Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klimat - Klimatfeber - Klimatologi - Klimax - Klimt, Gustav - Klinckowström, släkt - Klinckowström, Axel Alexander Camille Rudolf Emanuel - Klinckowström, Otto Wilhelm (1683—1731)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Klimatfeber—Klinckowström, O. W.
838
gränserna, i det att varje nordligare »klimat»
hade 1/2 tim. längre midsommardag än det
närmast sydligare. Senare övergick namnet
k. på sammanfattningen av de för livet
avgörande egenskaperna själva (»en orts
klimat»), framför allt de, vilka räknas som
utslagsgivande för växt- och djurlivet inom
olika, givetvis ej blott av breddgraden (havs-,
kust-, kontinental-, fjällklimat etc.) beroende
delar av jorden. Då k. avser blott en bestämd
ort, talar man om lokalklimat. Då
studiet av k. fordrar kunskap i såväl biologi som
meteorologi, har klimatläran kommit att bero
av ett fåtal forskares genomarbetning av
ämnet; sålunda har uppstått ett flertal k 1
i-matschemata, av vilka, det Köppenska
(1918) är det f. n. mest beaktade. —
Schema-tiseringen, som uttryckes genom en
bokstavs-grupp (»klimatformel»), utgår där från m
å-n a d s m e d i a av lufttemperaturen,
vilka ge fem huvudområden, i regel med
symmetriska representanter på båda
jordhalvkloten, näml, tropiska k. (A), som i n.
och s. begränsas av 18° C — isotermen för
årets kallaste månad —, med motsatsen
isklimat (E), som avgränsas av
10°-isoter-men (se I s o t e r m e r) för årets varmaste
månad och där inga högstammiga träd finnas
på grund av kölden. I torrklimatet (B)
saknas sådana på grund av vattenbrist (arida
klimatområden); B finnes representerat på
alla latituder, utom där E råder. På norra
halvklotet delas området mellan A och E
(utanför torrgränsen) i det varmt
tempererade k. (C) och det snöiga
skogs-klimatet (D); det senare, som saknas på
södra halvklotet, utmärkes genom
sammanhängande snötäcke under vintern och minst
fyra månader under + 1° C, det förra genom
minst åtta månaders medeltemp. över + 1°.
Koppens fem huvudavdelningar
underav-delas sedan vidare efter av biologiska grunder
bestämda temperatur- eller
nederbördsgrän-ser, varvid icke blott absoluta regnmängder
utan även deras fördelning på året tagas i
beräkning. Så uppdelas E i tundra och
områden för evig is och snö, B i stäpp och öken, A i
savann och regnig urskog o. s. v. — Jämväl
en trakts läge i förhållande till atmosfärens
allmänna cirkulation, åskådliggjord genom
isobarernas (se d. o.) förlopp, ger den särdrag,
som likaledes uttryckas med bokstäver. Se
vidare W. Köppen, »Die Klimate der Erde»
(1923); W. Köppen och R. Geiger,
»Klima-karte der Erde» (1928). B. R.
Klimatfeber, se Malaria.
Klimatologl, urspr. läran om klimaten (se
d. o.); numera sysslar k. oftast med
utrönandet av sambandet mellan luftens temp. och
fuktighet samt vind, molnighet och nederbörd
m. m. och olika växters och djurs förekomst.
Även har namnet övergått till den del av
meteorologien, som statistiskt bearbetar
observationsmaterial från en längre tidrymd,
även utan samband med biologi. B. R.
Klimax, stegring; jfr Gradation 2. —
Jfr även K ny tnävskamp.
Klimt, Gustav, österrikisk målare (1862
—1918). K. var Wiensecessionens stiftare
och huvudman, en fantasirik, bisarr och
raffinerad färgdiktare, påverkad av arkaistisk,
orientalisk, impressionistisk och modernistisk
konst. Litt.: H. Bahr och P. Altenberg, »G.
K. und sein Werk» (1918). G-g N.
Klinckowström, svensk släkt, urspr. från
Stralsund, känd från 1400-talet.
Lantränt-mästaren i Pommern, sedermera
regeringsrådet Martin Klinckow adlades 1684
med namnet K. Av hans söner märkas
karolinen Carl Bernhard K. (1682—1704), O.
W. K. (1683—1731, se nedan) samt Leonard
K. (1685—1759) och Thure Gustaf K. (1693
—1765); de båda senare blevo friherrar 1759.
Leonard K. uppbar från 1734 i många år
fransk pension mot åtagandet att meddela
franske ambassadören svenska
kanslihemligheter, blev 1739 kansliråd, 1743 tillika
över-postdir. och fick 1747 statssekreterares titel.
T. G. K., slutligen kansler för pommerska
regeringen, var fader till frih. Thure
Leonard K. (1735—1821), president i Wismarska
tribunalet 1782—99, måg till F. A. v. Fersen.
Från T. L. K. härstammar den nu levande
ätten; den adliga grenen utgick på manssidan
1768. T. L. K:s son O. W. K. (1778—1850,
se nedan) blev 1818 finsk frih.; grenen utgick
på manssidan 1883. Om T. L. K:s sonson R.
M. K. se nedan. — Från bröder till Martin
K., vilka adlats men ej tagit introduktion,
härstamma tyska grenar, en grevlig i
Preussen och en friherrlig i Österrike. Litt.: G.
von Klinkowström, »Geschichte derer von
Klinkowström» (1889).
Klinckowström, Axel Alexander C
a-mille Rudolf Emanuel, frih., zoolog,
förf. (f. 1867 24/ia), son till R. M. K. Blev fil.
dr i Würzburg 1895 och var docent i zoologi
vid Stockholms högskola 1895—1904. K. har
företagit flera vetenskapliga forskningsfärder,
bl. a. 1890 till Spetsbergen (skildrad i »Tre
månaders dag», 1891) och 1891—92 till Surinam,
samt deltog 1903- 04 i den antarktiska
und-sättningsexpeditionen. 1909—11 reste han på
Island och utgav 1911 »Bland vulkaner och
fågelberg» (2 bd) samt har även besökt
Grönland och Färöarna. Utom ett antal
zoologiska arbeten har K. vidare utgivit »Med
tyskar och engelsmän till Jan-Mayen» (1914)
och »Djurbilden i konsten» (1911). Av K:a
skönlitterära alstring (lyrik och dramatik)
märkes sorgespelet »Olof Trätälja» (1908),
som 1907 fick Sv. akad:s stora pris. Sitt
mångfrestande författarskap har K. från 1920
även vidgat med ett flertal äventyrs- och
detektivromaner.
Klinckowström, O tto W i 1 h el m,
ämbetsman (1683—1731); se släktartikeln. K. blev
1705 kanslist i Kansliet, 1708
kommissions-sekr. vid polska hovet och skickades 1709
med viktiga meddelanden till Karl XII vid
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
