Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kobb, Gustaf - Kobbe - Kobbel - Kobbergrund - Kobe - Kobell, Franz von - Kobenthet, X-benthet - Koberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Kobbe—Koberg
926
sta årtionden i det frisinnade partiets
arbete (1905—07 led. av Frisinnade
lands-föreningens verkst. utskott) och utgav ett
par broschyrer i frågan om valsättet. Han
var 1909—11 led. av Andra kammaren samt
har därefter haft plats i Första kammaren
1912—14, 1919 (urtiman)—20 och från 1924.
Från s. å. tillhör han den liberala
riksdagsgruppen. K. var 1912—14 led. av
bevillningsutskottet. Han var medlem av
försvarsbe-redningarna (finansavd.) 1911—14. Sedan
1913 är K. riksgäldsfullmäktig, var 1916—27
andre deputerad och är därefter förste
deputerad i Riksgäldskontoret. (Gl.)
Kobbe, rundat mindre skär, som föga höjer
sig över vattenytan. Etymologiskt samma ord
är kobbe, säl. — Kobbekött, sälkött,
var i Sverige särskilt efterfrågat under
kristiden, vilket framkallade osunda spekulationer.
Kobbel, se C o b b 1 e r.
Kobbergrund, farligt grund i Kattegatt,
s. ö. om Læsö. Sandbankar med 2,5—3 m
djupt vatten.
Kobe [kå-], stad på ön Hondo, Japan, vid
Japanska innanhavet; bildar med det i v.
liggande Hyogo en gemensam kommun;
644,212 inv. (1925). Hyogo är den äldre
staden, av betydelse redan under 1100-talet,
senare som hamnstad till Osaka. K. bestod
1867, då traktathamn där öppnades, endast
av några fiskarbyar men har sedan snabbt
vuxit (135,000 inv. år 1896) samt kommer
nu som handelsstad närmast efter
Yokohama; i fråga om utrikeshandel står K. främst
bland Japans städer. Läget är vackert,
klimatet sunt. Främst tillverkas tändstickor,
papper, livsmedel (bl. a. makaroner).
Handelshögskola. K. är huvudstad i kenet Hyogo.
Kobell [kå-], Franz von, tysk
mineralog, folkskald (1803—82). Blev 1826 e. o. och
1834 ord. prof, i mineralogi vid univ. i
München samt 1856 tillika föreståndare för
bayerska statens
mineralogiska samlingar. K.
utgav bl. a. »Tafeln
zur Bestimmung der
Mineralien mittelst
einfacher chemischer
Versuche» (1833; 17:e
uppl., bearb. av K.
Oebbeke, 1921; sv.
övers. 1838) och
»Ge-schichte der
Mineralo-gie 1650—1860» (1864).
K. uppfann 1840
gal-vanografien och 1855
stauroskopet. — Bland
K:s vittra arbeten märkas »Gedichte in
hoch-deutscher, oberbayrischer und pfälzischer
Mundait» (1839—41), vilka längre fram med
tillägg utgåvos i skilda samlingar. Biogr.
av Luise von Kobell (1884) och A. Dreyer
(1904). (N.Zn.)
Kobenthet, X-benthet (lat. ge’nu
va’l-gum), missbildning av benet, bestående i att
underbenet vid sträckt knäled ej fortsätter i
lårets riktning utan avviker utåt. I
dubbelsidiga fall bilda benen, sedda tillsammans,
ett X, därav namnet X-benthet. K.
uppträder vanligen dubbelsidigt, dels i småbarns-
Utsikt över Kobe.
åldern som omedelbar följd av engelska
sjukan (se d. o.), dels i den s. k. lärlingsåldern,
då k. ofta är ett förvärrande av en vid
engelska sjukan uppkommen, obetydlig
felställning. Då k. är enkelsidig, föreligger i regel
en lokal förändring i knäleden (medfödd
felbildning eller följd av en olycksfallsskada el.
sjukdom). K. har stark tendens att under
hela uppväxttiden ökas. Även en relativt
obetydlig k. hos barn bör därför i tid ortopediskt
behandlas. Vissa lindriga fall av k. kunna
dock under den fortsatta tillväxten
självkor-rigera sig (»växa bort»). P. Hgld.
Kobergs slott.
Koberg, fideikommissegendom i Älvsborgs
län, Lagmansereds, Stora Mellby, Skepplanda,
Väne-Åsaka, och Hålanda socknar; 11,292 har,
därav 2,681 har åker; tax.-värde 3,386,600 kr.
(1927). Vid huvudgården i Lagmansereds
socken (n. ändan av Vanderydsvattnet, 15 km
s. ö. om Trollhättan) ligger K:s slott, en
väldig trevåningsbyggnad av sten från början
av 1600-talet, restaurerad på 1890-talet av
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
