Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klinckowström, Otto Wilhelm (1683—1731) - Klinckowström, Otto Wilhelm (1778—1850) - Klinckowström, Rudolf Mauritz - Kling, Carl Albin - Klingberg, Anders Gustaf - Klingbord el. Klingsystem - Klingdikt - Klingenberg, Odd Sverressön - Klingenstierna, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Klinckowström, O. W.—Klingenstierna
840
Poltava. Han följde sedan konungen,
sändes i beskickning till tatarkanen på Krim,
därefter (nov. 1709) från Bender med brev
till »kristenheten». K. tog då vägen genom
Ungern men uppsnappades 1710 av polackerna
och utlämnades till ryssarna. Pestsmittad
kvarlämnades han dock i Königsberg,
tillfrisknade och lyckades sjöledes komma till
Pommern (okt. s. å.). I jan. 1712 skickades
K. av rådet åter till Bender och följde aug.
s. å. förklädd den turkiske kontrollant, som
i Polen skulle efterse om ryssarna uppfyllt
Prutfredens villkor ang. Polens utrymmande
(jfr K:s rapport härom och dagboksutdrag i
Quennerstedts »Karolinska krigares
dagböcker», IV, 1908). 1715 blev K. sekr. vid
Kansliets tyska expedition och 1720 kansliråd.
Jfr även C. Sprinchorn i Karolinska
Förbundets Årsbok 1921. (Wdt.)
Klinckowström, Otto Wilhelm, frih.,
hov- och ämbetsman (1778—1850), farbror till
R. M. K.; jfr släktartikeln. Blev 1809 svensk
överstelöjtnant och kammarherre. 1816
överflyttade K. till Finland och kom i gunst
vid hovet i Petersburg, blev 1820 vice och
1821 ord. landshövding i Viborgs län, 1825
led. av senatens ekonomiedepartement samt
1841 generallöjtnant vid väg- och
vattenkom-munikationskåren samt vice ordf, i dess
direktion. K. tog 1847 avsked från sina ämbeten.
Han var en lysande och smidig hovman men
saknade kunskaper och statsmannaklokhet.
Man anser, att han medverkat till de
reaktionära handlingar, som under 1830- och
1840-talet sattes i verket av regeringen i Finland.
K. var en stor motståndare till
förfinsknings-strävandena. Litt.: A. Ramsay, »Från barnaår
till silfverhår», 3 (1904).
Klinckowström, Rudolf Mauritz,
friherre, militär, politiker (1816—1902); se
släktartikeln. Blev generalstabsofficer 1844, överste
i Generalstaben 1864 och var militärattaché
i Wien 1858—66,
därefter bosatt i
Stockholm och på sitt gods
Stavsund på Ekerö.
K. deltog fr. o. m.
1844 i alla
ståndsriksdagar (utom 1859—60
och 1862—63). Han
bekämpade 1865
ivrigt representationsreformen. Som led.
av Första kammaren
1878—99 anslöt han
sig till den
Lantman
napartiet närstående riktningen, var
riksdagens kanske allra flitigaste och utför-
ligaste debattör och motionär, ivrig
protektionist, orubblig anhängare av
indelningsverket, förkämpe för grundskatteavskrivningen,
ihärdig sparsamhetsivrare samt en av de i
början ytterst få, som i Första kammaren
talade för en rösträttsreform. K. utarbetade
1849 ett detaljerat förslag till Generalstabens
Ord, som saknas under
utbildning, utgav bl. a. »Arkiv till upplysning
om svenska krigen och krigsinrättningarnas
historia», 1 (1854), »Riksrådet. . . grefve
Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter» (8
dir, 1867—71; Fersen var K:s farmors far)
och »Le comte de Fersen et la cour de France»
(2 bd, 1878). E.Thms.
Kling, Carl Albin, bakteriolog, läkare
(f. 1879 17/b). Blev 1908 med. lic., 1910 med.
dr, 1911 docent i serologi och immunitetslära
vid Karol. inst. samt 1919 t. f. och 1924 ord.
föreståndare för
Statens bakteriologiska
laboratorium. K. har
huvudsaki. ägnat sig
åt studiet av
barn-och infektionssjukdomar samt
mikrobiologi och
immunitets-forskning. Han har
utarbetat en
skydds-ympningsmetod mot
vattkoppor och en
metod för behandling av
svåra scharlakansfe-
berfall med konvalescentserum. Tills, m.
A. Pettersson, W. Wernstedt och C.
Le-vaditi utförde han under den stora
barn-förlamningsepidemien 1911—13 omfattande
undersökningar. Sedermera har han
ingående studerat bl. a. den epidemiska
hjärn-febern (encephalitis epidemica). Nämnas må
även K:s undersökningar över de vita
blodkropparnas bakteriedödande egenskaper samt
över elektrisk retbarhet vid anafylaktiska
tillstånd. Till K:s 50-årsdag ägnades honom
ett festband av Acta Medica (1929). A.P-n.*
Klingberg, Anders Gustaf, skolman
(1842—1920). Blev fil. dr i Uppsala 1869 och
lektor i Karlstad 1872 samt var rektor och
lektor vid Högre allmänna läroverket i
Strängnäs 1881—1908. K. utgav tills, m. G. Sjöberg
bl. a. »Lärobok i logik» (1871) och »Lärobok
i antropologi» (1872), båda i många uppl.
Klingbord el. K 1 i n g s y s t e m, skogsv.,
två el. flera klingor, ställda så, att man på
dem kan söndersåga mindre timmer. W. E-n.*
Klingdikt, på 1600- och 1700-talet namn
på sonett.
Klingenberg, O dd Sverressön, norsk
jurist och politiker (f. 1871). Blev 1902
höieste-rettsadvokat och 1921 fylkesman i
Sör-Trönde-lag fylke. K. var flera år
kommunalstyrelse-ordf. i Trondhjem samt led. av stortinget
1906—09 och 1919—21. Han var 1920—21 och
1923—24 socialminister i O. B. Halvorsens
båda ministärer och i Abr. Berges ministär.
Klingenstierna, Samuel, matematiker,
fysiker (1698 18/8—1765 26/io), sonson till biskop
Z. Klingius. K. studerade först juridik i
Uppsala, men genom A. G. Duhres väckande
undervisning vändes hans intresse alltmer
till matematiken. Efter att någon tid ha
varit tjänsteman återvände han 1723 till
Uppsala, där han publicerade ett par avh. i fysik,
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
