Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klipping - Kloak - Kloakbrunn - Kloakdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Kloak—Kloakd j ur
858
Bild 3. Hertigarna Johans och Karls s. k. unions- eller blodsklipping 1568.
Kloäk (lat. cloäca). 1. K., A v
loppstrumma el. Avloppsledning kallas
en under markens yta förlagd kanal, avsedd
att bortleda vatten och orenlighet från
bebodda områden. Redan under forntiden var
metoden känd och tillämpad i storstäder
sådana som Rom, Kartago, Alexandria och
Jerusalem, men senare tidsåldrar försummade
alldeles den kommunala hälsovården, och först
under 1800-talets förra hälft vaknade på nytt
insikten om behovet av hygieniska anstalter
inom städerna för bortledande av den med
varje tätare bebyggelse följande anhopningen
av flytande orenlighet. Anläggandet av k.
ingår numera som ett nödvändigt led i
ren-hållningsväsendets ordnande inom städer och
tätare bebyggda samhällen. En k. förlägges
i regel under gator och öppna platser samt
bygges, där terrängen så tillåter, i sådan
lutning, att den framrinnande vätskan får så
stor hastighet, att medföljande uppslammade
eller fasta ämnen ej avsätta sig i k. Utloppet
förlägges bäst till ett vattendrag med
tillräcklig vattenföring för att upptaga och
bortleda hela den från området avbördade
smutsvattenmängden, utan att vattendraget självt
alltför mycket förorenas. Äro
lutningsförhål-landena för ogynnsamma, insättas pumpverk
för att framdriva kloakvattnet. Finns ej
tillgång till lämpligt vattendrag, tillgripes
metoden att låta trumvätskan passera
reningsverk, där den med kemiska eller biologiska
medel befrias från smutsinnehållet, innan den
utsläppes i vattendraget. Ett annat sätt
(irri-gationsmetoden) är att låta den översila och
långsamt genomrinna åkerjord, som
därigenom samtidigt gödslas.
Materialet i en kloaktrumma är vanl.
betong, för mindre ledningar glaserade
stengodsrör; i genomskärning är ledningen
cirkelrund eller äggformig. För att fasta ämnen
må i möjligaste mån hindras att intränga i
huvudledningarna, utgöras inloppen från
gator, gårdar och hus av brunnar, försedda med
samlingsrum, som kunna tid efter annan
rensas (se K 1 o a k b r u n n). Andra uppgifter
för ett fullständigt kloaksystem äro att
avföra grundvatten eller under marken
stagnerande vattensamlingar och att bortleda det
från nederbörd härrörande ytvattnet.
Särskilda avloppsledningar kunna ibland
påfordras för att vid ofördelaktiga
terrängförhållanden förebygga olägenheter av
sistnämnda anledningar (t. ex. översvämningar i
källare och på gator).
Kommunala anläggningar för
avloppsvattnets bortledande i underjordiska kanaler har
man i Sverige sedan 1860-talet, med början
i Göteborg 1866 och i Stockholm 1868. Icke
blott på grund av folkmängdens ökning utan
även efter det allmänna införandet av
vatten-klosetter i bostäderna ha fordringarna på
avloppssystemens fullständighet och effektivitet
stigit högst väsentligt under de senaste
årtiondena. G. H-r.
Kloakbrunn, gallertäckt, vertikalt schakt,
som förbinder en kloaktrumma med
ovanliggande mark- el. gatuyta; med
vattenavlopp ovanför bottnen försedd samlingsbrunn,
som spillvattnet från ett hus får passera,
innan det utsläppes i huvudkloaken. Jfr
Kloak. G. H-r.
Ägg av ett näbbdjur. 1 nat. storl., 2 öppnat, något
förstorat.
Kloakdjur, Monotrèmata, en ordn. av
klassen däggdjur, omfattande de enda
representanterna för gruppen Protothcria (se D ä g
g-djur). K. skilja sig från alla övriga
däggdjur och närma sig lägre ryggradsdjur,
framför allt kräldjur. De lägga sålunda
ägg, 10—15 mm i diam, och omgivna av ett
mjukt, hornartat skal; urinledarna och ut-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
