Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kodiak, Kadiak - Kodicill - Kodifiera - Kodifikation - Kodilj - Kodjupet - Kodok - Kodros - Kodscha Ili - Koefficient - Koefoed, Andreas Michael - Koehl el. Köhl, Hermann - Koeleria - Koelreuter, Joseph Gottlieb - Koemption - Koenigia - Koercibel - Kôersner, Gustaf Albert - Kôersner, Per Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S41
Kodiak—Köersner
942
Kodiak, K ad i a k, ö i Stora oceanen, ö.
om Alaskahalvön; tillhör Alaska (se d. o., sp.
388). 8,975 kvkm; i distriktet K. (ön K. och
angränsande öar) 1,465 inv. (1920). ön är
bergig och skogbevuxen samt rik på pälsdjur;
laxfiske.
KodiciTl (lat. codici’lli, anteckningsbok,
tes-tamentariskt förordnande, dimin. av cödex, se
d. o.), tilläggsartikel, särskilt till ett
testamente. I denna betydelse hade k. i romerska
rätten reglerats med säregna bestämmelser,
genom vilka den till både innehåll och form
skildes från testamente. Så är däremot icke
fallet i svensk och övrig modern rätt, där
tes-tamentsreglerna gälla även för k. C. G. Bj.
Kodifiera, verkställa en kodifikation (se
d. o.).
Kodifikation (av lat. cödex, se d. o., och
fa/cere, göra), spridda lagars el.
sedvanerätts-liga reglers sammanförande till ett enhetligt
lagverk, såsom Corpus juris civilis (se d. o.)
och Frankrikes six codes 1804—27 (se C o d e).
Sveriges rikes lag (»1734 års lag»),
utfärdad 23 jan. 1736, bör också nämnas här.
Jfr Lagbok. C. G. Bj.
Kodi’lj (fr. codille), dubbel bet i kortspel.
Kodjupet, en trång och krokig farled
utanför Vaxholm. På 1870-talet försågs K. med
en försänkning, som når nära upp till
vattenytan. Den är försedd med en öppning för
farleden, vilken har 4 m djup vid
medelvattenstånd och 40 m bredd. På försänkningen
är en mindre fyr byggd. Jfr Oxdjupet. L-r.
Kodok, nuv. namn på F a s h o d a (se d. o.).
Ko’dros, grek. (lat. Co’drus), forntida
konung i Aten, son till Melanthos och
tillhörande Nelidernas ätt. Den attiska .sagan
förtäljer, att när dorerna gjorde ett infall i
Ättika, oraklet förespådde seger åt det folk,
vars konung bleve dödad av fienden. K. skall
då ha, okänd och förklädd, begivit sig in i
fiendernas läger, där han inledde en
ordväxling och blev dödad. Atenarna förklarade
därefter, att ingen vore värdig att i
egenskap av konung efterträda K., som frivilligt
uppoffrat sig för fäderneslandet, och införde
i stället en fri författning. A.M. A.*
Kodscha Ili, vilajet i n. v. Turkiet; 8,450
kvkm, 299.093 inv. (1927). Huvudstad är I
s-mid (antikens Nikomedeia), vid Ismidviken
(av Marmarasjön) och Bagdadbanan; 14,637
inv. Livlig handel. Export av siden och zink.
Koefficie’nt, i ett algebraiskt uttryck den
storhet el. det tal, varmed den egentliga
storheten är multiplicerad. Sålunda är a
koefficient i uttrycket axn och 2 koefficient i
uttrycket 2y.
Koefoed [ko’fod],
Andreas Michael,
dansk ämbetsman (f.
1867). Anställdes 1891
i statens statistiska
dep., där han 1904
blev dir. Sedan 1913
är K. generaldirektör
för skatteväsendet och
var april—maj 1920
finansminister. Som
den förste
förlikningsmannen i arbetstvister
(1910—14) bidrog han mycket till att hävda
förlikningsinstitutionens anseende; han var
1922—28 äter medlem av denna. K. är ordf,
i danska föreningen Norden. P. E-t.
Koehl [köl] el. K ö h 1, H e r m a n n, tysk
flygare, reservkapten (f. 1888). Deltog i
världskriget, mestadels som flygare, och blev
sedermera anställd hos flygbolaget Deutsche
Luft-Hansa. 10—12 april 1928 gjorde K.
med Junkerplanet »Bremen» den första
färden över Atlanten i v. riktning, landade på
Greenly island vid Labrador; i hans sällskap
befunno sig tysken frih. v. Hünefeld och
irländaren Fitzmaurice. A. A-t.
Koeléria [kö-], bot., se Tofsäxing.
Koelreuter [ko’lråitar], Joseph G o
11-1 i e b, tysk botanist (1733—1806), prof, i
Karlsruhe. Studerade växternas befruktning
och är främst känd för sina experiment med
bastardbildning hos särskilda växtsläkten.
Bristande kunskap om befruktningens väsen
hindrade honom att tillgodogöra sig
resultaten av dessa ytterst samvetsgrant utförda
iakttagelser; de blevo obeaktade av samtiden
men ha senare betraktats som grundläggande
för modern bastardforskning. E-k N-d.
Koemptiön, dets. som brudköp (se d. o.).
Koenlgia [kö-], bot., se Dvärgsyra.
Koerclbel (av lat. coèrcere, sammantrycka)
benämndes förr en gas, som man kunde
bringa i flytande form, i motsats till de i
n-k o e r ci b 1 a el. permanenta gaserna,
som man då ännu ej lyckats förtäta. L. A. F.*
Köersner [^ö’rsnor], Gustaf Albert,
jurist (1872—1929), broder till P. V. K.
Blev efter universitetsstudier i Uppsala och
domartjänstgöring under Svea hovrätt
praktiserande advokat i
Stockholm 1898,
därjämte prof, i
rätts-kunskap vid
Handelshögskolan 1911 och
hovauditör 1912 samt
hade även uppdrag
och förordnande i
lagstiftningsarbetet. 1918
blev han justitieråd,
hittills den ende, som
från
advokatverksamhet omedelbart inträtt
i Högsta domstolen.
Flitig och
förtjänst
full författare, skrev han bl. a. »Om de
föreslagna reformerna af vårt lagfarts- och
in-teckningsväsen» (1910),
»Obligationsrättskom-mitténs förslag till lag om avtal och andra
rättshandlingar» (1915), »Om
force-majeure-klausuler i köpeaftal» (1915; tills, m. flera
medarbetare), »Lag om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom» (1916)
samt (tills, m. Ch. Dickson) »Moratorium,
lagstiftning om betalningsanstånd 1914—15» (5
bd, 1915—22), vartill ansluter sig »Om
moratorium, några bidrag till kännedom om dess
begrepp och användning» (1923; tills, m. N.
Rabenius), slutligen »Om aktiebok,
inregistrering av aktier» etc. (1929). Jur. hedersdr i
Lund 1918. C. G. Bj.
Köersner [^ö’rsner], Per Vilhelm,
historiker, tidningsman (1860—1900), bror till
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
