Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klyster - Klystir - Klytaimestra (Klytaimnestra) - Klyvarbom - Klyvarbomsdävert - Klyvare - Klyvbarhet - Klyvfotingar - Klyvfrukt - Klyvningsceller - Klyvsvampar - Klyvöppningar - Klåda - Klådris - Klågerup - Klåvskär - Kläckeberga - Kläde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Klystir—Kläde
886
talet, framträda i historiens ljus vid mitten
av 1700-talet och göra för sig anspråk på
namnet »kristna» el. »gudsfolket». Enl. k.
finns gudomen i varje människa. Kristus och
gudamodern fortleva i vissa särskilt
benådade kristna, som genom andemeddelelse,
befordrad av blodiga gisslingar (därav namnet
k.), fullständig sexuell avhållsamhet, vilda
danser, tjut och snyftningar, förvandlas till
Kristus eller Maria. Den av de extatiska
danserna framkallade svetten ersätter för
dem dopet. Kyrkan är för dem satans rike,
och själva anse sig k. i profetian och
tungomålstalandet äga inseglet på att vara de rätta
kristna. På 1700-talet förföljdes k. blodigt.
Under tider av relativ tolerans växte deras
antal, och de ha spritt sig över stora delar
av det europeiska och asiatiska Ryssland. K.
förneka i regel sin tro vid förföljelserna och
inför myndigheterna. En beräkning av deras
antal är därför svår. Före världskriget
anslog man det till omkr. 200,000. A. G-w.
Klystir, se Lavemang.
Klytälme’stra, riktigare än K 1 y t a i
m-n e s t r a, dotter till Leda och konung
Tyn-dareos i Sparta. Hon var gemål till
Agamemnon, konungen i Mykenai, och hade
med honom sonen Orestes samt döttrarna
Elektra, Chrysothemis och Ifigeneia (hos
Ho-meros Ifianassa). K. mördade Agamemnon
och mördades själv med sin älskare Aigisthos
av Orestes (se d. o., Agamemnon och
Elektra). A. M. A.*
Klyvarbom, se Bogspröt.
Klyvarbomsdävert, se B 1 i n d r å.
Klyvare, trekantigt förstagsegel; jfr Segel.
Klyvbarhet, hos mineral den egenskap, som
många sådana visa, att med större el. mindre
lätthet låta klyva sig efter vissa
kristallo-grafiskt bestämda plan, även kallade g
e-nomgångar, så att jämna ytor uppstå.
Dessa äro parallella med någon av
mineralets viktigaste kristallformer. N. Zn.
Klyvfotingar, numera mindre vanlig
benämning på kräftdjursordn. Copepoda. Hit
hör bl. a. släktet Calanus m. fl. Se vidare
Loppkräftor.
Klyvfrukt, Schizoca’rpium, se Frukt.
Kly vningsceller, se Blastomerer.
Klyvsvampar, äldre benämning på
bakterier (se d. o.).
Klyvöppningar. Hos de högre växternas i
luften befintliga delar finnas i epidermis
parvis anordnade celler, som mellan sig ha en
springa, kallad klyvöppning eller stoma (mun).
De båda celler, som omsluta k., kallas
läppceller, och dessa jämte springan mellan dem
utgöra klyvöppningsapparaten. Läppcellerna
uppkomma av en cell, som delar sig med en
längsvägg, och i denna uppstår sedan
klyv-öppningsspringan. Läppcellerna innehålla
alltid klorofyll. Ibland finnas utomkring
läppcellerna även några andra celler, s. k. biceller,
som avvika i byggnad från vanliga
epider-misceller. Varje klyvöppning leder in till en
stor subepidermal intercellular (oegentligt
kallad andningshåla), som står i förbindelse
med andra intercellularer. Läppcellerna ha
mycket olika byggnad hos olika växter och
Epidermis med klyvöppningar hos ett tulpanblad.
ha karakteristiska väggförtjockningar, som
framträda bäst på tvärsnitt genom
klyvöppningsapparaten. Hos många fanerogamer äro
de långsträckta och halvmånformiga samt ha
på den mot springan vända sidan, buksidan,
förtjockade lister utefter ytter- och
inner-kanten, medan mittpartiet är tunt. Hos gräs
och halvgräs äro läppcellerna hantelformiga
med de utvidgade ändarna tunnväggiga och
de smala mittstyckena tjockväggiga. K.
reglera gasutbytet och transpirationen samt
öppnas vid rik vattentillgång och slutas vid
vattenbrist. Växlingarna i k:s bredd bero på
förändringar i läppcellernas form, vilka hos vissa
typer ske parallellt med epidermisytan, hos
andra vinkelrätt mot denna. K. A.
Klåda. Mekanismen, som förmedlar den
förnimmelse, som kallas k., är ännu ej känd.
Om speciella nervapparater eller de till
tryck-el. smärtsinnet hörande retas är ännu ej
avgjort. Vissa sjukdomar åtföljas av
karakteristisk k. (prurltus). Hos gamla uppträder ibland
en mycket besvärande och svårbehandlad k.
(gubbklåda, pruritus senilis). J. E. J-n.*
Klådris, bot., se Tamaricaceae.
Klågerup, gods i Hyby socken, Malmöhus
län, på Lundaslätten, vid K:s station på
Landskrona—Lund—Trälleborgs och Malmö—
Genarps järnvägar; 531 har, därav 425 har
åker; tax.-värde 1,234,000 kr. (1927). Synes
vid 1300-talets början ha tillhört riddaren
Niklis Tuwæson och ägdes från medeltidens
slut till 1600-talet av ätten Spar re samt 1725
—1907 av Trolleätten. — Vid K. samlades
juni 1811 omkr. 1,200 upproriska bönder
på grund av ett missförstått påbud om
utskrivning. Konungens värvade reg:te under
Hampus Mörner skingrade bönderna, varvid
30 stupade och 60 sårades.
Klåvskär, se Åland.
Kläckeberga, socken i Kalmar län, N. Möre
härads slättbygd, vid Kalmarsund, strax n.
om Kalmar; 37,51 kvkm, 986 inv. (1929).
Kantas i ö. och v. av lövskog; 1,753 har åker,
1,893 har skogs- och hagmark. Egendomar:
K. och Kärrstorp. Ingår i Dörby och K.
pastorat i Växjö stift, N. Möre kontrakt.
Kläde, tvåskaftat kardullstyg av hög
kva
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
