Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kläde - Klädedräkt - Klädesholmen - Klädesholmen och Koholmen - Klädesmal - Klädkammaren, Kungl. - Klädlus - Klämtning - Klängapor el. Spindelapor - Klängen - Klängning - Klängväxter - Klärobskyr - Klärovajans - Klätt - Klkätterfisksläktet - Klätterfåglar - Klätterjärn - Klätterrötter - Klätterväxter - Klättrarråttor - Klättsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Klädedräkt—Klättsläktet
888
litet, som genom valkning, ruggning m. fl.
behandlingar fått en fast konsistens och på
ytan en tunn filtbetäckning, som döljer de
särskilda trådarna. G. H-r.
Klädedräkt. Dräkten skall hålla kroppen
lagom varm och vid jämn värme. Den får ej
besvära genom onödig tyngd. Vidare måste
dräkten släppa igenom luft. I de flesta
hänseenden har det luckra tyget med sin rika
lufthalt företräde. Luckerheten har dock en
del olägenheter: den gör tyget mindre hållfast,
och smuts fastnar lättare på tyger med ojämn
yta än på glatta tyger. Ullen har lättast låtit
bearbeta sig luckert, och därav ha till god
del yllets företräden som dräkttyg kommit.
Glatta tyger av bomull och linne äro lättast
att hålla rena. Av stor vikt från hygienisk
synpunkt är, att envar bär luckert vävda,
renligt hållna underkläder. — Om de särskilda
klädesplaggen hos skilda folk och under olika
tider se Dräkt och Folkdräkt. E. At.*
Klädesholmen, socken i Bohuslän, Tjörns
härad, omfattande municipalsamhällena
Klädesholmen och Koholmen (24 har,
751 inv. 1929; tax.-värde å fast egendom
569,700 kr. 1928, bev.-tax. inkomst 282,765
kr.) samt F 1 a t h o 1 m e n (se d. o ), därjämte
Paternosterskären o. a. mestadels öde öar och
skär; 0,44 kvkm land, 876 inv. (1929). Ingår
i Rönnängs och K:s pastorat i Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt.
Klädesholmen och Koholmen,
municipal-samhälle, se Klädesholmen
Klädesmal, se Malfjärilar.
Klädkammaren, Kungl., se L i v r u
st-k a m m a r e n.
Klädlus, se Löss.
Klätterfisk, Anabas scandens.
Klämtning, klockringning med korta, skilda
slag, varvid kläppen slås mot klockan, som
förblir i vila, förekommer i Sverige sedan
medeltiden dels som eldsvådesignal, dels i
kyrkligt bruk. Böneklämtning sker morgon
och afton, vanl. med 9 slag; såsom inledning
till själaringning (tacksägelseringning)
klämtas ock vissa slag. Särskilt i Sydsverige
ersättes k. vanl. med böneringning. M. Å.
Klängapor el. S p i n d e 1 a p o r, A’teles, ett
släkte av de brednäsiga aporna. De äro
jämförelsevis storvuxna, smärt byggda apor med
ovanligt långa, spensliga extremiteter och
lång, muskulös svans, vars spets på
undersidan är naken och räfflad. Tummen är
förkrympt eller saknas. K. leva i små skaror
Klangen hos Passiflora.
el. parvis i Sydamerikas skogar. Svansen
tjänstgör som en femte extremitet. På
marken röra de sig sällan och med svårighet.
Köttet ätes gärna. Mest bekant är svarta
spindelapan, A. paniscus, helsvart, med
en kroppslängd av 1,35 m, varav mer än
hälften kommer på svansen. T. P.
Klängen, Ci’rrhi,
trådlika, enkla el.
förgrenade, för beröring
med fasta kroppar
känsliga organ,
medelst vilka
klättrande stammar fästa sig
vid andra föremål.
De kunna vara
bladbildningar (b 1 a
d-klängen) el.
stambildningar (stam- el.
grenklängen),
sällan hår (hos
Smi-lax). K. äro vanligen
spiralformiga, sällan
urf jäderlikt inrullade. G. M-e.
Klängning, se F r ö k 1 ä n g n i n g.
Klängväxter, gemensam benämning för
växter, som begagna sig av klängen (se d. o.}
för att klättra, t. ex. ärter, vicker och
vin-ranka. E. S-g.
Klärobskyr (fr. clair-obscur), se
Ljusdunkel.
Klärvoaja’ns, nyare svensk skrivform i st. f.
clairvoyance, klarseende, fjärrsyn, påstådd
förmåga hos vissa människor att i tillstånd
av somnambulism el. dyl. visionärt förnimma
vad som tilldrar sig långt borta, dit den
vanliga synen ej når. Jfr Somnambulism
och Telepati. (E. B-m.)
Klätt, bot., se Klättsläktet.
Klätterfisksläktet, A’nabas, tillhör
labyrintfiskarna (se d. o.) bland benfiskarna. Den
mest bekanta arten är den 20 cm långa
ostindiska klätterfisken, A. scandens, som
lever i intorkande vattensamlingar. På grund
av sin förmåga att med den i gällocken
belägna s. k. labyrinten andas atmosfärisk luft
kan den uppehålla sig i nästan uttorkade
pölar. Hindras den från att stiga till
vattenytan, omkommer den genom drunkning. K.
kan krypande förflytta sig över land till
angränsande vattendrag. Härvid kröker den
kroppen och tager spjärn med taggar i
anal-fenan och gällocket. Äldre uppgifter, att den
skulle klättra i träd, äro ej bekräftade. T. P.
Klätterfåglar, sePartåiga fåglar.
Klätterjärn, redskap för uppklättring på
trästolpar till telegraf- och telefonledningar
o. dyl. K. består av en vidkäftad järnklo
med en längre och en kortare skänkel. På
den senare finnes ett fotsteg, där foten fästes
med remmar. Skänklarna äro försedda med
hullingar, som gripa in i träytan. G. H-r.
Klätterrötter, se B i - r o t.
Klätterväxter, gemensam benämning för
växter, som med stöd av t. ex. andra växter
klättra mot ljuset. Se Klängväxter och
Lianer. E. S-g.
Klättrarråttor, se Trädmöss.
Klättsläktet, Agroste’mma, släkte bland
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
