Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kock, Karl Axel Lichnowsky - Kock, Marcus - Kocker - Kockum, släkt - Kockum, Frans Henrik, d. ä. - Kockum, Frans Henrik, d. y. - Kockums järnverks a.-b. - Kockums mekaniska verkstads a.-b. - Kod - Kodacolor - Kodaikanal - Kodak - Kodama, Gentaro - Kodein - Kodex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Kock, M.—Kodex
940
gen lingvist, har K. dock även givit viktiga
bidrag av filologisk och realfilologisk art, t.
ex. den förträffliga inledningen och
kommentaren till »östnordiska och latinska
medel-tidsordspråk» (1889—94; utg. tills, m. C. af
Petersens). Ett fängslande populärt arbete är
»Om språkets förändring» (1896; 3:e uppl.
1925). K:s skrifter utmärka sig genom
vidsträckt lärdom, djup originalitet, nykter och
kritisk uppfattning samt ett mönstergillt
framställningssätt. — Led. av Vet.-akad. (1913)
och Sv. akad. (1924). Em. O.
Kock, Marcus, myntmästare (1585—1657).
Kom på Gustav II Adolfs kallelse 1626 från
Tyskland till Nyköping. K. förbättrade snart
myntverket där samt i Säter och Arboga, så
att man från 1627 kunde slå runt
kopparmynt. Från 1634 förestod han
silvermynt-ningen i Stockholm och från 1639 i Sala. Han
uppsatte för kronans räkning ett nytt
kopparmyntverk i Avesta, där han från 1644
utförde all kopparmyntning i riket.
Kocker, se Bakterier, sp. 740.
Ko’ckum, skånsk släkt, härstammar från
garvaren i Kristianstad D i t m a r H e
m-mingsen (d. 1658). Hans son Henrik
kallade sig K. (grenen utdöd). Dennes halvbrors
son Pofvel Henningsen Kockom
blev far till sämskmakaren och rådmannen
i Malmö Lars Kockom (1719—90).
Dennes son Henrik (1748—1825) skrev sig
Kockum, var en framstående
kommunalman i Malmö och blev farfar till F. H. K.
d. ä. (se nedan). Om släkten se A. Plåten
i »Malmö fornminnesförening. Minnesskrift»
(1920). B. H-d.
Ko’ckum, Frans Henrik, d. ä.,
industrimän (1802—75); jfr släktart. övertog 1825
en tobaksfabrik i Malmö, som han uppdrev till
en betydande rörelse, vilken 1866—1914 ägdes
av F. H. Kockums
to-baksfabriks a.-b. och
sedan övertogs av a.-b.
Svenska
tobaksmono-polet. K. anlade 1840
i Malmö södra
förstad en mek.
verkstad, som likaledes
vann stort anseende
(se Kockums
mekaniska verkstads
a.-b.). Han
förvärvade Kallinge järnverk
i Blekinge och byggde
i Ronneby en fabrik
för tillverkning av förtenta och
galvanise-rade hushållskärl (se Kockums
järnverks a.-b.). Därjämte deltog K. i
grundandet av en mängd industrier,
järnvägsbolag o. a. affärsföretag i s. Sverige samt
kom därigenom med åren att intaga en
synnerligen framskjuten ställning inom det
ekonomiska livet. G. H-r.
Ko’ckum, Frans Henrik, d. y.,
indu-striidkare (1840—1910), son till F. H. K. d. ä.
Inträdde efter tekniska studier, bl. a. i
Tyskland, 1861 i faderns affär och övertog vid
dennes frånfälle, 1875, ledningen av samtliga
Kockumverken såsom dir. såväl för
verkstaden och tobaksfabriken i Malmö som för järn-
verksbolaget i Blekinge. Hans söner
ingenjörerna Karl Frans Henrik K. (f. 1878)
och Erik Frans Henriksson K. (f.
1889) deltaga i Kockumverkens förvaltning
(den förre är meddir. i verkstadsbolaget, den
senare dir. för järnverksbolaget). G. H-r.
Kockums järnverks a.-b., gr. 1875, äger
järnverk vid Kallinge (se d. o.) i Ronneby
landskommun samt stans- och emaljeringsverk
i Ronneby. Bolaget har egna elektriska
kraftstationer i Kallinge, Ronneby och Karlsnäs.
Aktiekap. 4 mill. kr. 1929. S. å. sysselsattes
omkr. 1,200 arb.; årliga tillv.-värdet utgör
omkr. 8 mill. kr. G. H-r.
Kockums mekaniska verkstads a.-b., ett
1866 bildat bolag, som då öveitog den 1840
av F. H. Kockum i Malmö anlagda
verkstaden i södra förstaden. 1872 anlade bolaget
vid Malmö hamn ett skeppsvarv. 1910—14
utvidgades efter avtal med Malmö stad
varvs-området vid hamnen, dit verkstadsrörelsen
även överflyttades. Anläggningarna innefatta
■skeppsvarv för byggande av örlogs- och
handelsfartyg upp till 12.000 ton dödvikt, mek.
verkstad, gjuteri och järnvägsvagnfabrik.
Bolaget bygger fartyg samt tillverkar bl. a.
dieselmotorer, järnvägs- och spårvagnar, broar,
kranar, sockerbruksmaskiner, ångpannor och
ångmaskiner. Aktiekap. 1929 5 mill. kr.
S. å. sysselsattes omkr. 1,800 arb.; årliga
tillv.-värdet utgör omkr. 15 mill. kr. G. H-r.
Kod (eng. code), se Chiffer, Gode och
Signalväsen.
Kodacolor, se K i n e m a t o g r a f, sp. 737.
Kodaikanal, ort i Sydindien, 75 km n. v.
om Madura, omkr. 2,200 m ö. h., i Palni hills.
Observatorium. Sv. kyrkans missionsstation;
rekreationsort. Omkr. 4,000 inv.
Kodak, handelsmärke för fotografiska
apparater m. m. från The Eastman Kodak
com-pany.
Kodarna, G e n t a r o, viscount, japansk
militär och politiker (1852—1906). Blev 1883
generalmajor och chef för krigsakad., var v.
krigsminister under kriget mot Kina 1894—
95 och generalguvernör över Formosa 1896—
1906. Dessutom var han krigsminister 1900—
02 och biträdande generalstabschef under
kriget mot Ryssland 1904—05. Efter kriget blev
han generalstabschef. C. O. N.*
Kodeln (av grek, ködeta, vallmofröhus),
al-kaloid, en av de s. k. morfinbaserna i opium.
Det är ett metylmorfin av sammansättningen
Ci7H17NO(OH)(OCH3) och liknar morfinet. Det
ingår i opium till 0,2—0,8 %. K. bildar i
rent tillstånd färglösa, i hett vatten
lättlös-liga men i kallt svårlösliga prismor. Det
företer, jämfört med morfinet, vida svagare
ro- el. sömngivande verkan; hos djur
framkalla större doser benägenhet för häftiga
krampanfall. Medlet har i regel ej stoppande
verkan. Sin förnämsta användning har k.
mot hosta och även mot diverse smärtor samt
vid avvänjning av morfinister. Dosen är 2—5
till maximaldos 8 cg. Samma doser ges även
avkodeinfosfat. Phosphas codeicus, fina,
vita, bittra kristallnålar, som lätt lösas i
vatten med svagt sur reaktion. Maximaldos
10 eg. (C.G.S.)
Ködex, se C o d e x.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
