Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kogalniceanu, Mihail - Koger - Kogg el. Kogger - Kognater - Kogrundsrännan - Kohandel - Koháry, släkt - Koheleth - Kohesion - Koh-i-noor - Kohistan - Kohl, Aage Herman von - Kohl, David Casparsson - Kohl, Horst - Kohler, Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Koger—Kohler
946
mellan Moldau och Valakiet, grundade som
undervisningsminister 1862 univ. i lasi, var
1863—65 furst Alexander Kusas
ministerpresident samt utrikesminister 1877—78. K.
utgav bl. a. krönikor rörande Rumäniens
historia (fragment i fr. övers. 1845), delvis av
intresse för Karl Xll-forskningen. H. B-n.*
Koger för bågpilar förekomma allmänt
bland naturfolken men saknas dock inom stora
områden, t. ex. stora delar av Sydamerika.
Material läder, flätverk o. dyl. — K. kallas
även cylindriska, genom fastlött lock
hermetiskt tillslutna plåtbehållare för förvaring av
kanonernas krutladdningar (karduser) i
fartygs ammunitionsdurkar. G. B-r;ö-g.
Kogg el. K o g g e r, enmastat hanseatiskt
krigsfartyg på 1500-talet.
Kognäter (av lat. cognätus, besläktad),
personer, vilka äro med varandra i skyldskap,
vare sig mellanliggande släktskapsled utgöras
av personer av mankön eller av kvinnkön.
Adj.: Kognätisk. Jfr A g n a t e r. Rid.
Kogrundsrännan, farled i s. Öresund invid
Kogrundet n. v. om ’Skanörs udde (se karta
vid art. Flintrännan), inom svenskt
territorialvatten. Denna farled för fartyg med
ringa djupgående iordningställdes under
världskriget i syfte att främja den neutrala
handelns tryggande. I samband med
mine-ringen i K. förordnade regeringen
(kungörelser 14 och 19 juli 1916), att leden genom K.
finge befaras endast av svenska fartyg samt
att för krigsbruk utrustade undervattensbåtar
ej finge färdas eller uppehålla sig i svenskt
territorialvatten (dock med undantag för
farleden genom Öresund). K:s spärrning trädde
i kraft 29 juli och framkallade från de
krigförande allierade stormakterna en protest i
samtidigt avgivna noter 30 aug. s. å. De
ifrågasatte åtgärdens förenlighet med lojal och
opartisk neutralitet och åberopade även
Italiens kustfartsrättigheter enl.
svensk-italienska sjöfartsfördraget av 14 juni 1862 (jämte
rätten till behandling som mest gynnad
nation). I svarsnot av 9 sept. hävdade svenska
regeringen, att åtgärderna ostridigt föllo
inom dess kompetens samt vidtagits för att »på
ett verksammare sätt hävda landets
neutralitet»; traktatartikeln av 1862 gällde endast
rätten att bedriva handelssjöfart mellan
svenska hamnar. Med denna notväxling upphörde
det officiella meningsutbytet. V. S-g.
Kohandel, lånord från Tyskland,
beteckning för politiskt schackrande, varvid ena
parten gör sitt tillmötesgående på ett område
betingat av att den erhåller en förmån på ett
annat. Bilden torde ha tagits från det
prutande, som plägar förekomma vid
kreaturs-handel på marknader. V. S-g.
Kohåry [kå’häri], gammal ungersk
magnatsläkt, som 1815 fick furstlig värdighet och
utgick 1826. Den ofantliga förmögenheten
övergick genom gifte till hertig Ferdinand Georg
av Sachsen-Koburg (d. 1851).
Kohe’leth, hebreiska namnet på Predikaren
(se d. o.) i G. T.
Kohesiön (av lat. co-, tillsammans, och
hae-rère, hänga vid), den kraft, varmed de minsta
delarna (molekylerna) av en och samma kropp
hänga tillsammans. K:s storlek beror såväl
Ord, som saknas under
på de minsta delarnas massa och avstånd från
varandra som på molekylernas fysiska
beskaffenhet. Alltefter olika grad av k. uppstå
de särskilda aggregationstillstånden. (J. T.)
Koh-i-noor [-nå’r], ryktbar diamant (se
d. o., sp. 856; med bilder på plansch).
Kohistän, landskap i Persien, se Chorasan.
Kohl [kål], Aage Herman von, dansk
författare (f. 1877). Blev student 1896, därefter
officer och var kapten i reserven 1915—19.
Han har utgivit en del berättelser och
skådespel; bland de förra märkas »De röde navne»
(1905) och »Mikrobernes palads» (3 bd, 1908)
med ämne från rysk-japanska kriget. P. E-t.
Ringkrage, etsad av David Kohl 1658. I
Livrust-kammaren.
Kohl [kål], David Casparsson,
kling-smed och ståletsare (1628—85). Efter att
först ha arbetat hos fadern, Caspar Cohl,
vid Garpströms bruk vid Arboga, var K. 1648
—51 verksam vid den danske riksmarsken
Anders Billes vapenfabrik på Fyn. 1653 är
han åter i svensk tjänst. 1664—66 företog
han en studieresa till Tyskland och Holland.
1670 utnämndes K. till rustmästare vid Stora
rustkammaren på Stockholms slott samt erhöll
därjämte överinseendet över landets
vapen-faktorier. Härvid bidrog han verksamt till
vapentillverkningens höjande, i synnerhet i
sin egenskap av ledare av Vira klingbruk.
Ett flertal av K. etsade arbeten, ss.
rustningar, bardisaner etc., finnes bl. a. i
Livrust-kammaren — Litt.: C. A. Ossbahr, »D. C. K.»
(i Medd. från Sv. Slöjdfören. 1891); G.
Malmborg, »Till ståletsningens äldre historia i
Sverige» (i Rig 1927). Mbg.
Kohl [kål], H o r s t, tysk historiker (1855
—1917), gymnasielärare, till sist i Leipzig,
bekant genom sina omfattande bidrag till
furst Bismareks historia. Han utgav bl. a.
Bismarcks politiska tal (14 bd, 1892—1905;
bd 2 i ny uppl. 1903), »Fürst Bismarck.
Re-gesten zu einer wissenschaftlichen Biographie»
(2 bd, 1891—92), »Bismarck-Jahrbuch» (6 bd,
1894—99) och »Wegweiser durch Bismarcks
Gedanken und Erinnerungen» (1899). V.S-g.
Kohler [käöor], Josef, tysk rättslärd (1849
—1919), jur. prof, i Würzburg 1878, i Berlin
1888, var en ofantligt produktiv, ofta väl
impulsiv författare inom juridikens så gott
som alla grenar ävensom i filosofi,
litteratur-K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
