Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolera (sjukdom) - Kolera (farmakologi) - Koleriker - Kolerin - Kolesteatom - Kolesterin, Gallfett - Kolficka - Kolföreningar - Kolgujev - Kolh, Kol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Kolera—Kolh
966
subkutana el. intravenösa, infusioner av
koksaltlösning motverka vattenförlusten.
Vidare användas vid behandlingen
hjärtstimu-lerande medel, intagande av organiska syror,
kalomel samt på senare tider insprutning av
serum, varav dock hittills ej iakttagits någon
tydligare verkan. — Av största betydelse äro
åtgärder för hindrande av smittans spridning.
Dessa åtgärder innefatta: 1) övervakande av
samfärdseln. Då k. huvudsakligen följer de
internationella färdvägarna, har det visat sig
nödvändigt att noggrant övervaka dessa.
Genom en vittutgrenad, på internationella
konventioner baserad upplysningsverksamhet få
vederbörande myndigheter tidig kännedom om
av k. smittade orter. Fartyg och resande från
sådan smittad ort besiktigas el. kvarhållas i
karantän, om så befinnes erforderligt.
Särskilt noga övervakas de s. k. pilgrimstågen
till Mecka. 2) Vid utbrott av k. övertages
sjukdomens bekämpande genast av särskilt
skolad personal, utrustad med
bakteriologiska laboratorier; de sjuka isoleras, deras
bostäder och uttömningar desinfekteras,
smittokällan utrönes med tillhjälp av
epidemio-logiska och bakteriologiska metoder, varjämte
anhöriga och misstänkta personer
undersökas med avseende på om de äro bacillbärare.
3) övervakande av
dricksvntfensförhållan-dena därhän, att förstklassigt dricksvatten
finnes att tillgå.
Inhemsk el. sporadisk k. (Cholera
nostras) kallade man förr lätta, under
sommaren uppträdande fall av diarré, sannolikt
enkla tarmkatarrer, lätta fall av naratyfus
m. m. Jfr även Barnkolera. Om
hönskolera se Hö n ssjukdom a r. H. D.
Kolera, farm., sila en infusion, dekokt el.
annan beredning, vari drogrester förekomma,
eå att dessa skiljas från vätskan, som kallas
k o 1 a t n r. C. G. S.
Kolériker (av grek, cholé, galla), gallsjuk,
uppbrusande, häftig person, snar till vrede.
— Adj.: Kolerisk.
Kolerln, se Kolera, sp. 964.
Kolesteatöm (av grek, cholé, galla, och
8te’ar, gen. ste’atos, talg, fett), en tumör, sorn
huvudsaki. består av en gul- el. blåvit,
stearin-liknande massa, sammansatt av tätt packade,
hornvandlade celler och (vanl.) mellan dem
inlagrat kolesterin (se d. o.), stundom även av
talgkörtelsekret och hårstrån. Typiska k. äro
av cystisk natur, och då cystinnehållet ej
sällan är avdelat i smärre, rundade partier,
vilka kunna se ut som pärlor, kallas k. även
pärlsvulster. Typiska k. förekomma mest
i yttre hörselgången, mellanörat och mjuka
hjärnhinnan på undre ytan av hjärnan. De
uppkomma vanl. i anslutning till kroniska
inflammationer med perforation av trumhinnan.
Vanl. växa de mycket långsamt och äro
godartade; hjärnkolesteatomen behöva ej
förorsaka några symtom alls men kunna, om de
bli stora (eller sitta på ömtåliga ställen),
framkalla den fullt utvecklade bilden av en
hjärntumör. Behandlingen är kirurgisk. G. F-r.*
Kolesterin (av grek, cholé, galla, och ste’ar,
talg, fett), G a 11 f e 11, i galla, hjärna, blod,
djurfetter m. m. förekommande högre cyklisk
alkohol, C27H46 • OH, som kristalliserar ur
al
kohol i pärlemorliknande blad, är olöslig i
vatten och smälter vid 148° C. K. igenkännes bl.
a. på att dess kloroformlösning med en droppe
konc. svavelsyra ger en blodröd färg (S a
1-k o w s k i s reaktion). Det är jämte 1 e c
i-tin (se d. o.) den förnämsta representanten
för en viktig grupp organiska ämnen, de s. k.
lipoiderna. Dessa bilda en aldrig felande
beståndsdel i cellerna och utmärka sig framför
allt därigenom, att de äro lösliga i samma
lösningsmedel som fetterna och olösliga i vatten.
Emulgerade tills, m. vatten, bidraga de till
cellernas svampiga struktur. De äro själva
goda lösningsmedel för fetter och spela antagl.
härigenom fysiologisk roll som förmedlare av
fetternas transport från cell till cell. Salter
och vattenlösliga ämnen passera genom det i
lipoiderna uppslammade vattnet.
K. har på senare tid fått stort intresse
därigenom, att den amerikanske läkaren Hess
m. fl. visat, att k. vid belysning med
ultraviolett ljus får D-vitaminverkningar. W i
n-d a u s (se d. o.) har med stor sannolikhet
påvisat, att det är en förorening i k., e r g o s t
e-r i n, som är den verksamma beståndsdelen.
Ergosterin framställes nu ur jäst el.
mjöl-dryga, belyses och säljes på apoteken under
benämningen vigantol som ett
D-vitamin-preparat. I. B.
Kolficka, trattliknande behållare av
järnplåt eller betong, placerad så, att kolen
kunna direkt tömmas ned i
ångpannerum-met vid en ånganläggning, i lastrummet på
en kolångare eller i järnvägsvagn från ett
kolupplag. G. H-r.
Kolföi eningar, numera vanlig benämning
på organiska föreningar. Förut
ansåg man, att sådana ämnen endast kunde
bildas inom djur- och växtorganismen. Att så
dock ej var förhållandet, visade Wöhler (se
d. o.) 1828 genom att ur enbart oorganiskt
material bygga upp den »organiska»
föreningen urinämne (se d. o.). Efter denna
upptäckt följde sedan framställandet av ett
stort antal »organiska» ämnen; även många
organiska föreningar, som aldrig funnits i
någon levande organism, syntetiserades, och
dessas antal överskred snart de naturligas.
Alla de omnämnda ämnena sammanföras dock
fortfarande till en särskild grupp, enär det
visat sig, att de alla innehålla k o 1.
Dessutom skilja de sig från de oorganiska
ämnena bl. a. därigenom, att kolbindningarna
äro mycket stabila och att olika organiska
ämnen i allm. reagera mycket långsamt med
varandra. I st. f. »organisk kemi» har man
numera även infört benämningen k o 1 f
ören inga r nas kemi. F. n. känner man
250,000 olika k., under det att alla
oorganiska föreningar ej uppgå till 25,000. Se
vidare Kolväten. I. B.
Kolgujev [kalgo’jäf], ö i Ishavet, n. ö. om
Kaninhalvön, ry. guv. Archangelsk; omkr.
3,500 kvkm, omkr. 150 samojediska inv.
Ut-göres av tundra och besökes under sommaren
av ryska och syrjänska jägare och fiskare.
Kolh, Kol, ord av oklart ursprung, i
vidsträckt mening = k o 1 a r i e r, namn på en
ras och en grupp av språk, som ha sitt
huvudsakliga hemvist på n. sidan av Vindhyas
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
