- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
879-880

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterväsen el. Munkväsen - Klot - Klotalg, Rullande klotet - Klotamarant - Klotar - Klotblixt - Kloten - Klotfisk - Klotgranit - Klotho - Klotverken - Klotz, Christian Adolph - Klotz, Louis Lucier - Klove, Klovjärn - Klovicker - Klovjärn - Klown

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

879

Klot—Klown

880

lande lag må nu »munk- eller nunneorden
eller kloster ej i riket inrättas».

Vid sidan av sin egentliga uppgift har
munkväsendet alltid även tjänat andra, rent
praktiska syften. Fattig- och sjukvård ha
alltid räknats som särskilda klosteruppgifter.
Somliga ordnar — framför allt franciskaner,
dominikaner och jesuiter —• ha främjat
predikan, själavård och mission. I uppfostrans
historia spelade först benediktinerna och
längre fram jesuiterna en viktig roll. Den
rent materiella kulturen främjades särskilt
genom benediktinernas och cisterciensernas
odlingsverksamhet. Under medeltiden voro
klostren vetenskapens egentliga härdar, och
klosterfolkets anteckningar äro viktiga
källor för kunskapen om tidens historia. Även
i nyare tid ha från klostren istorartade
insatser gjorts i vetenskapens utveckling.

Klostren styras av föreståndare, resp,
föreståndarinnor, antingen tillsatta av stiftets
biskop eller valda av kapitlet. Titeln är
växlande: abbot (abbedissa), prior (priorinna),
prepositus (preposita), superior, guardian,
rec-tor. Lägre tjänstinnehavare, vilka kallas
klos te r o f f icialer, äro portvakt,
ekonom, köksmästare, bibliotekarie, circator,
lektor, novismästare o. s. v. För att frigöra sig
från stiftsbiskopens uppsikt ställde sig under
medeltiden många kloster direkt under påven
(s. k. eximerade kloster). Längre fram
utvecklade sig —• först inom tiggarordnarna —
en centraliserad ordensförfattning under en
vanl. i Rom bosatt, direkt under kurian
lydande ordensgeneral. Vid hans sida
står ett generalkapitel av medlemmar
från de olika ordensprovinserna
(klosterprovinserna). Generalkapitel skall
hållas vart tredje år.

Litt.: H. Weingarten, »Der Ursprung des
Mönchtums im nachconstantinischen Zeitalter»
(1877; klassiskt); M. Heimbucher, »Die Orden
und Kongregationen der katholischen Kirche»
(2:a uppl., 3 bd, 1907—0’8; katolskt
standardverk med rika litt.-anv.); A. Harnack, »Das
Mönchtum» (7:e uppl. 1907); R. Reitzenstein,
»Historia monachorum» (1916); W. Bousset,
»Apophthegmata» (1923); Hj. Holmquist,
»Munkväsendets framväxt» (1928). Jfr ock
under de särskilda ordnarna och
ordensstif-tarna anförd litt. Hg Pl.

Klot. 1. (Mat.) Se Sfär. — 2. (Eng.
cloth.) Femskaftad bomullssatin med tät,
glänsande inslagseffekt, huvudsaki. använd
som fodervara; bomullsvävnad i
lärftbind-ning för bokbinderiändamål (b o kb i n d a
r-klot); se B o k b i n d e r i, sp. 692. (G. H-r.)

Klotalg, Rullande klotet, se
Grönalger, sp. 1176.

Klötamara’nt kallas vissa i trädgårdar ofta
odlade, enåriga arter av släktet Gomphrena
(fam. Amarantaceae), företrädesvis G. globosa.
De små röda, gula el. vita blommorna sitta
i huvud och användas som eterneller. G. M-e.

Klotar, frankiska konungar, se
Mero-v i n g e r.

Klotblixt, se Blixt.

Kloten, f. d. järnbruk (jfr K 1 o t v e r k e n),
nu sågverk, i Klotens k ron o par k,

Ramsbergs socken, n. Västmanland. Till K.
är förlagd Klotens skogsfortsättningsskola
för vidareutbildning av kronojägare och
skogvaktare. Kursen är ettårig, och intill 15
elever kunna mottagas. Från skolan
utexaminerade elever kallas skogsmästare.

Klotfisk, se Igelkottsfisk.

Klotgranit, se Granit.

Klötho (grek. Klothö, lat. Clötho), grek,
myt., »spinnerskan», hon, som spinner
livstråden, en av de tre moirerna (parcerna),
ödets gudinnor. Se M o i r a.

Klotverken, ett större komplex av
järnbruk, gruv-, skogs- och lantegendomar inom
Örebro och Kopparbergs län, som på 1800-talet
var i släkten Heijkenskölds ägo och 1872
såldes till engelska intressenter, vilka bildade
Klotens a.-b. Komplexet upplöstes 1899;
skogarna såldes till staten (Klotens kronopark),
och gruvorna övergingo i annan ägo
(Gränges-bergsbolaget, Stråssabolaget m. fl.). G. H-r.

Klotz [klåts], Christian Adolph, tysk
filolog (1738—71), prof, i Halle, skrev ytliga
antikvariska verk och uppträdde i sina
tidskrifter (Acta Literaria, 1764 ff., m. fl.) som
hänsynslös, filiströs kritiker och smakdomare
men tillbakavisades energiskt av Herder och
av Lessing, vilken präglade ordet klotzianism
som beteckning för oädel polemik. R-n B.

Klotz [klåts], Louis Lucier, fransk
politiker (f. 1868), advokat. Blev 1898 led.
av deputeradekammaren och 1925 senator,
anslöt sig till det socialradikala partiet, var
finansminister nov. 1910—febr. 1911 och juni
1911—mars 1913 (under Briand, Caillaux,
Poincaré och ånyo Briand) samt
inrikesminister mars—dec. 1913 under Barthou. K.
var Clemenceaus finansminister nov. 1917—
jan. 1920 och byggde som sådan i oförsiktigt
stor utsträckning sin budgetpolitik på lån i
avvaktan på det tyska krigsskadeståndet.
Som delegerad vid Pariskonferensen 1919
hade K. betydlig andel i tillkomsten av
Ver-saillesfredens skadeståndsbestämmelser. K:s
vilda spelpassion ruinerade honom, och 1928
dömdes han till två års fängelse för
checkbedrägerier m. m. V. S-g.

Klove, K 1 o v j ä r n, tångliknande verktyg,
vars uppgift är att mellan två ledbara käftar
fasthålla ett eller flera mindre
arbetsstycken under bearbetning.
Käftarnas gripytor kunna
sammanföras eller skiljas medelst en
genomgående skruv med vingmutter.
Särskilda utföringsformer av k. äro
t. ex. filklove och fästklove.

Spännkloven har i st. f. skruv en hoptryck
-ningsanordning av hävstänger. G. H-r.

Klovicker, Orni’thopus, balj växtsläkte med
parbladiga blad och trinda, klolikt krökta
ledbaljor. Den 1—2 dm höga O. perpusillus
växer sällsynt i s. ö. Skåne. O. sativus (från
Spanien), serradella, odlas som
foderväxt. Båda äro enåriga och ha rödlätta
blommor i flock. G. M-e.

Klovjärn, se Klove.

Klown [klåun], se Clown.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free