Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleve (Cleve, hertigdöme) - Kleve (Cleve, stad) - Kli - Klibbal - Kliché - Klichera - Klick - Klick, Carl Henrik - Klickpatron - Kliefoth, Theodor - Klient - Klientel - Klimakterium - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835 Kleve—Klimat 836
regeringstid (1654—1720) i den svenske
monarkens titel. Jfr »Quellen zur inneren
Geschichte der rheinischen Territorien.
Herzog-tum K.» (hd 1: 1—2 utg. av T. Ilgen, 1921
—25). Å.S-n.
Kleve (C 1 e v e), stad i Rhenprovinsen, 7
km från nederländska gränsen, förr
huvudstad i hertigdömet Kleve; 20,489 inv. (1925).
Ligger vackert vid en skogklädd bergås och
förenas med Rhen i n. genom Spoykanal (6
km). I K:s mitt på en kulle slottet
Schwa-nenburg, stamborg sedan 1020 för grevliga,
senare hertigliga ätten Kleve. Margarin-,
sko-och maskinfabriker.
Kli kallas de yttre, segare delar av
sädeskornet, som vid den på målningen följ,
sikt-ningen avskiljas från mjölet. Genom olika
malningsmetoder kan man låta större el.
mindre mängder av k:s beståndsdelar ingå i
mjölet och sålunda framställa mjölsorter av
olika finhet. Ju mindre k., som ingår, dess
vitare blir mjölet. K. innehåller dels vissa
näringsämnen (äggvita, vitaminer), dels
cellulosapartiklar, som föga smältas i
människans tarmkanal men i någon mån reta
denna. Bröd av osiktat, d. v. s. klihaltigt,
mjöl har därför avförande verkan, t. ex.
Gra-hamsbröd (se d. o.) el. »dietiskt klibröd». K.
nyttjas med fördel som foder åt djur, vilkas
matsmältningsapparat kan tillgodogöra sig
det F. ö. begagnas k. till inpackning av finare
föremål, till stoppning i dynor o. s. v. S. J-n.*
Klibba!, Älnus glutinösa, den i s. och
mellersta Sverige vanligaste alarten, igenkänd
på sin sprickiga, mörkbruna bark och sina
mörkgröna, som yngre klibbiga blad med
hårtofsar i nervvinklarna på undersidan, f. ö.
kala. Den växer företrädesvis på sjöstränder
och i kärr. — Veden är ganska lös och lätt
samt mindre värdefull som bränsle än
björkved. Utsatt för fuktighet och luft, ruttnar
alvirke snart, men under vatten håller’ det
sig länge, varför det begagnas till
undervat-tenspålar o. dyl. Roten lämnar vackert, lätt
polerat faner. Barken är rik på garvsyra och
har förr använts i färgerierna. G. M-e.
Kliché (fr. cliché, av clicher, avklatscha),
beteckning för en tryckform, avsedd för
högtryck (jfr Fotomekaniska reprodu
k-tionsförfaranden) och framställd
medelst etsning i metall (zink, koppar etc.) el.
medelst avformning på galvanisk väg el.
medelst avgjutning. K. framställas numera mest
medelst autotypi el. fototypi (se dessa ord).
— I Frankrike betecknar cliché vanl. ett
fotografiskt negativ. — I bildlig mening förstås
stundom med k. någonting mindervärdigt,
dussinartat. J. H-g.
Klichèra (se Kliché), taga avtryck av;
på kemigrafisk väg framställa en kliché
(efter bildoriginal).
Klick (fr. clique), anhang, kotteri (se d. o.).
Klick, Carl Henrik, militär.
Anjala-man (1753—1808). Hörde till Valhallaorden,
var flitig medarb. i oppositionsbladet Den
Välsignade Tryckfriheten och fick som
överadjutant hos sin svärfar, C. G. Armfelt, en
inflytelserik ställning under 1788 års krig.
K. uppsatte Liikalanoten m. fl. aktstycken,
flydde i början av 1789 till Ryssland och
dömdes frånvarande till döden. Han hörde
på sätt och vis ej till
»självständighetsmän-nen» utan gick mycket längre än de, t. ex. då
han 1808 avrådde de ryska statsmännen från
att sammankalla en lantdag och förordade
Finlands införlivande som rysk provins. Biogr.
av J. R. Danielson-Kalmari i »Suomen
uudem-masta historiasta», 1 (1898). M. G. S.*
Klickpatron, avskjuten patronhylsa eller
patronliknande kropp, som brukas vid
av-fyringsövningar. G. af W-dt.
Kliefoth [kli’fåt], T h e o d o r, tysk lutersk
teolog (1810—95), 1844 superintendent i
stiftet Schwerin, 1850 medlem av
Mecklenburg-Schwerins kyrkliga överstyrelse. K:s
märkligaste arbete är det ofullbordade »Acht
Biicher von der Kirche», 1 (1854), vari han
utvecklar en högkyrklighet, som i viss mån
kan anknyta till genuint luterska tankar
men också ger rum åt katoliserande
tendenser. K. utövade betydande inflytande på den
lundensiska teologien vid 1800-talets mitt;
dess huvudorgan, Svensk Kyrkotidning (1855
—62), uppställde sitt kyrkoprogram i
uttrycklig anslutning till K. (G. A-n.)
KIie’nt (lat. cli’ens, plur. clie’ntes), kund
(hos läkare och advokat); skyddsling.
Mellan medl. av de politiskt och socialt
inflytelserika familjerna i Rom och medborgare
med svagare ställning förekom ett ärftligt
pietetsförhållande. Den förnämligare parten,
patronus, skulle förläna den andra, cliens,
den inflytelserikes beskydd och särskilt lämna
bistånd i angelägenheter av juridisk
karaktär. K. åter hade att förstärka det
folkliga stöd, varav hans patronus i det
offentliga livet hade behov. Bruket fordrade i
äldre tid ekonomiska uppoffringar av k.,
men häremot inskred lagstiftningen, och under
kejsartiden, när patronatet förlorat i
betydelse, ter sig k. huvudsakligen som sin
patronus’ fattige understödstagare. E. St.
Klientel, en advokats samtliga kunder, en
läkares alla patienter.
Klimaktèrium (av grek, klimaktér,
trappsteg, vändpunkt), den övergångstid i kvinnans
liv, då menstruation och konceptionsförmåga
efter hand upphöra. Denna period inträder
vanl. mellan 40:e och 50:e levnadsåret men
i somliga fall tidigare eller senare. I samband
med k. stå ofta djupt ingripande förändringar
i kvinnans organsystem. Adj.: K 1 i m a k t
é-r i s k. Jfr Menstruation. (Bvn.)
Klimät (av grek. kli’ma, lutning), urspr. del
av jordytan med överensstämmande
lämplighet eller olämplighet för speciellt mänskligt
liv. På grund av solens betydelse härför
uppdelade de gamle norra halvklotet i 24 bälten
efter latitud (»klimata») från ekvatorn till
polen; längsta dagens längd under året gav
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
