Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolväten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Kolväten
1008
tan. Med ökat antal kolatomer i kedjan
stiger antalet möjliga isomerier snabbt. —
På olika sätt kunna en el. flera av
väteatomerna i metanseriens k. ersättas
(substitue-ras) antingen med ett annat grundämne el.
med en sammansatt förening, en s. k. r a d
i-k a 1. På sä sätt uppkomma t. ex.
haloidför-eningar, alkoholer, syror, aminer. Den enklast
möjliga klorföreningen är klormetan, CH3C1,
som erhålles genom att en av de fyra
väteatomerna i metan substitueras med klor. Man
kan även uppfatta klormetan som en förening
mellan kolväteradikalen CH3— (metyl) och
klor. Klormetan kan därför även kallas m
e-t y 1 k 1 o r i d. På liknande grunder har
radikalen C2H5—, som kan tänkas uppkommen ur
etan genom avspjälkning av en väteatom, fått
namnet e t y 1, radikalen C3II7— namnet p r
o-p y 1 o. s. v. Ändeisen -an ändras till -yl.
Ersättes en väteatom i metan med hydroxyl,
erhålles metylhydroxid el. metylalkohol,
ersättes väteatomen med amingruppen —NH2,
erhålles m e t y 1 a m i n, o. s. v.
I metanserien innehålla k. så många
väteatomer, som de i dem ingående kolatomerna
förmå binda. Metanseriens k. sägas därför
vara mättade. På olika sätt kan man ur
ett mättat kolväte spjälka av ett jämnt antal
väteatomer utan att ersätta dem med andra
atomer el. atomgrupper. Så kan man t. ex.
ur etan avspjälka två väteatomer, en från
vardera kolatomen. Kolatomerna bli därvid
hopbundna med två bindningar. Det på så
sätt ur etan erhållna kolvätet kallas e t
y-1 e n, och det kan tänkas ha uppkommit på
följ, sätt:
H H
H-C-C-H––2H = H-C-C-H = H-C = C-H
II––––II II
II H IIII II H
Eftersom kolatomerna i etylen ej ha bundit
så många väteatomer de kunna, säges
föreningen vara ett omättat kolväte, och
eftersom kolatomerna binda varandra med
två bindenheter, brukar man även säga, att
den innehåller en dubbelbindning. På
etylen kan på samma sätt som på metan en
serie k. byggas genom borttagande av väte och
ersättande med metyl. Denna serie kallas för
et y lenserien, och dess allmänna formel
är CnH2n. De till serien hörande k. kallas
även o 1 e f i n e r (fr. gaz oléfiant,
oljebil-dande gas); dit har etylen räknats, emedan det
förenar sig med haloider till oljeliknande
föreningar. — Förlorar etylen ytterligare två
väteatomer, erhålles acetylen (se d. o.).
Den utgör det första ledet i en ännu mer
omättad serie, CnH2n_2, och innehåller en
tredubbel kolbindning. En omättad förening
strävar alltid att åter upptaga väteatomer
eller andra tillgängliga radikaler. De
omättade föreningarna äro följaktligen mycket
reaktionskraftiga. De spela därför
en viktig biologisk roll och äro av betydelse
i tekniken. En dubbelförening kan även
sprängas, utan att något främmande
reak-tionskraftigt ämne finnes i närheten. Då kan
det inträffa, att två sådana sönderfallande
kolföreningar binda varandra till en dubbelt
så stor molekyl. En sådan sammanslutning
av kemiska ämnen utan förlust av atomer
kallas p o 1 y m e r i s a t i o n (se I s o m e r i).
Butadien (erytren), C4H6,
metylbuta-dien (isopren), C5H8, och
dimetylbuta-d i e n, C8Hi0, äro tre omättade k., som på
senare tid fått betydelse, då de genom
poly-merisation övergå till kautschukliknande
produkter. Sluta sig däremot två organiska
ämnen tillsammans under omgruppering av de
ingående atomerna eller under frånskiljande
av någon enkel förening, vatten, klorväte etc.,
kallas processen kondensation. — Till
skillnad från de omättade k. äro de mättade
mycket beständiga och angripas endast med
svårighet även av starka kemikalier. På
grund av sin indifferens kallas mättade, k.
ofta paraffiner (av lat. pa’rum, föga, och
af finis, besläktad).
I de hittills nämnda föreningarna ha
kolatomerna bundit varandra i öppna kedjor.
Det finnes dock även k., i vilka kolatomerna
binda varandra i slutna ringar. Den mest
typiska representanten är b e n s o 1 (se d. o.),
som innehåller sex kolatomer i en ring. På
grund av ringbildningen kallas dessa k. för
cykliska k., till skillnad från de förut
behandlade k., som kallas acykliska k.
Ringbildningen är i allm. mera stabil än den
öppna kedjan, och cykliska k. äro därför
svårare att sönderdela än acykliska. Redan långt
innan man kände kolföreningarnas kemiska
sammansättning, hade man indelat den
organiska kemien i två grupper. Till den första
av dessa grupper, som man kallade den a 1
i-fatiska serien, räknade man bergoljan,
fetter, feta oljor o. dyl. Till den andra
gruppen, den aromatiska serien, räknade
man de flesta välluktande och kryddartade
ämnena. Det visade sig sedan, att bergolja
och fetter voro acykliska ämnen,
kryddäm-nen o. dyl. cykliska ämnen. Benämningarna
acyklisk-alifatisk och cyklisk-aromatisk
användas därför jämsides.
Enl. formeln är bensol ett starkt omättat
kolväte. Till sin kemiska karaktär förhåller
den sig dock som ett mättat kolväte. Denna
stabilitet är antagl. att söka i ringbildningen.
Utbytes ett väte i bensol mot en annan
radikal, bildas endast ett derivat. Ersättes t. ex.
vätet med metyl, erhålles metylbensol
el. toluol (se d. o.). Utbytas däremot två
väteatomer, kunna tre isomera derivat
uppstå, vilka fått namnen o r t o-, meta- och
paraderivat. Så erhållas, om båda
väteatomerna ersättas med metylgrupper, o r t o-,
meta- och paraxylol. Dessa olika
egenskaper hos bensolmolekylen var det, som gav
Kekule von Stradonitz (se d. o.) anledning att
antaga, att den bestod av en ringformig kedja
av sex sinsemellan likvärda CH-grupper (se
formel vid art. B e n s o 1). Ersättes ett väte
i bensol med en hydroxylgrupp, erhålles f
e-n o 1 (se F e n o 1 e r).
Samma kemiska förhållanden, som bensol
visar, utmärka även andra, vid hög temp.
uppkommande, i stenkolstjäran förekommande
ämnen, ss. naftalin, a n t r a c e n m. fl.
(se dessa ord och Stenkolstjära).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
