Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knutskrift el. Knuträkning - Knutson, Johan - Knutstorp - Knuttimring - Knylhavre, Knölhavre - Knyphausen (Kniphausen), Dodo von - Knyppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Knutson— Knyppling
916
tidsperioder men att de ofta även haft
magisk betydelse. Jfr E. Nordenskiöld, »The
secret of the peruvian quipus» och
»Calcula-tions with years and months in the peruvian
quipus» (1925). S. L-é.
Knutson, Johan, tecknare (1816—98).
Studerade för M. Körner i Lund, kom 1838
till konstakad. i Köpenhamn, 1839 till
Stockholm och begav sig 1840 till Finland, där han
utförde de flesta bilderna i planschverket
»Finland framställdt i teckningar» (1845—52).
1844 blev han ritmästare vid gymnasiet i
Borgå och utförde porträtt såväl i olja (bl. a.
av Runeberg) som i miniatyr och litografi
samt landskap. Representerad i
Konstföreningens samling i Helsingfors. G-g N.
Knutstorps slott.
Knutstorp. 1. Säteri i Kågeröds socken,
Malmöhus län, på Söderåsens skogtäckta
sydvästsluttning; med underlydande i N. Svalövs
socken 1,195 har, därav 410 har åker;
tax.-värde 686,400 kr. (1927). Stuteri för
kapp-löpningshästar. Slottsbyggnad (urspr. från
1500-talet) med flyglar och tinnade gavlar.
K. befästes 1678, motstod 7 juni s. å. ett
danskt angrepp men intogs 23 juni och
avbrändes; iståndsattes sedan först 1728 samt
om- och tillbyggdes på 1840-talet. — K. är
Tyge Brahes födelseort och tillhörde hans
släkt till 1663, därefter ätterna Tott och
An-karstierna. Från 1771 tillhör det grevliga
ätten Wachtmeister. — 2. Se F 1 i s b y.
Knuttimring, se Knut, sp. 908.
Knylhavre, Knölhavre, se Havre.
Knyphåusen (rättare än Kniph au se n),
D o d o von, riksfriherre till Innhausen och
Knyphåusen, krigare (1583—1636). F. i
Ost-friesland, fick han sin första militära
utbildning under Moritz av
Oranien, tjänade
sedan i olika
protestantiska arméer,
anställdes 1629 i svensk
tjänst som
generalmajor och deltog i
Gustav Adolfs tyska
fälttåg. Han intog
Wolgast (1630) och
utmärkte sig vid
belägringen av Deinmin
(1631). I mars 1631
blev han trots
hjälte
modigt försvar tillfångatagen av Tilly i
Neu-brandenburg men utväxlades efter någon tid.
Vid Lützen (6 nov. 1632) anförde han andra
träffen i mitten, yrkade på återtåg, när
konungen stupat, men bidrog sedan väsentligt
till segern. K. blev 1633 fältmarskalk, förde
jämte hertig Georg av Lüneburg befälet i
nordvästra Tyskland, där de vid Oldendorf
(vid Weser) besegrade de kejserlige i juni s. å.
Efter en fruktlös belägring av Hildesheim
vintern 1633—34 lämnade han tjänsten,
återinträdde 1635 och uppsatte med franskt
understöd, men i svenska kronans namn, en
armé. I spetsen för denna stupade han vid
Haselünne (i reg.-omr. Osnabrück) 1 jan.
(g. st.) 1636. Tysk biogr. av C. Sattler (1891);
jfr P. Sondén i Hist. Tidskr. 1893. Wdt.
Knyppling av spetsar sker medelst
knyppelpinnar och knappnålar på en knyppeldyna.
Till material brukas linnetråd, silke, guld- el.
silvertråd (stundom även bomullstråd). Varje
tråd (till fina bredare spetsar användas ofta
flera hundra trådar) är upprullad på en
särskild knyppelpinne. Knyppelpinnarna
äro av trä; knyppeldynan (bild 1 o. 2)
består av en träcylinder, vridbar, beklädd med
stoppning och till större delen nedsänkt i en
dyna el. i en öppen låda. K. sker i allm. på
mönster, ritat och utstucket på kartong,
vilket fästes omkring cylindern. I mönstrets
hål instickas nålar, och vid dem fästas
trådarna, varefter k. verkställes genom att
pinnarna omkastas i bestämda s. k. slag. I Skåne
och Dalarna brukas vanl. icke något på
cylindern fäst mönster. — K. anses ha uppfunnits
i början av 1500-talet i n. Italien. K. idkas
numera företrädesvis i Belgien, England och
Frankrike samt i Schweiz och sachsiska
Erzgebirge. I Sverige har man som
hemslöjd flerstädes knypplat spetsar, som
återgå på italienska förebilder från 1500-talet
Bild 1. Knyppeldyna.
Ord, som saknas under
Bild 2. Knyppling.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
