Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klipping - Klippingshandskar - Klipptempel el. Grottempel - Klissov - Klister - Klistir el. Klystir - Kliszów, Klissov - Klitter - Kljutjevskaja - Kljutjevskij, Vasilij Osipovitj - Klo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Klippingshandskar—Klo
856
likaledes med stamparna till ett något större
runt mynt, med bilden av en stående, väpnad
konung (S:t Erik) på åtsidan ocb på
frånsidan två korslagda pilar, i vilkas vinklar
stå tre kronor och upptill ett G (bild 2).
Även dessa k.
framkallade
växande missnöje,
helst som från
1522 därjämte
slogs ett gott
»runt mynt».
Deras
ursprungliga värde, 18
penningar, måste
1524 sänkas till 12 penningar. De k., som
präglades på Svartsjö (1543—44) och i Åbo
(1556—57) med anledning av kriget mot
Ryssland, utgöra däremot ett fullgott mynt,
likvärdigt med det
runda. Även Erik
XIV slog k. 1562
—68, och
hertigarna Johan och Karl
slogo 1568 i
Vadstena k., fordom
kallade
unions-eller blodsklip-p i n g a r (bild 3),
det senare namnet enligt en uppgift beroende
därpå, att hertigarna till myntningen lånat
av det silver, som grevinnan Märta Sture
av konung Erik fått i mansbot efter
Sture-mordet. Johan slog k. även som konung
och Karl både som hertig av Södermanland
(i guld och silver) och som konung (i guld).
Gustav II Adolf slog dels guldklippingar på
10 mark, dels kopparklippingar på 2, 1 och
^2 öre samt 1 fyrk. De sistnämnda, till
största delen tillverkade i Säter, slogos först
för hand, längre fram i valsverk. Efter 1627
ha k. icke präglats i Sverige. — I Danmark,
Tyskland, Nederländerna och Belgien slogos
k. vid enstaka tillfällen under 1500-talet. Jfr
Plåtmynt. Hs Hd. (A. W-dt.)
Klippingshandskar, se Handskmaker i.
Klipptempel el. G r o 11 e m p e 1, se E 11
o-r a (med bild) och Indisk k o n s t, sp. 544
och bild 8 (på plansch).
Kli’ssov, se K 1 i s z 6 w.
Klister, ett klibbigt ämne, som uppstår, då
stärkelse och vatten uppvärmas. Stärkelse av
råg förklistras redan vid 55°, av potatis vid
65°, av vete och ris vid 80° C. Genom
behandling av stärkelse med natronlut vid
vanlig temp. erhålles s. k. klisterstärkelse, som
utrörd med kallt vatten ger k., nyttjat som
bindemedel vid pappersarbeten, särskilt inom
bokbinderiet, vid uppsättning av tapeter o.
dyl. Vanligt k. beredes genom att man utrör
mjöl av potatis, råg el. vete till en gröt,
som försättes med kokhett vatten under
om-röring. K. har benägenhet att råka i sur
jäsning, vilket förebygges genom att man
tillsätter alun, salicylsyra eller något anti-
Bild 2. Gustav Vasas
klip-ping 1521.
septiskt medel. Jfr Dextrin och
Stärkelse. G. H-r.
Klistlr el. Klystir (grek, klystèr), se
Lavemang.
Kliszöw [klpfåv], Klissov, by i Polen
(vojevodskapet Kielce), omkr. 80 km n. ö.
om Krakau. K. är bekant genom det slag,
som där 9 juli (sv. st.) 1702 utkämpades
mellan Karl XII och August den starke. Våren
1702 ryckte Karl från tre håll koncentriskt
in i Polen för att söka avgörande med
August. Sachsiska armén (16,000 stridande)
samlades vid Krakau, polska kronarmén (8,000
ryttare) vid Lemberg. 9 juli gick Karl till
anfall med en samlad styrka på 12,000
stridande. Sachsarnas vänstra flygel
skyddades i front och flank av djupa kärr.
Svenska armén marscherade upp framför
ställningen och gjorde därefter en vänsteravmarsch
för att vinna fiendens högra flank och
avskära hans återtåg. Högra flygeln (kavalleri)
fördes av Rehnsköld, mitten (infanteri) av
Bernhard v. Liewen, vänstra flygeln
(kavalleri) av hertig Fredrik av Holstein-Gottorp.
Vänsterdragningen hade knappast satts i
gång, förrän kronarmén anlände till slagfältet
och uppenbarade sig rakt i svenska arméns
väg utanför sachsarnas högra flygel. Karl
sände omedelbart hälften av mittens
infanteri till förstärkning av vänstra flygeln, som
beordrades att anfalla kronarmén och
sachsiska högra flygeln. Återstoden av svenska
mitten skulle anfalla sachsarnas center. Nu
inkom även rapport, att fiendens vänstra
flygel gått över moraset (på utlagda risknippor)
och anföll Rehnsköld i flank och rygg,
samtidigt som sachsarnas mitt även avancerade.
Svenska armén var omfattad från tre håll
men gick överallt till anfall mot övermakten;
kronarmén och sachsarnas högra flygel
kastades överända, fiendens mitt och vänstra
flygel drevos tillbaka, de delar, som ej lyckades
fly, blevo själva inringade eller drivna i
mo-rasen. Slaget utkämpades på 5 timmar.
Sachsarnas förluster uppgingo till 2,000 stupade
och sårade samt lika många osårade fångar
förutom dem, som omkommo i kärren;
svenskarnas voro 1,000 fallna och sårade. Slaget
visar den 20-årige konungens mästerskap på
slagfältet — det var det första slag, som han
ledde ensam — samt de karolinska
truppernas utomordentliga manöverförmåga och
an-fallskraft. Litt.: Generalstaben, »Karl XII
på slagfältet», II (1918). Wdt.
Klitter, danskt namn på dyner (se d. o.).
Kljutje’vskaja, vulkankägla på Kamtsjatka
(se d. o.), 4,900 m ö. h.
Kljutje’vskij, Vasilij Osipovitj, rysk
historiker (1841—1911), 1885 prof, i Moskva,
1901 led. av ry. vet.-akad. K:s huvudverk
är hans sociologiskt betonade föreläsningar
i rysk historia (4 bd, 1904—10; gå till 1762;
ty. övers., 4 bd, 1925—26).
Klo. 1. (Anat.) Se Nagel. — 2. (Bot.) Se
Kronblad. — 3. (Sjöv.) Se Gaffel 3.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Bild 1. Kristian II :s klipping
1519.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
