Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klemming, Gustaf Edvard - Klemming, Viktor Leonard - Klemming, Wilhelm Edvard - Klemmingen, Klämmingen - Klemmings antikvariat - Klenau, Paul August - Klenhus - Klenod - Klensmed - Klenze, Leo von - Klenät - Kleobis och Biton - Kleobulos - Kleomedes - Kleomenes - Kleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Klemming, V. L.—Kleon
830
och Carl Snoilskys brevväxling utgavs 1919
av R. G:son Berg och H. Lagerqvist. (O. W-n.)
Klemming, Viktor Leonard,
ämbetsman (1853-—1922), brorson till G. E. K.
Inträdde i Statens järnvägars tjänst 1873, blev
överdir. och chef för maskinavd. 1903 samt var
efter Järnvägsstyrelsens omorganisation
överdir. och souschef 1908—13. I tekniskt
avseende gjorde K. Statens järnvägar
synnerligen stora tjänster, främst i fråga om den
rullande materielens modernisering och
ekonomi samt verkstädernas förseende med
arbets- och tidsbesparande maskinell
utrustning. F. P.
Klemming, Wilhelm Edvard, arkitekt
(f. 1802 17/3), bror till V. L. K. Studerade vid
Tekniska högskolan och
Byggnadsyrkessko-lan, har bl. a. byggt Allmänna
telefonbolagets station och Centralbadet i Stockholm
samt på andra orter badanstalter, fabriker,
affärs- och boningshus. K. har därjämte varit
ivrigt verksam för revidering av Stockholms
stadsplanelag och för tillfredsställande
lösning av aktuella byggnadsfrågor. G-g N.
Klemmingen, K 1 ä m m i n g e n, insjö i ö.
Södermanland, Daga (se karta vid d. o.)
härad, i en långsträckt n. v.—s. ö. sprickdal;
11 m ö. h.; 16 kvkm, 36,5 m djup. Avflyter
genom Trosaån.
Klemmings antikvariat, Sveriges äldsta
fortlevande antikvariska bokhandel, grundlädes
1845 i Stockholm av Henrik Klemming
(1826—87; bror till överbibliotekarien G. E.
Klemming) och J. M. Törner. Firman
upplöstes 1846, och nov. 1847 utsände Klemming
den första katalogen från sitt antikvariat.
Firman ombildades 1893 till a.-b.
Klènau, Paul August, dansk tonsättare
(f. 1883), stiftare (1920) och sedan dirigent
av Dansk filharmonisk selskab i Köpenhamn.
K. har komponerat flera symfonier,
symfoniska dikter, operor, körverk m. m. T. N.
Klenhus, se K 1 i n h u s.
Klenod, fint arbetat smycke, dyrbarhet.
Klensmed (ty. Kleinschmied), hantverkare,
som tillverkar el. reparerar mindre
järnföremål, ss. lås, nycklar, husgeråd och redskap.
Klenze [klä’ntsø], Leo von, tysk arkitekt
(1784—1864). Var en av föregångsmännen
inom tysk klassisk byggnadskonst under
1800-talets förra hälft. K. byggde i
München Glyptoteket, Gamla pinakoteket,
krigs-ministeriet, propyléerna och den romanska
Hofkirche, vid Regensburg Valhalla, i
Petersburg det nya Eremitaget. Han var även
landskapsmålare. G-g N.
Klenat (da. klejne, av ty. Kleinod, eg. litet
ting). Av grädde, ägg, mjöl och smör göres
en deg, som kavlas ut tunt, sporras i strimlor
och kokas i flottyr. Brukas särskilt i
Sydsverige och mest vid jul el. andra högtider.
Kle’obis och B ?t o n, enligt sägnen söner
till Kydippe, den argiviska Heras prästinna.
Då denna vid den stora Herafesten skulle på
vagn färdas till det ung. 8 km från Argos
belägna templet men dragdjuren ej voro
tillstädes, spände sig hennes båda söner för
vagnen. Deras moder bönföll hos gudinnan, att
de till belöning måtte få det bästa, som kan
falla på en människas lott, och då
ynglingarna lade sig till vila i templet, insomnade
de för att ej mera uppvakna. Deras statyer
voro uppställda i Delfi. En av dessa har
nyligen blivit återfunnen; den härstammar från
mitten av 500-talet f. Kr. A. M. A.*
Kleo’bulos (lat. Cleobülus), en av Greklands
sju vise, från Lindos på Rhodos, omkr. 600
f. Kr.’ Han skall ha författat ett stort antal
gåtor och epigram.
Kleonièdes, grekisk astronom och filosof av
den stoiska skolan, levde i l:a el. 2:a årh.
e. Kr. Han gav i sitt arbete »Kyklike theoria
meteoron» en för sin tid värdefull
framställning av astronomien och kosmologien. Han
anförde där bl. a. de på erfarenhetsfakta
stödda geometriska bevisen för jordens
klotform. B-d.
Kleo’menes (grek. Kleome’nes, lat.
Cleo’me-nes), tre spartanska konungar. De båda mest
betydande äro: 1. K. I (d. 489 f. Kr.). Blev
konung omkr. 520 f. Kr., drev en energisk
utrikespolitik och sökte vidga Spartas
maktområde. Därför företog han ett fälttåg mot
Aten och fördrev tyrannen Hippias (510 f.
Kr.). Den demokratiska strömningen i Aten,
ledd av Kleisthenes (se d. o.), fick dock
överhand, och K:s försök att med vapenmakt
bringa Aten till foglighet misslyckades. K.
besegrade Spartas gamla fiende Argos i ett
blodigt slag. Hans hänsynslöshet vållade, att
han 491 blev fördriven. Två år senare dog
han i fängelse. — 2. K. III (d. 219 f. Kr.),
son till Leonidas II, regerade 235—221 f. Kr.
Hans gemål, Agiatis, som förut varit
förmäld med Agis IV (se Agis), säges ha
vunnit honom för de reformplaner, som Agis
själv ej lyckats genomföra. I krig med
Akajiska förbundet vann K. framgång och
anseende, drog 227 med sina trupper till
Sparta och gjorde statskupp. Eforerna
avskaffades, jordegendomen, som samlats på få
händer, fördelades på ett stort antal
medborgare. Av Akajiska förbundets ledare
Ara-tos (se d. o.) och den makedoniske konungen
Antigonos Dosou besegrades K. vid Sellasia
(222 el. 221 f. Kr.). K. dog som landsflykting
i Egypten. Han är intressant som social
reformator. Plutarchos har skildrat hans liv i en
av sina biografier. M. Pn N-n.
Kle’on, atensk folkledare (d. 422 f. Kr.),
den förste av Atens ledande statsmän, som
ej tillhörde någon av de förnäma släkterna;
till yrket var han garvare. På sätt och vis
betecknar K. den konsekvent genomförda
demokratiens praktiska genombrott; han
framstår som typen för en hänsynslös demagog,
särskilt på grund av Aristofanes’ karikerande
skildring av honom i komedien »Riddarna».
K:s duglighet var dock oförneklig; bl. a.
ökade han Atens statsinkomster. Han
fram
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
