Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolonialstriderna under världskriget - Kolonialsystemet - Kolonialvaror - Kolonidjur - Kolonisation - Kolonisationsnämnder - Kolonisationsstyrelsen i Finland - Kolonister - Koloniträdgårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Kolonialsystemet—Koloniträdgårdar
990
ningsskiljaktigheter, som
föranledde allvarsamma
oroligheter. Först när dessa
undertryckts, kunde i början av 1915
företag i större stil sättas i
gång mot den tyska kolonien.
På Sydvästafrikas kust
land-stego två arméstyrkor, den
ena förd av general L. Botha,
den andra av general J. Chr.
Smuts, och dessa trängde nu
inåt landet. — Tyskarna under
major Francke mötte de båda
anfallande kolonnerna men
måste snart koncentrera
försvaret till Windhuk, där
befästningar uppförts (början
av maj 1915). Även denna
punkt måste uppgivas.
För-svarsstyrkan, nu blott omkr.
3,500 man, drog sig då åt n. ö.
utmed järnvägen till Otawi.
De anfallande förföljde
kraftigt och tvingade tyskarna till kapitulation
9 juli 1915.
I Tyska Östafrika blev
radiostationen i den vid kusten belägna huvudstaden,
Dar es-Salaam, bombarderad av en engelsk
kryssare 8 aug. 1914. De tyska
skyddstrup-perna (inbegripet polistrupperna), till största
delen askari (infödda soldater), uppgingo till
omkr. 4,900 man under överstelöjtnant P. v.
Lettow-Vorbeck. I början av nov. 1914
företogs ett större engelskt angrepp med från
Indien överförda trupper. Efter sin landstigning
framryckte dessa mot T a n g a. Där blevo
de, ehuru numeriskt mycket överlägsna
för-svarsstyrkan, i grund slagna 3—5 nov. och
måste återinskeppa sig. Under återstoden av
1914 tvangs tyska kryssaren »Königsberg»,
som förut deltagit i försvaret, in på grund
och sprängdes senare av tyskarna själva. 1915
fortsattes gränsstriderna, utan att dock
något avgörande kom till stånd. För att
neutraliseia det dåliga intryck, som
engelsmännens motgångar 1914 och 1915
framkallat i hemlandet, planlades en stor offensiv.
Denna kom till utförande i mars 1910.
överbefälhavaren general Smuts framryckte med
två starka kolonner från n. ö., samtidigt som
belgarna gingo fram från n. v. (mellan
Tan-ganjikasjön och Victoria njansa);
portugiserna skulle falla in i det tyska området
från s. De anfallande voro kolossalt
överlägsna i antal. Belgarna lyckades besätta
den vid järnvägen från kusten till
Tangan-jika belägna huvudorten Tabora, medan Smuts
besatte nedre delen av järnvägen, Dar
es-Salaam o. a. kustorter (mitten av sept. 1916).
Lettow-Vorbeck måste draga sig tillbaka
söderut till Mahongas högland. Sedan följde
en jakt genom de stora skogsområdena på
den fullständigt isolerade och alltmer
reducerade tyska försvarsstyrkan, som än var
långt inne på portugisiskt område, än i
Nord-rhodesia. Med seghet och energi fullföljde
den till generalmajor befordrade
Lettow-Vorbeck sin uppgift att ej låta sig omringas av
sina fiender. Först efter vapenstilleståndet
på västfronten 11 nov. 1918 sträckte han
Koloniträdgårdar i Stockholm.
vapen vid Abercorn (vid sydspetsen av
Tan-ganjika) 14 nov. 1918.
Litt.: E. Dane, »British campaigns in
Af-rica and the Pacific 1914—18» (1919); W.
Vol-lerthun, »Der Kampf um Tsingtau» (1920);
R. Hennig, »Deutsch-Südwest im Weltkriege»
(1920); P. v. Lettow-Vorbeck, »Meine
Erin-nei ungen aus Östafrika» (1920); C. P.
Fen-dall, »The east african force 1915—1919»
(1921); belgiska generalstaben, »Les
cainpag-nes coloniales beiges», I (1927). M. B-dt.
Kolonialsystemet, beteckning för 1500—
1700-talets monopoliserande kolonialpolitik,
som gick ut på att så mycket som möjligt
nyttja kolonierna till moderlandets fördel,
låta dem förse moderlandet med råvaror och
göra dem till avsättningsområden för
moderlandets produkter, om möjligt med
utestängande av andra länders.
Kolonialvaror, närings- och
njutningsmedel, som till Europa införas från kolonierna,
delvis även från Levanten, t. ex. kaffe, socker,
kakao, te, ris, kryddor, russin, mandel, fikon
och korinter.
Kolonidjur kallas sådana djur, som på
grund av ofullständig delning el. knoppning
bilda en sammanhängande enhet. K.
förekomma huvudsakligen bland lägre former, ss.
celenterater (t. ex. koraller), manteldjur och
mossdjur. T. P.
Kolonisation, grundande av en koloni;
befolkande och uppodling av ett landområde
medelst nybyggare. — Verb: Kolonisera.
Kolonisationsnämnder, se K o 1 o n a t.
Kolonisationsstyrelsen i Finland, ett
centralt ämbetsverk, som 1917 inrättades för
den inre kolonisationens ordnande och
främjande. K. övervakar även skötseln av
statens boställslägenheter. Den består av en
överdir., två kolonisationsråd och en
assessor med juridisk utbildning. O. Brn.
Koloni’ster, nybyggare; medborgare i en
koloni.
Koloniträdgårdar, för stadsinvånare
ordnade gemensamma kolonier av små trädgårdar.
I Leipzig öppnades redan 1873 ett slags
barnträdgårdar (»Schrebergärten»), runt vilka en
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
