Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klingspor, släkter - Klingspor, Carl Arvid - Klingspor, Philip Otto Leonard - Klingspor, Wilhelm Mauritz - Klingstedt, Carl Gustaf - Klingwall, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Klingspor, C. A.—Klingwall
846
naturaliserades som svenska adelsmän 1633.
Från den ene av dem, generalmajoren S t a
f-f a n K. (1611—76), härstamma de nu levande
svenska adliga, friherrliga och grevliga
ätterna K. Staffan K:s sonsons son Christian
Fredrik K. (1711—85) blev frih. 1771 och
dennes son W. M. K. (se nedan) greve 1799.
Om hans sonsons son Ph. O. L. K. se nedan.
Dennes bror var hovmarskalken frih. Carl
Gustaf Adolf K. (1847—1911) på
Råbäck, bemärkt lanthushållare och politiker
(protektionist). Han var led. av riksdagens
första kammare 1889—1911 och satt i flera
utskott. Till adliga ätten hörde ryttmästaren
Gerdt Adolf K. (1753—1814) på
Maurits-berg (Östergötland), som spelade en roll vid
riksdagarna 1789, 1792, 1800 och 1809, samt
C. A. K. (se nedan).
Klingspor, Carl Arvid, genealog,
heral-diker (1829—1903); jfr släktart. Blev
kavalleriofficer 1850, fick majors avsked 1881 och
var från 1880 riksheraldiker. Bland K:s
arbeten märkas »Svensk heraldik» (1874)
och »Uplands herregårdar» (1877—81), båda
tills, m. B. Schlegel, samt »Sveriges
ridder-skaps och adels vapenbok» (1890). (Se även
Adelsmatrikel.) 1871—93 utgav K.
Uplands Fornminnesförenings Tidskrift.
Klingspor, Philip Otto Leonard,
greve, godsägare, riksdagsman (1845—1924),
sedan 1901 hovmarskalk; se släktartikeln.
Lämnade 1886 med kaptens avsked den
militära banan för att ägna sig åt
skötseln av sina egendomar (Grönlund, Ekenäs
m. fl.) i Östergötland. K. togs där flitigt
i anspråk för allmänna värv samt var 1886
—1919 (lagtima riksdagen) led. av Första
kammaren, där han räknades till den
protektionistiska majoritetens mera moderata
fraktion. K. var 1890—92 led. av lagutskottet,
tillhörde vid urtiman 1892 försvarsutskottet,
1893—96 bevillningsutskottet, 1897—1903 och
1905—17 statsutskottet samt 1904
läroverks-utskottet. K. satt i läroverkskommittén 1899
—1902.
Klingspor, Wilhelm Mauri.tz, greve,
fältmarskalk (1744—1814); jfr
släktöversikten. Deltog som officer i fransk tjänst i
sjuåriga kriget, hemkom 1763 och vann hastig
befordran, så att han
redan 1779 var
överste och chef för
Västerbottens reg:te.
Under 1788—90 års krig
var K.
generalintendent, blev 1789
generalmajor, 1790
generallöjtnant, 1799
greve samt 1802 general
och högste
befälhavare i Finland. K:s
olämplighet härför
visade sig under 1808
—09 års krig. Enl. sin instruktion skulle
han, utan att inlåta sig på något
avgö
rande, vika tillbaka för fientlig
påtryckning i avvaktan på förstärkningar från
Sverige. Sedan han 2 mars 1808 i Tavastehus
övertagit befälet, lät han i stället armén
anträda ett brådstörtat återtåg ända till
Uleåborg för att »rädda» den. Efter
Adler-creutz’ seger vid Siikajoki 18 april ryckte
K., som nyss fått fältmarskalksstaven, i
början av juni äntligen söderut, men hans
ledning förblev svag, och efter striderna vid
Ruona och Salmis 1 och 2 sept. var fälttåget
ohjälpligt förlorat. K. begärde då fartyg för
att bortföra armén från Finland och styrde
kosan till Vasa, lämnande fienden möjlighet
att genom framryckning mot Nykarleby
avskära honom ett fortsatt återtåg norrut.
Döbelns seger vid Jutas 13 sept. öppnade
dock vägen. Efter konventionen i Lochteå 29
sept. fann han sig föranlåten att begära
entledigande men återinsattes på nyåret 1809.
S. å. medverkade K. vid Gustav IV Adolfs
avsättning, blev medlem av
regeringskonsel-jen, mottog jämte Adlercreutz och
Adler-sparre en tacksägelseadress av ständerna och
utnämndes till överståthållare i Stockholm.
Han fick avsked, sedan Fersenska mordet
(1810) försiggått, utan att han gjort något
för att hindra det. (Wdt.)
»Susanna och gubbarna.» Miniatyr av O. G. Klingstedt
i Wallace collection i London.
Klingstedt, Carl Gustaf, svensk
mi-niatyrmälare (1657—1734). K. var först i
svensk, sedan i fransk militärtjänst. Från
1689 ägnade han sig helt åt konsten och blev
i Paris (där kallad Clinchetet och C 1
inge t e 1) en eftersökt mästare till
miniatyrporträtt och till erotiska miniatyrer, mest
framställningar på tobaksdosor, varför han
kallades »Le Raphael des tabatières». E.L-k.
Klingwall, Jakob, präst, fornforskare
(1786—1866). Blev, efter studier i Uppsala,
lektor i matematik och fysik vid Visby
gymnasium 1821 och kyrkoherde i Roma 1842.
Utgav »Karta öfver Visby» (1834) jämte »Kort
sammandrag af Gothlands och Visby stads
historia» (s. å.).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
