- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
923-924

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koadjutor - Koaffera - Koagulation - Koagulera - Koala el. Pungbjörn - Koalition - Koalitionskrig, Koalitionsministär, Koalitionsrätt - Koantiloper - Kobaltin, Kobaltit - Kobb, August - Kobb, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

923

Koaffera—Kobb

924

herdes ställföreträdare, när ord. innehavare
hindras att utöva sitt ämbete. Urspr. utsågs
biskopens k. av provinssynoden, men
Bonifa-tius VIII förbehöll utnämningsrätten åt
påvestolen. En abbots k. utses av påven, en
kyrkoherdes av stiftets biskop. T. H-r.*

Koaffera (fr. coiffer, av coiffe, huvudkläde),
kläda i håret (med blommor, band o. s. v.),
ordna, lägga upp håret, »kamma», frisera. —
K o a f f y r (fr. coiffure), hårklädsel,
håruppläggning, kamning, frisyr. — K o a f f Ö r (fr.
coiffeur), fem. koaffos (fr. coiffeuse),
person, som har till yrke att kläda andra i håret,
ordna andras hår, frisör, frisörska. — Jfr
Chevelyr, Dräkt och Håruppsättning.

Koagulation. Om en i lösning befintlig
kolloid (se d. o.) av en el. annan orsak
utfaller i olöslig form, säges den koagulera,
och förloppet benämnes k. När ett ägg kokas,
koagulerar äggvitan; när mjölk surnar,
koagulerar kaseinäggvitan i mjölken.

Blodkoagulation. Under medverkan ay
trom-bin (se d. o.) överföres det flytande fibrinogenet
i blodplasman till fast fibrin, en »blodlever»
bildas, inneslutande röda och vita blodkroppar,
ur vilken det flytande serum avrinner
(»blodvatten»). Trombinets förstadium, t r o m b
o-g e n, aktiveras genom trombokinas (se
d. o.), som härstammar från
trombocy-terna (se d. o.) men även kan extraheras
från en del vävnadsceller (lever, njure). Vid
aktiveringsprocessen spela blodets kalksalter
en mycket viktig roll, så att k. hindras, om
de »neutraliseras» t. ex. med oxalat el. citrat.
Insprutning av albumoslösningar eller
blod-igelextrakt (se Blodiglar) på ett djur
upphäver även blodets koagulationsförmåga;
Utanför kroppen håller sig blodet flytande, om det
t. ex. genom paraffin eller ämnen, som ej
fuktas av vatten, hindras från beröring med
ytor, på vilka trombocyterna kunna fastna.
Vid skador på blodkärlens glatta innerhinna
eller vid utspädning med vatten rubbas den
kolloidala jämvikten mellan blodets lösta
äggviteämnen, vilket ger impulsen till
blodkoagulationen. Trombocyterna fastna i
ojämnheterna på det skadade stället och bilda första
stycket av blodproppen (se d. o.).
Blodkoagulationen verkar genom blodproppens bildande
i blödande sår av trombocyterna och
tillkomsten av fast fibrin från flytande
fibrino-gen som ett naturens skyddsmedel mot
förblödning. Blodkoagulationen verkar i andra
fall som ett sjukdomsmoment genom att
rikligt bildade blodproppar växa eller kastas ut i
cirkulationen. Sjukliga förändringar i
blodkoagulationen kunna iakttages vid
blödarsjuka. I. B.; Tillg.

Koagulera, se Koagulation.

Koäla, el. P u n g b j ö r n, Phascola’rctus
ci-nereus, tillhör de växtätande pungdjuren. Den
blir omkr. 60 cm lång, har klumpig, svanslös
kropp och klumpigt huvud. Den täta pälsen
är på översidan brungrå, under gulvit.
Fingrarna bilda en tångliknande griphand, och
stortån är motsättlig. K. är hemmahörande
i ö. Australien. Den vistas nästan ständigt
i träd, där den rör sig med stor säkerhet,
ehuru långsamt. K. lever av unga blad och
skott. Till levnadssätt och delvis utseende

Ord, som saknas under

erinrar k. i hög grad om sengångarna. Honan
föder en unge åt gången. Då den ej längre
rymmes i pungen, bär hon den på ryggen, tills
hon efter ett år åter är dräktig. T. P.

Koalition, förbund, förening (jfr A11
i-a n s). Särskilt betecknas därmed de förbund,
som ingingos mot Frankrike under
revolutionen och Napoleontiden: första
koalitionen 1793, andra 1798, tredje 1805
och fjärde 1813; dessa förbund resulterade
i koalitionskrigen. Så kallas
stundom ock de tre krigen mot Ludvig XIV: 1672
—79, 1688—97 och 1701—14. — Med k.
förstås ock en relativt varaktig allians mellan
politiska partier; en sådan kan leda till
bildandet av en utav representanter för dessa
partier bestående koalitionsministär.
— I svensk riksdagshistoria är »koalitionen»
namnet på en mot Karl XIV Johan
oppositionell sammanslutning, som bildades till 1840
—41 års riksdag med C. J. af Nordin och K.
H. Anckarsvärd såsom de ivrigast pådrivande
krafterna (se Kar 1, sp. 374, och Nordin,
C. J. a f). — Arbetares (liksom även
arbetsgivares) rätt att sammansluta sig för strider
och förhandlingar’ om arbetsvillkoren plägar
stundom, numera dock mera sällan i Sverige,
kallas koalitionsrätten (jfr
Kollektivavtal). (V.S-g.l

Koalitionskrig, Koalitionsministär,
Koalitionsrätt, se Koalition.

Koantiloper, Bubalinae, en underfam. av
fam. slidhornsdjur. De äro stora djur med
naken mule, stora, uppsvällda näsborrar och
lång, tofsprydd svans. De förekomma i
Afrika och Arabien. Nämnas må
nordafrikanska koantilopen, Bubalis el.
Al-celaphus buselaphus, som redan avbildades av
de gamla egypterna, h a r t b e s t (se d. o.)
och konfoniantilop en, Bubalis cokei,
som är en av de minsta arterna. Liksom
Afrikas flesta stäppdjur uppträda k. i ofantliga
hjordar. Köttet är högt skattat. T. P.

Kobaltln, Kobaltlt, se Koboltglans.

Kobb, August, kommunalman (1819—
1901), medinnehavare av den ansedda te- och
bosättningsfirman M. S. Kobbs söner i
Göteborg. Som led. av Göteborgs
stadsfullmäktige var K. många år den ledande kraften i
stadens gatu- och vägförvaltning. Särskilt
gjorde han sig mycket förtjänt om folkparken
Slottsskogens tillkomst och utveckling.

Kobb, Gustaf, matematiker, politiker (f.
1863 25/7), son till A. K. Blev fil. dr i
Uppsala 1889, s. å. docent i ;

i mekanik vid
Stockholms högskola samt
blev 1899 lärare vid
Tekniska högskolan,
där han 1912—28 var i
prof, i mekanik. K.
har i flera arbeten |
lämnat värdefulla
bidrag till behandlingen
av viktiga
matematiska problem, bl. a.
inom variationskal- I
kylen. Han deltog
under 1900-talets för- |

K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free