Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klippgrävlingar, Klippsovare el. Klippdassar - Klipphöna el. Klippfågel - Klippiga bergen - Klipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Klipphöna—Klipping
854
dassar, Hyracoidea, en ordning av klassen
däggdjur. I systematiskt hänseende är den
hovdjuren närstående och sammanföres ofta
med denna ordning. Hithörande former äro
av en kanins storlek, med jämförelsevis stort,
klumpigt huvud, kluven överläpp, korta öron,
kort svans och måttligt höga ben;
fram-fötterna ha fyra, bakfötterna tre tår,
förenade med hud och försedda med
hovlik-nande naglar. På ryggen finnes en naken
fläck, där en hudkörtel mynnar. Hos de vuxna
djuren finnas i överkäken endast två, i
underkäken fyra med öppna rötter försedda
framtänder. K. förekomma i bergstrakter i
Afrika och v. Asien och leva av växtföda.
De fåtaliga arterna tillhöra ett enda
huvud-släkte, Procavia (Hyrax}. I Abessinien finnes
den gråspräckliga aschkokon, P.
habes-tinica, 45 cm lång, vilken med stor
skicklighet klättrar t. o. m. på lodräta
klippväggar. De afrikanska trädgrävlingarna,
arter av släktet Dendrohyrax, leva i
urskogens träd. T. P.
Klipphöna el. K 1 i p p f å g e 1, RupVcola
ru-pi’cola, en egendomlig fågel av ordn. tättingar.
Den utmärkes bl. a. av hög, kraftig näbb,
•kraftiga fötter och yvig fjäderdräkt, som på
huvudet bildar en bred kam. Hanen, som blir
30 cm lång, är orangeröd den vida mindre
honan är brun. K. hör hemma i Guayana och
n. Brasilien. Hanen är bekant för sin
egendomliga parningslek. K. jagas av indianerna
för den praktfulla fjäderbeklädnadens skull;
hålles även tam. T. P.
Klippiga bergen, Rocky mountains, ö. delen
-av Kordillererna i U. S. A. och Kanada.
I U. S. A. höja de sig i s. brant över
prä-rierna, n. därom gå ö. om huvudkedjan lägre
förberg. K. övergå inåt i Colorados, Great
basins och Columbias platåer och äro
uppdelade i större el. mindre block och kedjor
med mellanliggande, ofta stäpp- el.
öken-artade högslätter. Från U. S. A. fortsätta
kedjorna in i Kanada (se d. o.). Endast
i de n. delarna finnas större glaciärer och
snöfält. Karakteristisk för K. är växlingen
av kala klippväggar, branta raviner och
kan-joner samt väldiga blockhav, som inhölja
bergens sidor och toppar. K. äro vattendelare
mellan Stilla havet (Colorado, Columbia,
Fraser m. fl. floder), Mexikanska viken
(Mississippi, Rio Grande del Norte) och Ishavet
(Nelson, Mackenzie). Bland topparna märkas
i Colorado Front range Longs peak (4,345 m)
-och Pikes peak (4,312 m), i Sangre de Cristo
range Blanca peak (4,389 m), i Big Horn
mountains Cloud peak (4,100 m), i Wind
river mountains Fremont peak (4,203 m). I
British Columbia når Mount Robson 3,983 m.
Se bilder vid art. British Columbia och
på planscher vid art. Colorado.
Klipping, fsv., dels ett klippt fårskinn (se
Läder), dels ett mynt, präglat på en
fyrkantig metallbit, som avklippts från en
ut-hamrad eller utvalsad ten. Klippingmyntet
Ord, som saknas under
Sydafrikansk klippgrävling, Procavia capensis.
infördes i Norden av Kristian II i samband
med förberedelserna för anfallet mot Sverige.
För dessa k. nyttjades äldre stampar, men
då de för klippingspräglingen tillklippta
myntämnena voro mycket mindre än
stamparna, fick endast en mindre del av prägeln
plats på myntet (se bild 1). De slogos i
Malmö i mycket stort antal, så att hela
Danmark och s. hälften av Sverige
översvämmades av dem. På grund av sin ytterst låga
silverhalt väckte de stort missnöje bland
folket och skaffade Kristian vedernamnet »kung
Klipping». Vid sitt befrielsekrig slog Gustav
Vasa k. 1521 i Hedemora och Söderköping,
Mount Assiniboine i Klippiga bergen, Kanada.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
