Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollár, Jan - Kołłataj, Hugo - Kollateral - Kollation - Kollationera - Kolle, Wilhelm - Kollega - Kollegial - Kollegialism - Kollegialsystem, Samrådighetssystem - Kollegiat - Kollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
971
Koliataj—Kollegium
972
(1837; ny uppl. 1844), »Hlasové o potfebé
jednoty spisovného jazyka pro Cechy,
Mora-vany a Sloväky» (Röster om behovet av
gemensamt skriftspråk för tjecker, märer och
slovaker; 1846) samt den föga originella
sonettsamlingen »Slävy dcera» (Slavas dotter; 1824;
utvidgad uppl. 1832), som behandlar slavernas
forntid. Värdefull är »Narodnie zpievanky»
(2 bd, 1834—35), slovakiska folksånger, som
K. utgav tills, m. J. Safafik. C. T-t.
Koliataj [kålä’taj], Hugo, polsk politiker
(1750—1812). Var domherre i Krakau, en tid
rektor vid univ., som han omorganiserade. K.
hade stor andel i tillkomsten av 1791 års
författning. Senare deltog han i den
ryssvänliga konfederationen i Targowica, vilket
skadade hans anseende. K. deltog i Kosciuszkos
frihetskamp och hölls 1795—1802 i
österrikisk fångenskap. Po. monogr. av M. Janik
(1913). A. A-t.
Kollateräl (av lat. con, med, vid, och la’tus,
sida). 1. (Med.) En ledningsbana inom
nervsystemet el. blodomloppet säges vara
kollate-ral till en annan, om den kan ersätta denna
i händelse av funktionsrubbning. — 2. (Bot.)
Se Ledningsvävnad. — 3. (Jur.)
Sido-arvinge (se A r v s o r d n i n g).
Kollatiön (lat. collätio, av confe’rre,
sam-manbära, näml, bidrag), kalas, urspr. om
sub-skriberad festlig måltid.
Kollationera, jämföra en avskrift med dess
urtext.
Kolle [kå’-j, Wilhelm, tysk läkare,
bak-teriolog (f. 1868 2/n), lärjunge till Robert
Koch. Blev 1907 prof, i hygien och
bak-teriologi vid univ. i Bern och 1917 dir. för
det berömda Institut für experimentelle
The-rapie und Georg Speyer-Haus i Frankfurt
a. M. Tills, m. R. Pfeiffer har han äran
av de studier över immuniteten vid
tarmty-fus, som lade grunden till den moderna
skydds-ympningen mot tyfus, kolera m. fl. sjukdomar
och som är av största betydelse för kampen
mot infektionssjukdomarna. K. har vidare
gjort värdefulla undersökningar över pest,
särskilt skyddsympning mot denna, vidare om
kreaturspesten och dess bekämpande samt
även arbetat inom kemoterapiens område. Han
är en framstående läroboksförfattare. Tills,
m. A. v. Wasserman har han utgivit den stora
»Handbuch der pathogenen Mikroorganismen»,
det förnämsta standardverk, som
bakteriolo-gien hittills uppvisat (3:e uppl. 1927 ff.; tills,
m. G. Uhlenhuth och R. Kraus). H. D.
Kollega, plur. kolleger (lat. colléga),
ämbetsbroder; förr ord. lärare vid lägre (5- och
3-klassiga) allmänna läroverk (colléga scho’lae)
samt 2-klassiga pedagogier (motsv.
befattning vid allmänna läroverk kallas nu a
d-j u n k t). Titeln k. avskaffades vid 1904 års
läroverksomorganisation. R. N-n.*
Kollegial, ämbetsbroderlig; som hör till
ett kollegium.
Kollegiali’sm, se Församling, sp. 247.
