Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolumn - Kolumnbokföring - Kolumntitel - Kolurer - Kolv - Kolvass - Kolved - Kolvlåda - Kolvpump - Kolvsjuka - Kolväten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Kolumn—Kolväten
1006
Kolu’mn (lat. colu’mna, pelare). 1. Ett av
lodräta linjer inneslutet ruin för siffror eller
anteckningar i räkenskapsböcker, tabeller o.
dyl. — 2. (Boktr.) Satsen till tidnings- eller
boksida. Om en sådan trycksida är delad i
spalter, skiljas dessa genom ett lodrätt streck
eller mellanrum utan streck. (B. O-g.)
Kolumnbokföring, bokföringsposters
uppdelning i kolumner, varigenom man vinner
statistisk överskådlighet, lättnad vid
dag-boksposters införing i huvudbok m. m. (jfr
Bokföring, sp. 698, »amerikansk
bokföring»). O. Ä.
Kolumntitel (se K o 1 u m n), överskrift på
en trycksida. Levande k. kallas sådan,
som består av text, död k. sådan, som består
endast av ■kolumnsiffra.
Kolürer (grek. ko’luroi) kallas två
storcirklar på himmelssfären, av vilka den ena,
solstån ds ko luren el.
solstitialkolu-r e n, går genom de båda solståndspunkterna
och den andr a, d a g j ä m n i n g s k o 1 u r e n
el. e k v i n o k t i a 1 k o 1 u r e n, genom
dag-jämningspunkterna; båda gå genom
eklipti-kans pol. (B-d.)
Kolv. 1. (Krigsv.) Den bakre, vidgade
delen av gevärsstocken på ett handeldvapen
(jfr bilder till art. Hand eldvapen och
Jaktgevär). K. övergår framtill i den
avrundade kolvhalsen. G. af W-dt.
2. (Kem.) Ett kulformigt el. koniskt, med
hals försett glaskärl, som på laboratorier
begagnas vid vätskors kokning och
destille-ring, uppmätning (mät ko 1 v), till
gasutveck-lingsapparater m. m. I. B.
3. (Mek.) K. el. Kanna är en maskindel,
medelst vilken tryck omvandlas i mekaniskt
arbete eller tvärtom under samtidig rörelse
hos maskindelen i fråga (jfr F ö r b r ä
n-nings maskin, Luftkompressor,
Pump och Ångmaskin). K. rör sig i en
cylinder och måste, för att minsta möjliga
arbete skall gå förlorat, täta väl mot denna
men likväl röra sig med minsta möjliga
friktion. K. förses därför på sin omkrets med
spår, i vilka äro inlagda noggrant passande,
fjädrande tätningsringar av gjutjärn,
uppskurna på en punkt av sin periferi. De flesta
ångmaskins- (vanl. korta s. k. s k i v k o
1-v a r) och motorkolvar (längre s. k. t r
unk-kolvar) äro av gjutjärn. Senare års lätta
Kolumbarium. Rom.
Ord, som saknas under
kolvar av aluminium- och
magnesiumlegeringar innebära ett stort framsteg inom
auto-mobilmotortekniken. — I pumpar användas
ofta s. k. dykar- el. plungerkolvar,
massiva el. ihåliga cylindrar av gjutjärn,
brons el. stål, samt ventilkolvar, som
äro genombrutna och försedda med ventiler,
vilka tillåta vätskan att passera genom k.
I pumpkolvar sker tätningen mot cylinderns
väggar vanl. medelst lädermanschetter, hamp-,
bomulls- el. läderpackning. Stundom tätas
dykar- el. plungerkolvarna genom en el. två
packboxar i cylindern, och en del äro
»självtätande» på grund av sin stora längd. O. B-n.
4. (Bot.) Blomkolv; se
Blomställning (och bild 6 på plansch).
Kolvass, bot., se S ä v.
Kolved, se K o 1 n i n g.
Kolvlåda, en med löstagbart lock försedd
urtagning i kolven på äldre jaktgevär, vari
förvarades smärre tillbehör.
Kolvpump, se Pump.
Kolvsjuka, av en askomycet, Epichloe
ty-phina, förorsakad sjukdom hos timotej,
hund-äxing m. fl. gräs. Svampen bildar kring
översta bladslidan en först vit,
konidiebil-dande hylsa, som sedan i samband med
pe-ritheciebildning antar gul- el. brunaktig färg.
Angripna plantor bli oftast sterila, och
sjukdomen återkommer hos dem år efter år.
Infekterade vallar böra så tidigt som möjligt
avmejas, svårt angripna omplöjas. Th. Lfs.
Kolväten, föreningar mellan kol och väte.
Det enklaste kolvätet är metan, CH4, ofta
kallat sumpgas el. gruvgas (se d. o.). Sluta
sig två metanmolekyler tillsammans under
förlust av två väteatomer, erhålles e t a n,
CH3 . CH3 el. C2 He. Förenar sig detta åter
under förlust av två väteatomer med ännu en
metanmolekyl, erhålles propån, CH3 . CII2 . CH3
el. C3H8. Analogt erhålles först b u t a n,
CH3 . CH2 . ena . CH3 el. C4H10,
sedan p e n t a, n, C3Hi2, h e x a n, CeH14, o. s. v.
Man har lyckats framställa k. med ända till
60 kolatomer, CboHi22. Alla nu nämnda k.
bilda en serie, i vilken varje efterföljande
kolväte skiljer sig från det föregående genom
att det innehåller en CH2-grupp mera. En
sådan serie kallas för en homolog serie.
Den allmänna formeln för serien kan tecknas
CnH2n+2. Efter sitt första kolväte kallas den
metanserien el. sumpgasserien.
Förmågan att bilda långa kedjor är en för
kolet utmärkande egenskap. De flesta k.,
tillhörande metanserien, finnas i bergoljan
(se P e t r o 1 e u m). Metan är det mest
lättflyktiga kolvätet i serien. Allteftersom nya
kolatomer sluta sig till och kedjan blir längre,
bli k. mer och mer svårflyktiga för att
slutligen bli alldeles fasta. I bergoljan har man
exempel på flera olika sådana grader: lösta
gaser, bensin, fotogen, smörjoljor, paraffin.
— Finnas i kolvätekedjan flera än tre
kolatomer, kunna dessa vara ordnade på olika
sätt. Av butan finnas två isomera former
(se I s o m e r i): CH3 . CH2. CH2 . CH3 och
CH3 . CH : (CH3)2. De ha helt olika fysikaliska
egenskaper. Föreningen med rak kolkedja
kallas normal butan el. butan,
föreningen med grenad kolkedja kallas isobu-
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
