uppenbarelser» (5 bd, 1857—84), »Svenska
medeltidens rimkrönikor» (3 bd, 1865—68) och
»Svenska medeltids-postillor» (3 bd, 1879
—92). Dessutom lyckades han av
pergamentfragment, tidigare använda som omslag till
arkivhandlingar, rekonstruera viktiga verk
inom den senare medeltidens svenska
liturgiska litt. Bland hans övriga, rent
bibliografiska verk må nämnas »Anteckningar om
Rudbecks Atland» (1863), »Förteckning öfver
K. bibliotekets samling af samtida
berättelser om Sveriges krig» (1867; ny, betydligt
utvidgad uppl. 1888—91), »Sveriges äldre
liturgiska litteratur» (1879), »Sveriges
dramatiska litteratur t. o. m. 1875» (1863—79),
»Samtida skrifter rörande Sveriges
förhållanden till fremmande magter» (3 bd, 1881—
83), »Svensk boktryckeri-historia 1483—1883»
(1883; tills, m. J. G. Nordin),
»Birgittalittera-tur» (1883), »Sveriges bibliografi 1481—1600»
(1889—92; 4 h.; fortsatt av I. Collijn och
framförd till 1558). Jfr A. Andersson,
»Biblio-graphia Klemmingiana» (i »Ur några
antecknares samlingar till G. E. Klemming», 1891),
samt uppsatser om K. av B. Schöldström (i
»I kikaren», 1890), H. Schück (i Hist. Tidskr.
1893), H. Wieselgren (i kalendern Svea 1894)
och R. Bergström (i Ord och Bild 1894). K:s
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