Kollegialsystem, även kallat Sam rå d i
g-hetssystem, säges råda inom domstolar
samt de statens ämbetsverk och myndigheter,
där vid avgörandet av vissa i gällande
instruktion angivna mål och ärenden beslut
fattas efter omröstning bland de i beslutet
Ord, som saknas under
deltagande. Motsats till kollegialsystem är
b y r å s y s t e m (se d. o. och där angiven
litt.). Ldht.
Kollegiät (av kollega, se d. o.), katolsk
stiftsmedlem. — Kollegiatstift,
förening av prästerskapet i andra än
domkyrkoförsamlingar till samliv efter kanoniska
regler. — Kollegiatstiftskyrka, kyrka,
där ett större antal andliga tjänstgör och
biskop icke finns.
Kollegium, myndighet, inom vilken beslut
fattas efter omröstning (se
Kollegialsys-tem). — Gustav I sökte efter utländska
förebilder ordna den svenska statsförvaltningen
med fasta ämbetsverk eller kollegier och
uppgjorde 1541 förslag till ordning för
Kammarrådet, vilket dock först 1613 fick
kollegial organisation. Genom 1634 års R. F.
ordnades riksstyrelsen, då fem rikskollegier
inrättades, Svea hovrätt, Krigsrådet el.
Krigskollegium, Amiralitetet el.
Amiralitetskolle-gium, Kansliet el. Kanslikollegium och
Räk-ningekammaren el. Kammarkollegium, vart
och ett med en av de fem höga
riksämbets-männen, riksdrotsen, riksmarsken,
riksamiralen, rikskanslern och riksskattmästaren, som
chef och riksråd som bisittare.
Kanslikollegium fick snart en ställning framför de
övriga (se Kansli). Ur Kammarkollegium
utbrötos 1637 Generalbergsamtet, sedan
benämnt Bergskollegium, 1651
Kommerskollegium, 1680 Statskontoret och 1695
Kammarrevisionen, sedan benämnd Kammarrätten.
Dessa ämbetsverk organiserades som k. med
en president som chef. Efter någon tid kommo
alla övriga k. att bli Kanslikollegium
underordnade ämbetsverk (se C e n t r a 1 a verk).
Som k. räknades i 1809 års R. F. icke Svea
hovrätt, som då uteslutande blivit en domstol.
Ami-ralitetskollegium upplöstes 1791 men ersattes
1803 av Förvaltningen av sjöärendena, som 1877
ombildades till Marinförvaltningen. Kansli
kollegium upplöstes 1801 men fick en mot
svårighet i K. m:ts kansli. Sundhetskollegiun
inrättades 1813; det blev ej likställt med d*
andra k. och ombildades 1877 till Medicin^
styrelsen. Bergskollegium uppgick 1858 i
Kc/-merskollegium. Krigskollegium ombildades
1865 till Arméförvaltningen. I nämnda, ännu
bestående ämbetsverk avgöras ärendena, utom
i vissa i ämbetsverkens instruktioner angivna
fall, byråkratiskt (se Byråsystem) med
ämbetsverkets chef, vanl. kallad generaldirektör,
som beslutande. I Kammarrätten, som ä-Äen
domstol, avgöras målen dock efter omröstning;
chefen kallas här fortfarande president. Enl.
1809 års R. F. §§ 35 och 102 skola presidenterna
i rikets k. eller i de i dessas ställe inrätjade
verk, Kammarkollegium, Kommerskollegium,
Kammarrätten, Statskontoret,
Arméförvaltningen och Marinförvaltningen, och det äldsta
rådet i dem vara bisittare i Riksrätten.
Reduktionskollegium inrättades 1655, men det
likställdes ej med de andra k. och upplöstes
1687. I Sverige äro domstolar, magistrater,
kommunala myndigheter, domkapitel,
konsistorier och fakulteter vid univ., högskolor Jas
lärarråd och läroverkskollegierna/kollegialt
organiserade. Utomlands äro ad/hinistrativa
myndigheter vanl. byråkratiskt organiserade.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
