Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klint, Gustaf af - Klint, Peder Vilhelm Jensen- - Klintberg, August Fredrik Hjalmar - Klintberg, Gunnar Fredrik Teodor - Klintberg, Mattias Viktor - Klintberg, Märta af, född Westberg - Klinte - Klinteberg, af, släkt - Klintehamn - Klintehamn—Roma järnväg - Klipp - Klippan, Åby-Klippan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Klint, P. V. J.—Klippan
850
tar, omfattande
»allmänna kartor»,
»passkartor» och
»kustkartor» med
beskrivningar, vilket allt
sammanfördes till ett
storartat verk, »Sveriges
sjöatlas» (2 bd, 1797
—1820). Led. av
Vet.-akad. 1819. K:s
»Anteckningar om
krigsoperationerna 1814»
och dyrbara kartsam- _______
ling finnas i örlogsmannasällskapets
bibliotek. (ö-g.)
Klint, Peder Vilhelm Jensen-, dansk
arkitekt (f. 1853). Tog ingenjörsexamen
1877, gick på akad:s målarskola 1878—85,
var ingenjör 1890—97 och har sedan verkat
som arkitekt och teckningslärare. Bland hans
verk må nämnas S:t Hanskyrkan i Odense
och Grundtvigskyrkan i Köpenhamn. P. E-t.
Klintberg, August Fredrik
Hjalmar, amiral (1835—1912); jfr K 1 i n t e b e r g,
a f, släktart. Beklädde flera av flottans
viktigaste poster, var eskaderchef och (1889—
1903) chef för flottans stab m. m. K. var i
yngre år även i engelsk tjänst och deltog i
engelsmännens krig mot maorierna på Nya
Zeeland 1863—65. Han blev viceamiral 1901
och utnämndes vid avskedstagandet (1903)
till amiral. ö-g.
Klintberg, Gunnar Fredrik Teodor,
skådespelare, regissör (f. 1870 24/5). Blev
student 1890, elev vid Dramatiska teatern 1893,
tillhörde A. Ranfts scener 1895—1925 (utom
1898—1900, då han
var anställd vid Sv.
teatern i Helsingfors),
tjänstgjorde som
regissör 1906 ff., var från
1911 förste regissör
vid Svenska teatern
och blev 1929 förste
regissör vid Kungl.
teatern. K. har för
scenen översatt och
bearbetat flera
klassiska dramer och har
som skådespelare med
framgång löst såväl klassiska som moderna
uppgifter, bl. a. Percy i »Henrik IV», Frans
Moor, Othello, Wallenstein, Alceste i
»Misan-tropen», Paracelsus, Celius i »Det lyckliga
valet», Mannen i »Kvinnodjävulen». Han är
från 1924 teaterbiografisk medarbetare i
Nordisk Familjebok. G-g N.
Klintberg, Mattias Viktor, arkeolog,
naturforskare (f. 1847 9/io). Blev fil. dr i
Uppsala 1886 och var lektor i franska och
engelska vid Visby högre allmänna läroverk
1888—1912. K. har hopbragt värdefulla
samlingar av språkliga uttryck och bilder från
den gotländska allmogens liv och
verksamhet. 1889—1907 var han föreståndare för
Gotlands fornsal. K. har utgivit bl. a. »Några
anteckningar om Gotland i verkligheten och
Gotland i skrift» (1909). E.E-ff.*
Klintberg, Märta af, född
Westerberg, pianist (f. 1880 ie/io) • Var elev vid
Konservatoriet i Stockholm 1896—1900 och
har sedan 1911 framträtt som pianist i
såväl Sverige som utlandet. Hon är särskilt
högt skattad ensemblespelerska och
ackom-panjatris. T. N.
Klinte, socken på Gotlands västkust,
Gotlands södra härad; 28,98 kvkm, 1,303 inv.
(1929). Vid kusten Klintehamn (se d. o.),
därinnanför mindre slättbygd, omgiven av
skogs-och hällmarker (bl. a. det vackra Klinte
berget). 927 har åker, 1,746 har skogs- och
hagmark. Ingår i K. och Fröjels pastorat i
Visby stift, Medelkontraktet. — Kyrkans
enskeppiga långhus och kor, unggotiska
arbeten i Lafrans’ .stil, äro från 1200-talets mitt.
Tornet kvarstår från en äldre kyrka.
Klinteberg, a f, svensk släkt. Hejderidaren
i Skåne Sven Paulssons (1688—1743) son
kyrkoherden Paul Klinteberg hade tre söner,
som adlades (1807 och 1809) med namnet a f
K. Den ene av dessa, Wilhelm af K.
(1759—1829), fick förordnanden som vice
landshövding och blev 1812 ord.
landshövding i Malmöhus län. Han användes flera
gånger av regeringen för särskilda
förtroendeuppdrag, blev 1815 friherre och fick 1818
presidents titel. Paul Klintebergs brorson
Carl Peter Klintberg, 1820 adlad af
Klintberg (1767—1826), slutligen
president i Kommerskollegium och 1815 led. av
Vet.-akad., var farfar till amiralen A. F. Hj.
Klintberg (se d. o.). B. H-d
Klintehamn, lanthamn, havsbadort,
lots-plats och tullstation på Gotlands västkust,
Klinte socken, station vid K.—Roma
järnväg; omkr. 550 inv. (1920). God, av
vågbry-tare skyddad hamn, kajdjup 4 m. Småindustri
och utförsel av kalk, trävaror och spannmål.
Flera bankkontor. — Redan under danska
tiden var hamnen försvarad av en skans.
Under svenska tiden byggdes vid flera tillfällen
befästningar där, vilka dock sedan 1719 fått
förfalla. G. R-ll; L. af P.
Klintehamn—Roma järnväg (sign. Kl. R. J.),
spårvidd 0,891 m, 49,4 km lång, förbinder
Klintehamn dels med Roma, 22,6 km, vilken linje
öppnades för allmän trafik 1898, och dels med
Hablingbo, 26,8 km, förut kallad Sydvästra
Gotlands järnväg, öppnad för trafik 1924
och 1927 övertagen av Klintehamn—Roma
järnvägs-a.-b.
Klipp, kolved o. dyl., upplagd för torkning
med vedändarna liggande korsvis över
varandra. K. läggas vanl. 1 m höga och
innehålla omkr. 1/3 kbm fast mått. Kubikmassan
är dock beroende på vedens grovlek. W. E-n.*
Klippan, Åby-Klippan,
municipalsam-hälle i Gråmanstorps socken, Kristianstads
län, vid Ängelholm—K:s och Hälsingborg—
Hässleholms järnvägar; 99 har, 2,708 inv.
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
