Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knigge, Adolf - Knight - Knight, Thomas Andrew - Knights of labor - Kniller, Gottfried - Knipa - Kniphausen - Knippe - Knippepelare - Knipperdollinck (Knipperdolling), Bernt - Knipplan - Knipprotsläktet - Knisslinge - Knista (Örebro län) - Knstad (Skaraborgs län) - Knittelvers - Kniv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Knight—Kniv
896
och bearb.; sv. övers., »Om umgänget med
människor», 1799, senaste uppl. 1897),
vilket arbete typiskt återspeglar 1700-talets
livs- och människouppfattning. O. W-n.
Knight [nåit], eng., riddare. I England
förstods under medeltiden med k. urspr.
innehavare, direkt från suveränen, av ett län av
den storlek, att därför skulle utgöras en
full-väpnad mans krigstjänst till häst (knight [-service}.-] {+ser-
vice}.+} K. blev även namn för innehavare av
medeltida riddarvärdighet (se Riddare),
och därifrån härledes ordets nutida
användning som rangtitel. — Den knightvärdighet,
som fortfarande utdelas, medför rang närmast
efter baronet men går i motsats mot
baronet-värdigheten ej i arv. Båda berättiga till
titeln sir framför dopnamnet. Knightvärdighet
(med titeln sir) har även innehavare av
Strumpebandsorden (K. G. = Knight of the
Garter), Tistelorden och S:t Patriksorden samt
de högre graderna i flera andra ordnar (t. ex.
Bathorden). — Knights of the shire,
»grev-skapsriddare», kallades fordom grevskapens
representanter i engelska underhuset. V. S-g.
Knight [nait], Thomas Andrew,
engelsk trädgårdsodlare (1758—1838). Utförde
framgångsrika förädlingsförsök, särskilt med
fruktträd, och gjorde intressanta iakttagelser
om egenskapers ärftlighet, geo- och
heliotro-pism m. fl. fenomen, som han sökte förklara
rent mekaniskt. Ett urval av hans i tidskr.
spridda uppsatser utkom 1841. E-k N-d.
Knights of labor [nai’ts ov léPbe], eng., se
Arbetets riddare.
Kniller, Gottfried, se K n e 11 e r, G.
Knipa, Cla’ngula (Buce’phala) cla’ngula,
tillhör underfamiljen dykänder (se d. o.). K.
har en totallängd av 50 cm. Hanen är ovan
svart, under vit och har en vit fläck på
kinderna; honan är ovan mörkgrå med brunt
huvud, under vit. Båda könen ha vit
vingspegel. I sommardräkt liknar hanen honan.
K. vistas helst i grunda vatten. I Sverige
häckar den företrädesvis i n. men finnes även
söderut, t. ex. vid Vänern. Den häckar helst
i ihåliga träd och därför även i utsatta holkar.
Hanen låter under flykten höra ett visslande
läte. — Till knipsläktet hör även i s 1
andsknipan, C. islandica. Bastarder mellan k.
och salskraken, knipskrake, ha
anträffats i Sverige. T. P.
Kniphåiisen, se K n y p h a u s e n.
Knippe, bot., se Blomställning.
Knippepelare, se Kolon n.
Knipperdollinck (K n i p p e r d o 11 i n g),
Bernt, en av
reformationstidens spiritu-alism påverkad
skråmästare i Münster,
1534 av de radikala
reformivrarna utropad
till borgmästare och
sedan en av
förgrundsfigurerna i det kring
»profeten» Jan
Matthys bildade
vederdö-parsamhället. Av
»konung» Johan (se J
o-han av L e i d e n)
utnämndes K. till »ståthållare» och
svärdbärare men drogs snart med i dennes fall och
avrättades 23 jan. 1536. E. Nwn.
Knipplan, se Källö-Knipplan.
Knipprotsläktet, Epipa/ctis el. Helleborine,
orkidésläkte med förlängd jordstam,
flerbla-dig stjälk och täml. stora, mer el. mindre
hängande blommor utan sporre. I Sverige
förekomma tre arter, ymnigast kärrknip
p-r o t, E. (H.) palustris, som har ljusröda
blommor och växer på fuktiga ängar i
kalktrakter (upp till s. Norrland)’. G. M-e.
Knisslinge, socken i Kristianstads län, ö.
Göinge härad, ö. om Hässleholm; 41,63 kvkm,
1,818 inv. (1929). Småkullig slättbygd med
starkt inslag av skog. 2,245 har åker, 1,743
har skogs- och hagmark. Egendomar:
Bi-varöd m. fl. I K. stationssamhälle (omkr.
750 inv.) K. skofabriks a.-b:s fabriker. K.
ingår i Hjärsås och K. pastorat i Lunds stift,
ö. Göinge kontrakt. Litt.: Monogr. av P.
Johnsson (1920); Lunds Stifts Julbok 1926.
Knista, socken i Örebro län, Edsbergs
härad; sedan 1 jan. 1929 79,03 kvkm; 1,952 inv.
(1929). Omfattar i s. ö., kring Svartån, en
del a,v Närkesslätten (omkr. 50 m ö. h.), i n. v.
Kilsbergens högsta delar (se Edsberg,
härad) och vid Värmlandsgränsen en större
skogsexklav. 1,948 har åker, 5.594 har
skogs-och hagmark. Municipalsamhälle: Fjugesta
(se d. o.). Ingår i K. och Hidinge pastorat
i Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt.
Knistad, herrgård i Sventorps socken,
Skaraborgs län, 7 km n. ö. om Skövde, med
underlydande i Forsby och Skövde landsförs.;
omkr. 1,000 har, därav 500 har åker;
tax.-värde 402,500 kr. (1927). Köptes 1641 från
kronan av H. Uggla, ärvdes på 1700-talet av
släkten Lind af Hageby, på 1800-talet av
bl. a. släkten Gyllenberg och köptes 1881 av
K. Åkerberg. Huvudbyggnad från 1700-talet,
restaurerad 1910.
Knittelvers (ty. Knittel- el. Knüttelvers),
eg. knölpåksvers, vanl. parvis rimmade verser
med fyra—sju versfötter; både rytmen och
rimmen behandlas med stor frihet. K.
verkar skrovlig och ojämn i jämförelse med
den stavelseräknande. I Sverige brukades
den i medeltida episk dikt (t. ex.
rimkrönikorna) men undanträngdes fr. o. m.
Stiern-hielm, återupptogs av nyromantiken (Vitalis’
»Komiska fantasier») och har sedan
förekommit då och då, t. ex. i Strindbergs
»Sömn-gångarnätter». R-n B.
Kniv, eggverktyg i form av en kort, vass
klinga (blad) med handtag (skaft).
Framställning av k. är i nutiden en
massfabrikation, vilken som råmaterial använder stål,
varav lämpliga ämnen genom sänksmide (se
d. o.) givas avsedd form samt därefter härdas,
anlöpas, slipas och poleras. Bearbetningen
kräver synnerlig noggrannhet och
skicklighet. Tälj- och slidknivar ävensom vanliga
bordsknivar ha klingan försedd med en smal,
trubbig fortsättningsled (tånge), som
tjänar till bladets fästande i skaftet. Skaft
tillverkas av hårda träslag, horn, ben, ebonit,
celluloid, galalit o. dyl. Numera utföras
bordsknivar ofta helt av stål med skaftet
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
