Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kôersner, Per Vilhelm - Koeta Radja - Koetei - Koexistens - Kofel, Kogel - Koff - Koffein, Kaffein el. Tein - Kofferdi- - Koffertfiskar - Kofod (Koefoed), Jens Pedersen - Kofod Ancher, Peder - Kofoed-Hansen, Hans Peter - Kofot - Kofu - Kofågel - Kogalniceanu, Mihail
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Koeta Radja—Kogalniceanu
944
G. A. K. Blev fil. dr i Uppsala 1882, tillhörde
1881—83 Nordisk Familjeboks redaktion, var
därpå medarbetare i Aftonbladet och
Stockholms Dagblad, 1885—88 t. f. aktuarie i
Statistiska centralbyrån och utgav från 1888
Börstidningen. 1891 anlade han ett
boktryckeri. Bland K:s skrifter märkas »Gustaf III:s
yttre politik under tiden närmast före ryska
krigets utbrott» (1882), »Politiskt
hand-lexikon» (1883) och »Praktisk handbok för alla»
(2 bd, 1884—88).
Koeta Radja, huvudstad i Atjeh (se d. o.)
på n. v. Sumatra.
Koetei, sultanat på Borneo (se d. o.).
Koexiste’ns, tillvaro samtidigt.
Kofel [kå’fal], K o g e 1, benämning på
kä-gelformade toppar i Alperna, särskilt
östalperna (t. ex. Patscher Kofel).
Koff.
Koff, ett flatbottnat, holländskt el. tyskt
segelfartyg med fyllig bog och akter samt
lågt fribord. K. är på båda fartygssidorna
försedd med s. k. svärd, till förhindrande
av avdriften, samt efter storleken riggat
såsom barkskepp, brigg, skonare, galeas eller
tjalk. Holl. namn bomshuit. Ax. L.
Koffein, K a. f f e i n el. T e i n, ett
purinäm-ne (dioxi-trimetyl-purin), CsH10N4O2 + 2 H2O,
upptäckt 1820 och av Emil Fischer framställt
syntetiskt. K. är den viktigaste
beståndsdelen i kaffe (1,2 %) och te (omkr. 2 %), finns
även i kakaobönor (ringa mängd), i colanötter
(se C o 1 a), matte m. fl. — alla använda som
njutningsmedel. K. bidrar väsentligen till
den stimulerande verkan hos kaffe och vållar
i större dos (över 0,5 g) rus, oro, darrning,
sömnlöshet, åtföljda av förslappning och sömn.
K. gynnar i små doser musklernas
kraftutveckling, påskyndar pulsen samt förbättrar
hjärtverksamheten och njursekretionen. K.
nyttjas (bl. a. i form av starkt kaffe) såsom
uppiggande medel vid trötthet och
svaghetstillstånd, vid förgiftning med narkotiska
ämnen (alkohol, morfin o. dyl.) och för att häva
huvudvärk (migrän). C. G. S.
Kofferdl- (av holl. koopva/rdij, skeppsfart
för handelns skull), i sammansättningar
beteckning för att någon el. något hör till
handelsflottan, t. ex. kofferdifartyg, k o
f-ferdiflagg, kofferdikapten.
Koffertfisk, Ostracion quadricomis.
Koffertfiskar, Ostraciontidae, en fam. av
benfiskarna. Kroppen är innesluten i ett fast
hudpansar av sexkantiga benplattor, som
endast vid fenorna och kroppsöppningarna
ersättas av mjuk hud. Bukfenor saknas, och
övriga fenor utom stjärtfenan äro små. K.
vistas vanl. bland korallreven i Indiska
oceanen och de varma delarna av Atlanten. Färgen
är ofta praktfull. K. omfatta ett 20-tal arter;
mest känd är koffertfisken, Ostracion
quadricomis, med en tagg framför vartdera
ögat och en på var sida om analfenan. T. P.
Kofod (Koefoed), Jens Pedersen,
dansk krigare (1628—91), borgmästarson från
Rönne. Lämnade 1654 på grund av ett dråp
Bornholm, blev 1657 ryttare i dansk tjänst,
återkom hösten s. å. till Bornholm och var
en bland ledarna i den resning, som ledde
till dråpet på svenske guvernören J.
Print-zensköld och överrumplingen av den svenska
besättningen på Hammershus (se Bor
n-h o 1 m, sp. 886). K. lönades med
kaptensfullmakt i Bornholms milis och nyttjanderätt
till gården Maglegaard. Litt.: L. Berger i
Hist. Tidskr. 1888; A. Larsen, »Dansk-norske
heltehistorier 1648—1700» (1894). V. S-g.
Kofod Ancher [-a’nker], Peder, dansk
rättslärd (1710—88). Blev 1741 jur. prof., 1742
jur. dr samt var 1753—65 generalauditör vid
flottan och dessutom höjesteretsassessor. K.
var en av den danska rättsvetenskapens
grundläggare och särskilt framstående som
rättshistoriker. E. Ebg.*
Kofoed-Hansen [ko’fod-], Hans Peter,
dansk teolog och författare (1813—93), präst
1850—64 i Haderslev och 1867—83 på
Lolland, där han tillika var stiftsprost. K. utgav
under pseud. Jean Pierre flera
estetiskt-filosofiska arbeten (bl. a. »Liv af död», 1842),
som visa släktskap med S. Kierkegaard, och
under eget namn talrika teologiska och
politiska stridsskrifter. Han tog 1883 avsked
och övergick 1887 till katolicismen. P. E-t.
Kofot, ett bräckverktyg av järn i form av
en stång, vars ena ända är utsmidd till en
platt, tvåkluven, åt sidorna böjd kil.
Kofu [kåfu], huvudstad i jap. kenet
Yama-nashi, 13 km v. om Tokyo; 68,274 inv. (1925).
Stor sidenindustri.
Kofågel el. Kostare, se Vävarstarar.
Kogalniceanu [-nitj^n], M i h a i 1, rumänsk
statsman, historiker (1817—91). Var i yngre
år flitigt verksam som historisk-politisk och
litterär författare, medverkade till unionen
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
