Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kluck, Alexander von - Kluckhohn, Paul - Kluge, Friedrich - Klumpfisk el. Solfisk - Klumpfot - Klumprotsjuka - Klumpsöm - Kluniacenser, Kluniacenskongregationen - Klusjino - Klyft - Klys - Klysopomp - Klyster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Kluckhohn—Klyster
884
samt kartan. Då K. vid sin marsch förbi Paris
blev anfallen i högra flanken, invecklades han
i slaget vid Ourcq. Ang. de omständigheter,
som under Marneslaget föranledde K. att ge
order om återtåg, se M a r n e. K. blev mars
1915 svårt sårad och avgick då som
arméchef samt ur aktiv tjänst 1916. Han har
utgivit »Der Marsch auf Paris und die
Marne-schlacht 1914» (1920). M. B-dt.
Kluckhohn [klo’khån], Paul, tysk
litteraturhistoriker (f. 1886), prof, i Wien, har skrivit
»Die Auffassung der Liebe des 18.
Jahrhun-derts und in der deutschen Romantik» (1922),
»Die deutsche Romantik» (1924) och
»Persön-lichkeit und Gemeinschaft» (1925). K. är
grundläggare och utgivare av Deutsche
Vier-teljahrsschrift für Literaturwissenschaft und
Geistesgeschichte (1922 ff.).
Kluge [klö’go], Friedrich, tysk
germa-nist (1856—1926), prof, i Freiburg im Breisgau.
K. utgav Zeitschrift für Deutsche
Wortfor-schung (1901—14) och skrev »Etymologisches
Wörterbuch der
deut-schen Sprache» (1883;
10:e uppl. 1924),
»No-minale Stammbil-dungslehre der
altger-manischen Dialekte»
(1886; 3:e uppl. 1926),
»Von Luther bis
Les-sing» (1888; 5:e uppl.
1918), »Urgermanische
Vorgeschichte der
alt-germanischen Dialekte» (1889; 3:e uppl.
1913), »Deutsche
Stu-dentensprache» (1895),
»Rotwelsch», I (1901), »Seemannssprache»
(1911) m. m. Se »Festschrift F. K.
darge-bracht» (1926). R-n B.
Klumpfisk el. 8 o 1 f i s k, Orthagori’scus
möla, tillhör underordn. Plectognathi av
benfiskarna. K. har hög,
hoptryckt kropp samt
saknar stjärtfena och
bukfenor. Rygg- och
analfenorna äro höga
och förenas längs
kroppens bakre kant.
Huden är naken. K.,
som förekommer i
Stilla havet,
Atlantiska oceanen och
Medelhavet, ses stundom
simma omkring i ytan
med ryggfenan
stickande upp över
vattnet. Den kan bli nära
2,5 m lång och väga
över 300 kg.
Strandade klumpfiskar ha
några gånger anträf-
fats vid Sveriges västkust och i Öresund. T. P.
Klumpfot, lat. pes väro-equinus, benämning
på en stor grupp av fot- och
fotledsdeformi-teter, vid vilka inre fotranden höjts, hela
foten vridits inåt (värus), varjämte hälspetsen
lyfts i höjden (equtnus). Den är ofta medfödd
och beror då i allm. på mekaniskt hinder vid
fosterutvecklingen. Förvärvad k. uppstår
genom sjukdom (t. ex. barnförlamning,
led-gångssjukdomar) eller efter ogynnsamt läkta
skador i fot, fotled och underben.
Obehandlad k. leder småningom till besvärande
vanställning med betydlig invaliditet. Medfödd
k. kan numera i regel fullständigt botas med
sakkunnig, ortopedisk specialbehandling,
vilken om möjligt bör företagas redan under
första levnadsåret. På fullvuxna kan medfödd
k. blott genom större operationer förbättras.
Även förvärvad k. kan botas eller i hög grad
förbättras. Svårare former av k. efter
barnförlamning o. a. sjukdomar i nervsystemet
kräva ej sällan livslång användning av
orto-pediskt bandage. P. Hgld.
Klumprots juka,
av en slemsvamp,
Plasmodiophora
brassicae,
förorsakad sjukdom hos
kål, rovor,
kålrötter m. fl.
Förorsakar svulster på
rötterna och
hämmar utvecklingen
av plantorna, som
ofta dö.
Svulsterna övergå lätt i
förruttnelse,
varvid svampens
sporer frigöras och
blandas i jorden,
där de bibehålla
sin vitalitet i flera
år. K. gör stor
skada och är svår
att utrota. Den
främjas av
fuktighet och sur
markreaktion, bekämpas främst genom
dränering och
kalk-ning samt odling
av resistenta
sorter. Th. Lfs.
Klumpsöm, se Konstsömnad.
Kluniace’nser, Kluniace’nskongregationen,
se C 1 u n y r ö r e 1 s e n.
KIusji’no, by i ry. guv. Smolensk. Om slaget
där 24 juni 1610 se D e 1 a G a r d i e, sp. 647.
Klyft. 1. Spricka el. rämna i berget. — 2.
»Fast klyft» = fasta berget (under den lösa
jord- och stenbetäckningen). N. Zn.
Klys, metallfodrad mindre öppning i ett
fartygs brädgång (s i d o k 1 y s) eller däck
(d ä c k s k 1 y s), varigenom förtöjningståg
eller ankarkätting ledes. Ankarklys
kallas trummor, genom vilka ankarkättingen
löper eller i vilka, vid ankaren utan stock,
ankaret upplägges. Ax. L.
KlysopoTnp (av grek. kly’zein, tvätta,
ren-skölja, och fr. pompe, pump), en liten
tryckpump med därifrån ledande gummislang, avsedd
för sköljning av ändtarm eller slida. E. L-g.
Klyster (ry. chlysto’vtsjini, gisslare), en
extatisk, asketisk rysk sekt. K. ha möjl.
historiskt samband med vissa manikeiska och
gnostiska sekter. De nämnas f. ggn på 1600-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Klumpfisk, Orthagoriscus
mota.
Kålplanta, angripen av
klump-rotsjuka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
