Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klinger, Friedrich Maximilian von - Klinger, Max - Klingius, Zacharias - Klingspor, släkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Klinger, M.—Klingspor
844
Gegenstände der Welt und der Literatur» (1802
—05). Trogen lärjunge till Rousseau, hade K.
som medellös yngling hänsynslöst stormat
mot samhällets former och konventioner; som
högtstående ämbetsman i ett
självhärskardöme uttalade han i dessa didaktiskt
filosofiska verk med hårt och strängt allvar sin
dom över korruptionen, tyranniet, det
moraliska och politiska förfallet i den
samhälls-värld han lärt känna. — K:s saml. verk
ut-kommo i 12 bd 1809—16, ett urval i 8 bd
1878—80. Monogr. av M. Rieger (2 bd,
1880—96), W. Kurz (1913), O. A. Palitzsch
(1924). R-n B.
Klinger, Max, tysk konstnär (1857 18/2—
1920 4/7). Var elev av realisten K. Gussow i
Karlsruhe, kom 1875 till Berlin och vann där
snart ett namn som en idérik excentriker,
särskilt genom
teckningar och sviter av
raderingar, ofta burna
av stark och
förbluffande fantasi. K. var
än realist och
sensa-tionssökare, än
lekfull, än gripande djup
(sviterna »över temat
Kristus», »Amor och
Psyke», »Eva och
framtiden», »Parafras över
en funnen handske»,
»Dramer»). Efter att
en tid ha fört ett rörligt liv (Bryssel, München,
Paris, Rom) bosatte han sig 1893 i sin födel-
»Tin skönheten.» Etsning av Max Klinger.
sestad, Leipzig. I K:s etsningar spunno hans
fantasi ooh filosofi över liv och död, lidelse
och lidande, skönhet och fasa, det groteska och
det sublima. I sviterna »Eine Liebe», »Vom
Tode», »Brahmsphantasie» nådde han sin
höjdpunkt. Som målare i olja syntes han
påverkad av A. Böcklin i idylliska landskap
med unga flickor, najader eller tritoner. I
behandling av bibliska ämnen nådde han sitt
bästa i den om gammaltyska mästare
påminnande »Pietä» (1890), medan
väggmålningarna »Paris’ dom» och »Kristus i
Olympen» — båda med skulpterad inramning
— huvudsaki. blevo sensationsnummer och
»Korsfästelsen» får anses som ett misslyckat
försök. Från 1880-talet arbetade K. även
som plastiker, experimenterade med polykrom
skulptur, sammanställning av marmor o. a.
material: »Salome» — en vulgär typ av
kvin-nan-vampyren —, »Kassandra», »Amfitrite»,
»Beethoven»; utförde även monumentala
byster av Nietzsche, Liszt och G. Brändes.
Först ansedd som en modern dekadent,
blev K. omsider räknad som en av sin tids
stora representanter för germansk anda. Han
hade ett våldsamt, impulsivt och intensivt
temperament och var lika mycket tänkare och
skald som bildande konstnär. Sin synpunkt
på olika konstarter framställde han i en
betydande skrift, »Malerei und Zeichnung» (1891).
K:s verk finnas i många tyska museer, i
Leipzig (»Korsfästelsen», »Beethoven» m. fl.),
Dresden (»Pietä», »Salome»), Wien (»Paris’
dom», »Kristus i Olympen»), Berlin
(»Amfitrite»). De största samlingarna av K:s
teckningar och raderingar ägas av museerna
i Leipzig, Dresden och Berlin. Hans grafik
är förtecknad av H. W. Singer (1909). Av
den rika litt. om K. märkas »Das Werk von
M. K.» (text av F. H. Meissner, 1897), G.
Treu, »K. als Bildhauer» (1900). Monogr. av
W. Pastor (1918) och M. Schmid (1899; 5:e
uppl., bearb. av J. Vogel, 1926). G-gN.
Kli’ngius, Zacharias, superintendent (1603
—71). Blev 1639 fil. mag. i Uppsala och
sändes 1641 av Axel Oxenstierna till Tyskland
för att taga kännedom om de synkretistiska
striderna. 1647 blev K. teol. dr i Wittenberg,
s. å. hovpredikant hos drottning Kristina och
1650 generalsuperintendent över Livland. Han
blev 1656 svenska arméns generalfältsuper-’
intendent och Karl X Gustavs biktfader. K.
var 1659 interimsbiskop över Själland, blev
1661 kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen,
Stockholm, och 1665 superintendent i
Göteborg. .. Han adlades 1666 med namnet
Klingenstierna. K. skildras som lärd,
kraftig och ofördragsam. Om hans sonson
S. Klingenstierna se d. o.
Klingspor, svenska släkter, härstamma, från
Stefan Hermansson von K., som
levde 1460. Från hans sonsöner härstamma
en svensk och en preussisk huvudgren av
ätten. Från Livland inkom till Sverige J
o-han von K. (1578—1636), vars två söner
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
