Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klocka - Klockarbol, Klockarbord - Klockarboställe - Klockare - Klockarpräst - Klockboj - Klockdjur - Klockdop - Klockfåglar - Klockgjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Klockarbol—Klockgjutning
862
De medeltida k. invigdes högtidligen av
stiftsbiskopen. Ceremonien (benedictio)
erinrade om dopets och kallades folkligt k 1 o c
k-d o p. K. fick därvid ett namn, ibland
ingjutet. »Maria är mitt namn» läses på
storklockan i Ärentuna, Uppland. Den
medeltida storklockan i Dalstorp, Västergötland,
saknar inskrift men kallas ännu Karin. Vanl.
ha de största k. namn, ofta folkliga, ss. Big
Ben i parlamentshuset, London. I Sverige
benämnas k. oftast efter storleken
(Storklockan el. Storan, Mellanklockan, Lillklockan)
eller efter bruket (Söndagsklockan,
Bönklockan el. Bönan), någon gång efter sitt
ursprung. ss. Tornan i Uppsala domkyrka,
tagen i Thorn i Polen. — För medeltida
uppfattning blev k. genom benediktionen helig,
res sacra, begåvad med mystisk makt, att,
enligt ritualets ord, »för dess ljud må fly
fiendens glödande skott, blixtarnas slag,
förödande stormar». Dessa k :s underbara
egenskaper uttryckas ofta i inskrifterna. I
folktron kvarleva ännu rester av magiska
föreställningar.
De största k. finnas i Ryssland; störst är
Tsar Kolokol i Moskva, gjuten 17.34 (vikt
omkr. 200 ton; brast sönder vid en eldsvåda
1737). Kaiserglocke i Köln, gjuten 1875 av
franska kanoner, nedsmältes under
världskriget; den vägde 26 ton. Sveriges största k.,
i Uppsala domkyrka, väger 6 ton.
Nyare arbeten om k.: II. Otte.
»Glockenkun-de» (2:a uppl. 1884); H. B. Walters, »Church
bells of England» (1913); K. Walter,
»Gloc-kenkunde» (1913); F. Uldall, »Danmarks
mid-delalderlige kirkeklokker» (1906;
grundläggande för Norden). För Sverige: M. Åmark,
»Dalarnes kyrkklockor» (1924). »Kyrkklockor,
klockare och klocksägner i Dalarne» (1928)
samt uppsatser i olika publikationer om
Upplands, Västmanlands, Södermanlands och
Närkes medeltida klockor. M. Å.
2. Se U r.
Klockarbol, Klockarbord, äldre namn på
kloekarboställen. Jfr Klockarbostäl le.
Klockarboställe. I många församlingar ha
klockarna bland sina löneförmåner även
boställen. Enl. en utredning av G. Thulin 1919
funnos år 1916 1,014 boställen och bostäder
åt klockare med ett sammanlagt tax.-värde
av 3.268,000 kr. Mer än 1/4 av dessa tillhörde
Lunds stift. Uppsikt över k. övas av
domkapitlen och länsstyrelserna samt
Kammarkollegium och Domänstyrelsen.
Byggnadsskyldigheten på k. åligger vanl.
församlingarna, där jordbruk saknas, eljest
boställs-havarna. Enl. k. f. 2 nov. 1883 skall
klockaren bibehållas vid bostad och jord, som må
vara honom på lön anslagna. Se vidare B
o-ställen och Kyrkoegendom. Schg.
Klockare (lat. campanärius), urspr. det av
prästens biträden, som förestod
klockringningen. Under medeltiden förrättades denna
av en prästvigd. Efter reformationen blev k.
sångledare och barnalärare samt hjälpte till
vid gudstjänsten. Han räknades sålunda till
kyrkans ämbetsmän. Enl. kap. 24 § 32
kyrkolagen ägde domkapitel och biskop att
ut
färda specialinstruktioner för k. Hans
göro-mål ökades därvid ytterligare, och han kom
att degraderas till kyrkobetjänt i samma
mening som en kyrkvaktare. Han skulle
(utöver vad som säges i kyrkolagen) bl. a.
utföra psalmsång vid begravningar, vårda
kyrkan och dess lösa egendom, övervaka
ordningen på kyrkogården, hålla kyrkans böcker
och handlingar i ordning, utskriva
kungörelser om gudstjänsten, övervaka, att
kyrko-vaktaren fullgjorde sina åligganden, vårda
kyrkans minnesmärken, medfölja pastor på
husförhör o. s. v. I städerna var och är
fortfarande k. ofta skrivbiträde på
pastorsexpeditionen. Enl. kyrkolagen skall k. vara
»boklärd och kunna sjunga och skriva, så att hatn
däruti kan undervisa församlingens ungdom».
Men någon examen har aldrig fordrats. Efter
tillkomsten av 1842 års folkskolestadga
upphävdes k:s befogenhet att vara skolmästare.
Under tidens lopp har han befriats från många
av ovannämnda funktioner. Hans
brevbärings-skyldighet upphävdes 1888, och hans funktion
att vara prästerna »Vid handen» vid
sockenbud har icke på länge tillämpats. Enl. lag 14
okt. 1898 skall k. vid mässfall avkunna
äkten-skapslysning. —Numera tillsättes k. så, att
kyrkorådet bland de sökande uppför tre på
förslag, och därefter väljer kyrkostämman.
Ofta förenas organist- och
klockarbefatt-ningar, och av rikets klockar- och
organistbefattningar äro omkr. 3/4 också förenade
med folkskollärartjänst. Om tillsättning av
k. se kungl. skrivelse 4 maj 1894 och lag 6
april 1894. Förslag om att
klockarinstitutio-nen såsom i grund föråldrad skulle avskaffas
och ersättas med kyrkomusiker- eller
kan-torsbefattningar har ej kunnat genomföras.
Jfr Organist. O. Hpl.
Klockarpräst, prästvigd innehavare av
kloc-kartjänst. Särskilt i Lunds stift funnos rätt
många k., och där kunde dessa befattningar
vara lika givande som mindre pastorat i
andra stift (jfr Prästerskapets privilegier
1723 § 7). Genom 1910 års
prästlönereglering upphörde detta slags tjänster. O. Hpl.
Klockboj, se Utprickningssystem.
Klockdjur, zool., se I n f u s i o n s d j u r.
Klockdop, se K 1 o c k a 1.
Klockfåglar, Chasmorhy’ncus, ett släkte
syd-och centralamerikanska fåglar, tillhörande
ordn. tättingar och högst så stora som en
duva. Av de fyra arterna ärklockfågeln
el. smeden, Ch. nudicollis, mest bekant.
Den är vit med den nakna strupen livligt
grön. Födan utgöres av bär och frukter.
Lätet klingar metalliskt som en klocka. T. P.
Klockgjutning. Smärre ringklockor formas
i sand, kyrkklockor och större signalklockor
i lerform. En sådan lerform åstadkommes
därigenom, att man på en efter klockans inre
gränslinje formad kärna pålägger en s. k.
d i c k e 1 av lera el. vax, som motsvarar
klockans yttre profil och utsiras med de
inskriptioner m. m., vilka skola framträda i relief
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
