Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knorring, Sophie von - Knossos el. Knosos - Knoster - Knote, Heinrich - Knott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Knossos—Knott
902
och hennes förnämsta motiv
striden mellan plikt och
böjelse hos den gifta kvinna, som
funnit, att hon icke tagit den
rätte till make. Själv rikt
begåvad, ovanligt skön, kvick
och spirituell, firade hon stora
triumfer som
sällskapsmänniska men var samtidigt en
duktig, samvetsgrann husmor;
i det, som hon skrev, gav hon
uttryck åt den romantiska
idealitet och den svärmiska
erotik, som verkligheten ej
tillfredsställde. Skarp, ofta
satirisk iakttagelse förenades hos
henne med en uppdriven
känslighet; hon ägde något av den
gustavianska tidens nyktra
kritik vid sidan av
rousseau-ansk känslosamhet. Levande
och karakteristiska samtal,
ypperlig skildring, ledig stil,
svag intrig, ofta okonstnärlig
bredd känneteckna hennes böcker, av vilka
»Cousinerna», »Illusionerna», »Torparen» och
skisser som »Soldaten och hans hustru» el.
»Herrskapet som ämnar få roligt» beteckna
höjdpunkter; deras teckning av dåtidens
människor och atmosfär är av högt tidshistoriskt
värde. Hon var påverkad av den kontinentala
societetsromanen. Monogr. av Barbro Nelson
(1927). R-n B.
Kno’ssos el. K n o’s o s (lat. Cnösus,
Cnös-sus), forngrekisk stad på n. Kreta, ung. 5 km
från Herakleion (Candia), i den grekiska
mytologien Minos’ (se d. o.) konungasäte. K. är
huvudorten för den kretiska
bronsålderskul-turen (se E g e i s k kultur). Sir Arthur
Evans’ grävningar, påbörjade 1899 och ännu
ej avslutade, ha bragt i dagen ett omfattande
palats^omplex, flera andra byggnader (t. ex.
den s. k. kungliga villan) och åtskilliga
gravar. Palatset grundlädes omkr. 2000 f. Kr.
och förstördes omkr. 1400 f. Kr. Talrika
fragment av väggmålningar och lösa fynd ge
en föreställning om dess prakt
och rikedom. Av den grekiska
staden, som låg n. om
palatset, finnas knappast rester
kvar. Litt.: Sir A. Evans, »The
palace of Minos», I—II (1921,
1928). Jfr Min o i sk
kultur. M. Pn N-n.
Knoster, tung slägga,
använd vid stenarbete.
Knote [knä’-], Heinrich,
tysk operasångare (f. 1870),
utbildad i Tyskland och
Italien. Begåvad med en vacker,
böjlig tenorröst, har han
särskilt varit anlitad i
Wagner-roller, som han sjungit i
Bayreuth samt vid Europas och
Amerikas främsta scener;
gästade Stockholm 1911 och 1912.
Knott, Simulidae, fam. av
myggornas (Nemocera) grupp
bland tvåvingarna. Små, 1—4
mm långa myggor, med hög-
Trapphall i palatset i Knossos. Något restaurerad.
välvd mellankropp, liten bakkropp, korta an
tenner och jämförelsevis breda vingar. Ha
narna äro svarta, honorna, som äro blodsu
gare, grå. Larverna leva i rinnande, även
starkt rinnande,
vatten, där de sitta fast
på stenar eller
undersidan av
vattenväxternas blad och med
ett par stora
fransbe-väpnade utskott ur
vattnet sila till sig
mikroskopiska djur och
växter, ss.
diatoma-céer och desmidiacéer.
Före förpuppningen
spinna larverna sig
en strutlik hylsa, som fästes på underlaget.
Vid kläckningen når myggan vattenytan,
innesluten i en luftblåsa. I Sverige finnas
nio arter, av vilka somliga äro mycket
talrika i sumpiga trakter och plåga människorna
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Knottlarver, fästa vid en
sten.
»Tronsalen» i palatset i Knossos. Väggmålningen restaurerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
