Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koch-Weser, Erich - Kock, släkt - Kock, Augustin - Kock, Charles Paul de - Kock, Ernst Albin - Kock, Jörgen - Kock, Karl Axel Lichnowsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Kock—Kock, K. A. L.
938
sedan 1928 justitieminister. 1913—18
tillhörde K. preussiska herrehuset, 1919—20
tyska nationalförsamlingen och är fr. o. m.
1920 led. av tyska riksdagen. Han är en av
det demokratiska partiets grundare och
ledare. K. har utgivit bl. a. »Einheitsstaat und
Selbstverwaltung» (1928).
Kock, svensk släkt av vallonskt ursprung.
Till Sverige inkom myntmästaren Marcus K.
(se nedan). Hans söner myntmästarna I s a a e
och Abraham adlades (jämte brorsöner)
1667 med namnet Cronström och
in-gingo 1669 i ett bolag för Avesta
kopparverks fortsatta drivande. Isaac blev 1674
kammarråd, Abraham s. å. överdir. över
myntningen. Om Isaacs son Isaac Cronström,
som 1720 blev frih., se d. o. Adliga ätten
Cronström utgick på manssidan 1743 och
fri-herrliga ätten 1768.
Kock, Augustin, konsertsångare,
sånglärare (f. 1886 2/«). Debuterade på Kungl.
teatern 1911 som Tonio i »Pajazzo», var kantor
och kördirigent i Katarina kyrka 1915—21
och är sedan 1915 mycket anlitad sånglärare
i Stockholm. K. har även anordnat
sångkurser i landsorten. Som sångare har han
vinnlagt sig om framförandet av unga svenska
tonsättares verk. K:s föredrag är intelligent.
Hans välskolade röst är en hög baryton. Han
har utgivit diktsamlingarna »Vilja och tro»
(1922), »En konvertits bekännelser» (1927;
efter övergång till katolicismen) och
»Arilds-kväden» (1928). E. F-t.*
Kock, Charles Paul de, fransk
författare (1793—1871). K., som i ett otal romaner
— hans samlade verk, i vilka icke hans
vådeviller, memoarer och vissamlingar ingå,
utgå-vos f. ggn redan 1844 i 56 bd — behandlat det
lättare Parislivet i småborgerlig miljö,
åtnjöt under sin livstid en otrolig popularitet
på grund av sin obesvärade ungkarlston och
sin fotografiska realism, som icke väjde för
de mest lasciva skildringar. Något högre
litterärt värde utmärker icke dessa romaner,
vilka snabbt översattes till de flesta
kultur-språk, även till svenska, och överallt spridde
en skev uppfattning av franskt väsen och
fransk litteratur, vilken än i dag återspeglas i
allmänna omdömet utomlands. Till de bättre
räknas »André le savoyard» (1825), »Le
bar-bier de Paris» (1826), »La femme, le mari et
1’amant» (1829) samt »Le cocu» (1831). K.
fullföljer som parisisk sedemålare den linje,
som under 1700-talet markeras av Crébillon
fils och Restif de la Bretonne, och han har
liksom dessa föregångare begravts i en
förtjänt glömska. Arvet har dock lyfts av
nutida förf, som Cl. Vautel och M. Dekobra. Se
L. Lespès (Trimm), »La vie de P. de Kock»
(1873), och T. Gautier, »Portraits
contempo-rains» (1874). Kj. S-g.
Kock, Ernst Albin, språkforskare (f.
1864 ®/i2). Blev 1897 fil. dr och docent i
engelska språket och litteraturen i Lund samt 1906
prof, i tyska språket. K., som till utbildning,
produktion och läggning är en av de
mångsidigaste av nu levande germanister, har
skrivit viktiga arbeten inom kontinentalgermansk,
engelsk och nordisk filologi och lingvistik.
Han ägnade sig först åt undersökningen av de
relativa pronomina i engelskan och tyskan
samt utgav ett flertal engelska och tyska
medeltida texter, bl. a. versioner av
benediktin-regeln på medelengelska (1902) och
medellåg-tyska (1903). K. har gjort den intensivt
jämförande metoden vid undersökningen av de
olika germanspråkens ordskatt, satsbyggnad
och stil i hög grad fruktbärande och har
därmed nått en suverän helsyn på särskilt den
germanska allittererande poesien: »Jubilee
jaunts and jottings» (1918), »Fornjermansk
forskning» (1922), »Interpretations and
emen-dations of early english texts», I—XII
(Ang-lia, 25—27, 42—47, 1902—23), m. m. Genom
sina epokgörande »Notationes norrænæ.
Anteckningar till Edda och skaldediktning», 1—
12 (1923—29; d. 13 under tryckning), har K.
banat väg för en helt ny, naturligare och
förnuftigare uppfattning av det fornvästnordiska
skaldespråket och dess stil än den hittills
rådande. E. Rth.
Kock, Jörgen, borgmästare i Malmö (d.
1556). K., som trol. var född i Westfalen, blev
1518 myntmästare i Malmö och vid Kristian
II :s flykt 1523 borgmästare där. Han
försvarade staden till jan. 1524, vann inflytande
även hos Fredrik I, adlades 1526 och
främjade ivrigt reformationen. Han blev sedan en
av grevefejdens mest betydande män och
begav sig efter Malmös kapitulation 1536 till
Köpenhamn. Han fick nåd av Kristian III
och blev 1540 åter borgmästare.
Kock, Karl Axel Lichnowsky,
språkforskare, universitetslärare (f. 1851 2/3). Blev
student i Lund 1870, docent i nordiska språk
där 1879 och fil. dr s. å., var prof, vid
Göteborgs högskola 1890—•
93, under någon tid
även högskolans
rektor, kallades till prof,
i nordiska språk vid
Lunds univ. 1907 och
avgick med pension
1916. Han var 1911
—16 Lunds univ:s
rektor. K:s sällsynt
vittomfattande och
framgångsrika
vetenskapliga verksamhet
har varit av
grundläggande betydelse
för vidsträckta delar av den nordiska
lingvistiken, särskilt för svensk språkhistoria.
Framför allt har han ägnat sitt intresse åt
den historiska ljudläran, varvid hans
omljuds-teorier och accentundersökningar varit
utomordentligt fruktbärande för den nordiska
språkvetenskapen. Resultaten av sina
forskningar har K. nedlagt dels i ett mycket stort
antal tidskriftsuppsatser, de flesta
publicerade i det av honom 1888—1928 redigerade
Arkiv för Nordisk Filologi, dels i en rad större
arbeten, ss. »Språkhistoriska undersökningar
om svensk akcent» (2 bd, 1878—85), »Studier
öfver fornsvensk ljudlära» (2 bd, 1882—86),
»Undersökningar i svensk språkhistoria»
(1887), »Die alt- und neuschwedische
Accentu-ierung» (1901), »Svensk ljudhistoria», I—V
(1906—29), samt »Umlaut und Brechung im
Altschwedischen» (1916). Ehuru huvudsakli-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
