Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knox, Philander Chase - Knox’ land - Knoxville - Knubbsäl - Knudsen, Aanon Gunnar - Knudsen, Christian Holtermann - Knudsen, Christoffer - Knudsen, Ivar Peter Bogger - Knudsen, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Knox, Ph. Ch.—Knudsen, J.
906
Knox [nåks], Philander Chase,
amerikansk politiker (1853—1921). Blev 1877
advokat i Pittsburgh, var från 1890-talets slut
en bland de ledande i den republikanska
partiorganisationen, justitieminister under Mc
Kinley och Roosevelt 1901—04 och
utrikesminister under Taft 1909—13. K. var 1904—
09 och från 1917 senator för Pennsylvania.
Som utrikesminister lyckades han ej
genomdriva sitt förslag om de manchuriska
järnvägarnas neutralisering, och den handelstraktat
han ingått med Kanada blev ej ratificerad. K.
var 1919—21 en av ledarna för senatens
motstånd mot Förenta staternas anslutning till
Nationernas förbund. V. S-g.
Knox’ land [nåks länd], kuststräcka i
Antarktis (se d. o., sp. 1075 samt karta).
Knoxville [nå’ksvil], stad i Tennessee, U.
S. A., vid floden Tennessee, som är segelbar
hit; 77,818 inv. (1920). Har statsuniversitet,
grundat 1794 (2,468 stud. 1927), kvarnar,
mar-morsliperier och maskinfabriker. K. anlades
1787 och var 1796—1843 Tennessees huvudstad.
Knubbsäl, se S ä 1 d j u r.
Knudsen [kno’tson], Aanon Gunnar,
norsk statsman, industriidkare (1848 19/«—
1928 V12). Efter studier vid utländska
läroanstalter och verkstäder övertog K. sin
faders skeppsrederi och
skeppsvarv i
Pors-grund. 1881 flyttade
han sina stora
industriella anläggningar
till Borgestads gård i
Gjerpen (nära Skien).
K. var stortingsman
1891—97, 1900—02,
1906—13 och 1920—
21. Han var 1894
ordf, i den speciella
kommitté, som
utarbetade förslag till
särskilt konsulatväsen
för Norge, dec. 1901—okt. 1902 medlem av
Blehrs ministär och blev 11 mars 1905
finansminister i ministären Michelsen men avgick
31 okt. s. å., då han som republikan ej ville
vara med om att förbereda ett kungaval.
Mars 1908—febr. 1910 var K. stats- och
finansminister samt bildade 31 maj 1913 sin
andra ministär. Regeringens huvuduppgift
utåt blev att under världskriget föra en
opartisk neutralitetspolitik och inåt att söka
motverka följderna av dyrtid och varuknapphet.
Vid valen 1918 blev ministären K:s
majoritet starkt reducerad, men den kvarstod
efter rekonstruktion som ren partiregering. K.
blev ånyo finansminister s. å. Hela
ministären avgick 17 juni 1920 efter ett
nederlag i stortinget. I juni 1921 erbjöds K. att
bilda ny ministär, men han föredrog att förbli
vänstergruppens ledare i stortinget; han drog
sig 1922 tillbaka från politiken. K:s styrka
som politiker var hans rådsnarhet, fasta vilja
och orubbliga lugn jämte en outtröttlig
arbetskraft. Hans ekonomiska oberoende stärkte
hans politiska självständighet. K:s politik
under världskriget har blivit föremål för
skarpa omdömen men ligger för nära i tiden
för att ännu rättvist kunna bedömas. M. H.
Knudsen [kno’tson], Christian
Hol-t e r m a n n, norsk politiker, boktryckare
(1845—1929). Blev 1865 typograf i Oslo,
upprättade 1884 eget tryckeri och var från 1895
norska statens frimärkstryckare. K. började
1884 utge den socialistiska tidningen Vorl
Arbeide, som 1886 antog namnet Social-Demo
kraten och 1923 Arbeiderbladet. 1906—24 var
K. stortingsrepresentant för Oslo. Han var
en ihärdig förkämpe för socialdemokratien
samt ordf, i Det norske arbeiderparti 1889—
90, 1900—03 och 1910—18; sistnämnda år
drog han sig tillbaka vid de radikala
ytter-lighetsmännens seger. M. H.
Knudsen [kno’tson], Christoffer, norsk
präst, politiker (1843—1915). Var verksam
som präst 1867—1913, bl. a. i Drammen. K.
var 1895—1903 (konservativ) led. av
stortinget och blev 1905 kyrkominister i
Michel-sens ministär. Han avgick 1906, då han icke
ville utnämna den liberale teologen J. Ording
till prof, vid univ. Därefter deltog han ivrigt
i arbetet på upprättandet av en privat
prästskola på ortodox grund, en menighet
s-f akulte t (se d. o.). K. utgav »Spredte
minder fra 1905» (1906). J. J-n.
Knudsen [kno’son], Ivar Peter
Bog-ger, dansk ingenjör (1861—1920). Tog
ingenjörsexamen 1887, blev 1895 anställd hos
Burmeister & Wain i Köpenhamn. K.
förbättrade bl. a. centrifugen och fullkomnade
dieselmotorn, vilket ledde till byggandet av
det första större dieselfartyget (1911). P. E-t.
Knudsen [kno’son], Jakob, dansk
författare (1858—1917). Vart 1881 teol. kand.,
var lärare vid Askovs folkhögskola till 1890
och sedan präst för en valgmenighed men
lämnade tjänsten 1917,
då han ej ville låta
sitt privatliv
bestämmas av församlingen.
Hans tidigaste verk
äro dramat
»Crom-wells datter» (1891),
en samling
grundtvi-gianska föredrag 1893
och berättelsen »Et
gjensyn» (1898).
Frigjord från de hinder
och hänsyn
prästämbetet medförde,
utvecklade K. en
fro
dig och självständig alstring: romanerna »Den
gamle præst» (1899; sv. övers. 1915), »Gæring
og afklaring» (1902), »Sind» (1903), »Inger»
(1906), »Fremskridt» (1907), »Lærer Urup»
(1909; sv. övers. 1910), »To slægter» (1910),.
»Rodfæstet» (1911), Lutherskildringarna
»Angst» (1912; sv. övers. 1915) och »Mod»
(1914; sv. övers. 1916), »En ungdom» (1913)
och skisserna »Jyder» (2 bd, 1915—16),
»Livsfilosofi» (1907) m. m. — K:s utgångspunkt var
grundtvigianismen, och den åskådning hans
författarskap uttrycker är en självständig
utveckling av tendenser i denna. Människans
uppgift och rättighet är att bli en helgjuten
individualitet, som gör sin begränsade
egenart fruktbärande i det nationella samhälle den
tillhör. Vad som ej främjar vår gärning eller
som för oss bort ifrån vår natur, det är
skad
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
