Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolloider - Kolloidkemi - Kollokvium - Kollontaj, Aleksandra Michajlovna - Kollotypi el. Wothlytypi - Kollusion - Kollämpare - Kolm - Kolmar - Kolmation - Kolmes - Kolmila - Kolmodin, släkt - Kolmodin, Gustaf - Kolmodin, Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Kolloidkemi—Kolmodin, I.
980
ihop sig eller flockas ut. Lösningen tjocknar
endast och stelnar slutligen till en geléaitad
massa (marmelad, jus på kalvstek), som
småningom torkar och hårdnar (lim, gelatin,
gummi arabicum). Vid tillsats av vatten
svälla dessa k. och gå slutligen åter i
lösning. Ex. härpå äro även trä, papper,
hår-hygrometern, kautschuk i bensol m. m. I de
levande organismerna spela
svällningsfeno-men stor roll. — Liknande skyddsverkan som
den, vilken vattenmolekylerna utöva på en
äggvitekolloid, kunna även vissa k., s. k.
skyddskolloider, utöva. En
tusehlös-ning t. ex., som är en kolloidal lösning av
kol i vatten, göres hållbar genom tillsats av
litet lim som skyddskolloid. Genom
finmal-ning av ett ämne i en lösning, innehållande
en skyddskolloid, överföres ämnet i fråga
mycket lättare i kolloidal form. På så sätt
framställes den vid vägbeläggning numera
mycket använda kallasfalten, vilken utgöres
av asfalt, kolloidalt löst i vatten,
innehållande vanl. omkr. 2 % tvål som
skyddskolloid. På liknande sätt framställas
konstmjölk och konstgrädde av olika växtfetter.
Som skyddskolloid nyttjas vanl. gelatin el.
något annat äggviteämne.
En viktig egenskap hos k. är partiklarnas
sammanlagda oerhört stora yta. Till följd av
denna utmärka sig många k. för mycket stor
adsorptionsförmåga (se A d s o r p t i o n).
Härpå grundar sig delvis även flertalet k:s
katalytiska förmåga.
För de levande varelserna spela k. en stor
roll. Så gott som alla deras beståndsdelar
utgöras näml, av k. Genom att minska eller
öka storleken på de kolloidala partiklarna
kan cellen förändra det osmotiska
trycket. På grund av partiklarnas storlek är
detta tryck i allm. lågt i en kolloidal lösning.
Trots att k. äro i lösning och därigenom lätt
kunna reagera med varandra, kunna de ej
passera cellväggarna eller andra membraner
i den levande organismen. I. B.
Kolloidkemi, den gren av kemien, som
sysslar med kolloider (se d. o.). K. grundlädes
som vetenskap av Thomas Graham 1862. Stora
förtjänster för dess vidare utveckling ha
inlagts av bl. a. The Svedberg, som härför
belönades med 1927 års Nobelpris i kemi. I. B.
Kollo’kvium (se C o 11 o q u i u m), samtal,
samkväm.
Kollontaj, Aleksandra M i c h a j 1 o
v-n a, rysk diplomat (f. 1872), av en urspr. polsk
släkt. Studerade i Zürich och började 1898
—99 sin revolutionära verksamhet i Ryssland
men måste dec. 1908
fly till utlandet. 1908
—14 tillhörde hon
mensjevikpartiet, slöt
sig 1915 till
bolsjevi-kerna och agiterade i
Förenta staterna mot
kriget. Efter
marsrevolutionen 1917
återvände hon till
Ryssland, deltog aktivt i
november revolutionen
s. å. och hlov därpå
folkkommissarie för
sociala ärenden. 1922 blev hon legationsråd
i Oslo och har sedan 1924 varit
Sovjetryss-lands envoyé där med undantag för en kort
tid, då hon var envoyé i Mexiko. K. har
skrivit en rad sociala och politiska arbeten. På
sv. föreligga bl. a. »Den nya moralen och
arbetarklassen» (1923) och »Arbetsbiens
kärlek» (1925), på no. »Veien til kjærlighet»
(1928). M. H.
Kollotypl el. W o t h 1 y t y p i, ett
fotografiskt kopieringsförfarande medelst uransalter.
Kollusiön (av lat. collüdere, spela under
täcke med någon), åtgärd, som avser att
»genom undanröjande av bevis eller egendom»
hindra ett måls tillbörliga utredning
(promul-gationslagen till strafflagen § 19 mom. 6).
Kollämpare, personer, som vid kolning av
fartyg »lämpa» (fördela) kolen i boxarna.
Kolm, radioaktivt kolhaltigt ämne,
förekommande i den kambriska alunskiffern (se
d. o.) i Närke vid Latorp och i Västergötland
på Kinnekulle och Billingen (se vidare d. o.).
Kolmar, stad i Elsass, se C o 1 m a r.
Kolmatiön (av it. colma’re, utfylla), metod
att göra lågt belägna områden lämpliga för
odling. Slamrikt vatten från floder el. hav
inledes och får avsätta sitt fasta material.
Detta har skett t. ex. i Chianadalen och
Maremmerna.
Kolmes, zool., se Messläktet.
Kolmila, anordning i det fria för
torr-destillation av ved till träkol, se Kolning.
Kolmodin, vitt utgrenad svensk släkt, känd
från 1500-talet, urspr. från Koldemo by i
Arbrå socken, Hälsingland. Med bröderna
E r i c u s (d. 1649) och Michael K o 1 m
o-dinus (d. 1677) delades släkten i två
huvudgrenar. Ericus’ son Ericus Ko 1
mo-dinus (d. omkr. 1665) fick i Abo uppförd
en övers, av Petrus Pachius’ trettondagsspel.
Om Michaels son Israel K. och dennes brorson
Olof K. se nedan. Namnet upptogs även av
den senares dotterson Olof (Dahl) K. (se
nedan). Till Michaels gren hörde Gustaf K.
(se nedan). Ättling på kvinnosidan av
släkten var J. A. K. (se nedan), vars fader
upptog namnet.
Kolmodin, Gustaf, jordbrukare,
kommunalman, politiker (1823—93); jfr
släktartikeln. Blev student i Lund 1842, övertog 1847
fädernegården Stenstu på Gotland och var
föreståndare för länets lantbruksskola 1848
—51. K. var led. av Andra kammaren 1867—
75, inträdde i Lantmannapartiet vid dess
bildande, men då han var en varm anhängare av
allmän värnplikt, bröt han vid 1870-talets
början med partiet. K. verkade för
modernisering av elementarundervisningen och för
vidgad religionsfrihet samt (även som
mångårig landstingsman) för åtgärder till
fäderneöns förkovran. Han var lekmannaombud för
Visby stift vid flera kyrkomöten. E. Thms.
Kolmodin, Israel, superintendent,
psalmförfattare (1643—1709); se släktartikeln.
Promoverades 1672 i Uppsala till fil. mag.,
studerade vid utländska univ., blev 1679 v.
pastor i Uppsala domkyrkoförsamling, 1686
kyrkoherde i Näs prebendepastorat samt e. o.
teol. prof, och 1692 superintendent i Visby.
Till s. å. var han led. av bibelkommissionen
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
