Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kohler, Josef - Kohlhase, Hans - Kohlraisch, Friedrich - Kohlrausch, Rudolf - Koholmen - Kohort - Koht, Halvdan - Kohärer el. Branlys rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Kohlhase—Kohärer
948
historia och skön konst; utgav t. o. m.
diktsamlingar. Åtskilligt av vad K. skrivit är av
synnerligt värde, annat åter snarast
dilet-tantarbeten eller materialsamlingar. Som
juridisk författare har
han ett känt namn
dels på patent- och
industrirättens
område, dels som
univer-salrättshistoriker. På
det förra området
märkas »Handbuch des
deutschen
Patent-rechts» (1900—01) och
»Urheberrecht an
Schriftwerken und
Verlagsrecht» (1907).
Bland hans
universalhistoriska och
kompa
rativa arbeten må nämnas »Studien aus dem
Strafrecht» (1890—97), »Aus dem babylonischen
Rechtsleben» (1890—98) och »Zur
Urgeschich-te der Ehe» (1897). Som rättsfilosof anknöt
K. till Hegel och drog i härnad mot
Jhe-ring; hithörande verk äro »Einführung in die
Rechtswissenschaft» (1902; 5:e uppl. 1919) och
»Lehrbuch der Rechtsphilosophie» (1909).
Bland övriga juridiska arbeten kunna
nämnas »Lehrbuch des Konkursrechts» (1891),
»Lehrbuch des bürgerlichen Rechts» (1904—
19), »Luftfahrtrecht» (1912) och
»Internatio-nales Strafrecht» (1917). K. medarbetade ock
verksamt i flera tidskr. (Zeitschrift für die
Vergleichende Rechtswissenschaft, Archiv für
Strafrecht und Strafprozess m. fl.). Rid.*
Kohlhase [kåJhäzo], Hans, tysk
upprorsman (d. 1540). Då K., som var
viktualiehand-lande, 1532 blivit orättfärdigt behandlad av
en godsägare i Kur-Sachsen och ej fått rätt
vid domstolen, öppnade han fejd mot detta
rike och började, trots föreställningar av
Martin Luther, ett långvarigt stråtröveri. Först
1540 fängslades han och avrättades i Berlin.
K:s historia omdiktades av Heinrich von
Kleist i berättelsen »Michael Kohlhaas».
Kohlrausch [kå^råuj], Friedrich, tysk
fysiker (1840—1910), son till R. K. Var prof,
i fysik efter vartannat i Zürich, Darmstadt,
Würzburg och från 1888 i Strassburg samt
1895—1905 chef för fysikalisk-tekniska
riks-anstalten i Charlottenburg. K:s huvudarbete
gäller lösningars ledningsförmåga,
sammanfattat i »Das Leitvermögen der
Elektro-lyte» (1898; tills, m. Holborn; ny uppl. 1916).
Även inom elektricitetsläran i övrigt och i
värmeläran utförde han utmärkta mätningar.
K:s »Lehrbuch der praktischen Physik» (1870;
15:e uppl. 1927) har övat stort inflytande på
undervisningen i experimental fysik i hela
världen. K. var en av samtidens främsta
forskare på precisionsmätningarnas område.
Led. av sv. Vet.-akad. (1902). J. T.
Kohlrausch [kå^råu/], Rudolf, tysk
fysiker (1809—58), prof. 1853 i Marburg och 1857
i Erlangen. K. gav en rent vetenskaplig basis
åt Voltas grundförsök genom att undersöka
de elektriska spänningslagarna och lagarna
för elektriserade kroppars inverkan på
varandra. K. samarbetade med W. Weber vid
uppställandet av det absoluta måttsystemet
för de elektriska storheterna. (Jfr C. G.
8.-systemet och Elektriska enheter.)
Koholmen, se Klädesholmen.
Koho’rt (lat. co’hors), hop, skara, brukat
huvudsaki. som militär term. I äldre tid
betecknade k. den kontingent, som Roms
för-bundsstäder tillhandahöllo vid krigsfall. Från
republikens sista tid har k. betydelsen av en
taktisk enhet, i det att legionen uppdelades
i tio kohorter. Utom legionsförbandet stod
överbefälhavarens personliga skyddsvakt, bans
cohors praetoria. Kejsarens livvakt utgjordes
av ett flertal cohortes praetoriae, från
Tibe-rius’ tid förlagda i ett fast läger vid Rom.
I Rom funnos även cohortes urbanae
(gendar-merikåren) och cohortes vigilum (brand- och
nattvakt). Jfr Legion. (E. St.)
Koht [köt], Halvdan, norsk historiker
(f. 1873 7h). Var 1901—07 stipendiat, blev
1908 docent och 1910 prof, i historia, allt vid
Oslo univ. Doktorsgraden vann K. 1908 med
avh. »Die Stellung
Norwegens und
Sehwe-dens im
deutsch-dä-nischen Konflikt,
zu-mal während der Jahre
1863 und 1864».
Senare har han bl. a.
utgivit »1814. Norsk
dagbok hundre aar
efterpaa» (1914), det
banbrytande verket
»Johan Sverdrup» (3
bd, 1918—25),
»Inn-hogg og utsyn i norsk
historie» (1921) och
»Norsk bondereising» (1926). K., som är
socialdemokrat, ser historien såsom bestämd av
ekonomiska och sociala faktorer. Samtidigt är
hans inställning utpräglat nationell, och han
spelar en framträdande roll i »målrörelsen»,
där ha,n särskilt gjort sig gällande som
förespråkare för den »samnorska» typen gentemot
vestlandstypen. K. är ivrig anhängare av
freds-saken och sedan 1919 led. av stortingets
Nobelkommitté. 1923—24 deltog han i de
norskdanska Grönlandsförhandlingarna, varvid hans
nyktra synpunkter ådrogo honom åtskilligt
missnöje från ultranationellt håll. K. är sedan
1926 president för Comité international des
Sciences historiques; den första helt
internationella historikerkongressen efter
världskriget, i Oslo 1928, tillkom på hans initiativ. K.
utarbetade 1908 6:e (slut-)delen av J. B.
Hal-vorsens »Norsk forfatter-lexikon». Han har
utgivit Ibsens och Björnsons brev och Ibsens
efterlämnade skrifter samt skrivit
litteraturhistoriska verk, bl. a. »Henrik Wergeland»
(1908), »A. O. Vinje» (1909) och »Henrik
Ib-sen» (1928—29). J. J-n.
Kohärer (av lat. cohaerére, sammanhänga)
el. B r a n 1 y s rör, tidigare använt
instrument för mottagande av signaler vid trådlös
telegrafi och för registrering av blixtar. K.
består av ett glasrör, som mellan två
metallelektroder innesluter ett fint
metallpulver. I normalt tillstånd är pulvret nästan
oledande men blir ledande, när det utsättes
för inverkan av elektriska vågor el.
gnist-urladdningar i närheten. Även sedan denna
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
