Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klippan, Åby-Klippan - Klippan—Röstånga järnväg - Klippapparat - Klippare - Klippboningar - Klippdassar - Klippduva - Klippen - Klipperskepp - Klippfisk - Klippfågel - Klippgravar - Klippgrävlingar, Klippsovare el. Klippdassar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Klippan—Röstånga—Klippgrävlingar
852
Klippans pappersbruk.
(1929). Omfattar en del av Kl i p p an s
pappersbruk, ägare a.-b. K:s finpappersbruk
(stiftat 1911, aktiekap. 7 mill. kr.), vilket
sysselsätter omkr. 400 arb. (1929), har ett
årligt tillv.-värde av 4,5 mill. kr. och äger
Lessebo a.-b. och a.-b. Böksholms sulfitfabrik.
K:s pappersbruk anses vara Sveriges äldsta
och förmodas vara anlagt 1573 av Tyge Brahe;
äldsta privilegiebrevet utfärdades 1637. Till
1772 var K. kronopappersbruk; 1832 anlades
där Sveriges första maskinpappersbruk,
senare starkt utvidgat. Vidare finnas vid K.
stor läderfabrik (boxkalvskinn samt krom-,
möbel- och bokbinderiläder), yllefabrik och
färgeri, tegelbruk etc. Flera bankkontor. K.
är tingsställe för N. Åsbo härads tingslag.
Tax.-värde å fast egendom 8,603,600 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 2,706,670 kr. Jfr G.
Cle-mensson, »Klippans pappersbruk 1573—1923»
(1923). — Jfr Finpapper. G. R—11; G. H-r.
Klippan—Röstånga, järnväg, se H ä 1 s i n
g-borg — Hässleholms järnväg.
Klippapparat, seAcetylenbelysning,
sp. 90.
Klippare, mindre ridhäst (av oädel ras men
livlig); skälm.
Klippboningar, människobostäder under
klipputsprång samt i naturliga el. uthuggna
hålor i bergväggar. Naturliga k. utgöra jämte
grottor i allm. mänsklighetens äldsta
påvisbara boningar. Talrika sådana finnas i
Belgien, Frankrike och n. Spanien, vilkas
intressanta lämningar av bebyggelse (skelett,
redskap, målningar och ristningar) gå
tillbaka till äldre paleolitisk tid. I våra dagar
bo bl. a. de primitiva veddas på Ceylon med
förkärlek i klipphålor, men även bland
Europas kulturfolk finnas k. på sina håll, t. ex.
i Harz (vid Blankenburg), i Dordogne
(Frankrike) samt vid Granada (Spanien). På Krim
finnas hela kloster inbyggda i klipphålor. I
inskränkt betydelse menar man inom
etnografien emellertid med k. (eng. cliff-dwellings)
de klipphålor i tuff och sandsten, som finnas
i södra U. S. A., i Colorado,
Arizona och New Mexico. I
Colorado t. ex. äro
sandstens-formationerna genomskurna av
djupa kanjoner, resultatet av
flodernas erosion. På bottnen
går floden, och ovan dess smala
bädd ligga branta sluttningar,
vilka uppe pä omkr. 100 m
höjd övergå till 50—100 m höga,
lodräta sandstensklippor. Här
uppe har en gång rinnande
vatten gjort urholkningar, och
i dessa ligga ruiner av
människoboningar: fästningslik-
nande byggnader av huggen
sandsten och vakttorn,
boningshus och
spannmålsmagasin. För att komma upp till
dessa nästen använde
indianerna långa stegar, som de
drogo upp efter sig. Dessa anläggningar äro
förcolumbianska, men att döma av de fynd,
som gjorts bland dem (keramik, textilier etc.),
synas de ha bebotts av förfäder till de nuv.
puebloindianerna. Ätm. delvis voro dessa k.
en sorts bygdeborgar, medan man i fredstid
bodde nere på kanjonens odlingsbara botten.
Jfr bild på plansch vid art. Arizona. Litt.:
G. Nordenskiöld, »Ruiner af klippboningar i
Mesa Verde’s canons» (1893). K. G. L.
Klippdassar, zool., se Klippgrävlingar.
Klippduva, se Duvsläktet.
Klippen, en skiktserie i Alperna, ingående
i det bergartskomplex, som under namn av
Préalpes romandes förekommer på båda sidor
av nedre Rhönedalen. Enl. teorien om de
stora överskjutningarna skulle dessa
Préalpes romandes framstå som rester efter en
förut vida mer utbredd skiktserie, vars rötter
äro att söka i östalperna. H. A-nn.
Klipperskepp, en på 1800-talet utbildad typ
av handelsfartyg med skarpa skeppslinjer,
hög rigg och stor segelarea, varigenom
betydande fart ernåddes. Från 1843 byggdes i
Amerika, från 1850-talet även i England,
snabbseglande skonare och briggar, benämnda
clippers, klipperfartyg, använda i
opiumtraden på Kina samt såsom kapare och slav
handlarfartyg. Omkr. 1880 upphörde
byggandet av k. Ax. L.
Klippfisk, fiskvara, som genom saltning
och torkning beredes av torskfiskar, huvudsaki.
torsk. Urspr. skedde torkningen på klippor;
därav namnet. Nu sker torkningen i vissa
länder även på konstgjord väg. K. A. A-n.
Klippfågel, se K 1 i p p h ö n a.
Klippgravar äro särskilt att nämna från
Egypten, Persien, Syrien, Palestina, Mindre
Asien, Cypern, Grekland med Kreta, Malta,
från mellersta och s. Italien (betydande äro
etruskergravarna) med Sardinien och Sicilien
■samt Pyreneiska halvön med Balearerna. Jfr
Gravskick, sp. 967 och 968. H. R-h.
Klippgrävlingar, Klippsovare el. Klipp-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
