Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolväten - Kolväteradikal - Kolyma - Kolyvan - Kolzov, A. V. - Kolåsen - Kom - Koma - Komana - Komancher, Comancher - Komandorskijöarna - Komárno - Komarov, Vissarion Vissarionovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Kolväteradikal—Komarov
1010
N a f t e n e r äro mättade cykliska k. De
förekomma särskilt i kaukasisk och galizisk
bergolja (nafta) samt i skifferolja och vissa
hartsoljor.
T e r p e n e r (se d. o.) äro mer el. mindre
omättade cykliska k., som mycket likna de
acykliska föreningarna. De förekomma i
ter-pentinolja och i en hel del eteriska oljor.
De allra flesta k. äro färglösa. Undantag
härifrån göra f u 1 v e n,
CH=CIK
c=ch2,
och derivat därav, som äro röda, samt det i
moroten o. a. växter befintliga gulröda
kolvätet karotin (se d. o.). I. B.
Kolväteradikal. En av väteatomerna i ett
kolväte kan på olika sätt ersättas
(substi-tueras) med andra ämnen. Alla dessa ämnen
utmärka sig därav, att de som beståndsdel
innehålla en kolväteförening minus väte.
Sådana ämnen kunna visserligen (med några
ytterst få undantag) ej existera i fritt
tillstånd men äro dock av stor betydelse, då de
förekomma i så många olika föreningar. Metan
t. ex., CH4, ger radikalen metyl, — CH3. Denna
ingår i t. ex. metylklorid, CH3C1,
metylalkohol, CH30H, ättiksyra, C’H3 . CO2H,
acetalde-hyd, CH3 . COH, etc. På liknande sätt ingår
radikalen etyl, — C2H5, som kan tänkas
uppkommen genom borttagandet av ett väte ur
etan, C2H6, i ett flertal föreningar. I. B.
Kolyma’, flod i ö. Sibirien, från
Stanovoj-bergen till Kolymabukten av Ishavet.
Omkr. 1,900 km lång, därav segelbar omkr.
1,100 km; isfri 21/2 mån.
Kolyva’n, stad i Västsibirien, 200 km s. v.
om Tomsk, nära Obs högra strand; omkr.
10,000 inv., som leva av jordbruk och fiske.
K. omges av de silverförande Kolyvanska
malm bergen.
Kolzov [kaltså’f], A. V., se K o 11 s o v.
Kolåsen, fjällby (bolagsby under a.-b.
Tege-fors verk) i Kalls socken, Jämtland, i
naturskönt läge på n. stranden av sjön Äcklingen
(401 m ö. h.) vid Manshögarnas fot. Vida
synligt ligger här K:s kapell, uppfört 1847, där
lappmässor årl. hållas i juni och aug. K. är en
uppskattad turistort (även jakt och
sportfiske). Omnibus dagligen till
Järpen.
Kom [kåm], ry. förk. förord
med bet. kommitté,
kommunistisk o. s. v. i olika
sammansättningar, t. ex. kominte’rn.
Koma [kå’-], grek., med.,
betecknar fullständigaste graden
av medvetslöshet. K. orsakas
av blodöverfyllnad eller anemi
i hjärnan, av yttre
förgiftningar (t. ex. alkohol, kolos),
av inre förgiftningar (vid
ure-mi, sockersjuka). Det
diabe-tiska k., som väl är det
viktigaste, är uttryck för en
förgiftning med syror. Genom den
rubbade ämnesomsättningen
anpträda dvlika i sådan mänffd.
att organismens alkalier tagas
i anspråk för att binda dem. På grund därav
kan ej kolsyran upptagas av blodet, och det
är denna stagnation av kolsyra, som
framkallar k. E. L-g.
Ko’mana, forntida stad i Mindre Asien, vid
Iris (Jeschil-yrmak), med ett berömt tempel
åt gudinnan Ma, av grekerna kallad Artemis.
Ruiner vid Gymenek nära Tokat.
Koma’ncher, C o m a’n c h e r,
nordamerikansk indianstam av shoshongruppen och av
till denna hörande folk det enda, som varit
typiska prärieindianer. Tidigare bodde de i
Wyoming men trängdes av algonkinstammar
åt s., ända ned till prärierna i n. Mexiko och
Texas. De äro en av de få präriestammar, som
levat som rena jägarnomader, framför allt
livnärande sig genom jakt på bison. Genom
sin vildhet och tapperhet, i förening med en
viss ridderlighet, ha k. gjort sig ett namn
och höra till de stammar, som ofta figurera i
■de populära indianböckerna. De äro nu
bosatta på reservationen i Oklahoma, där de
1923 räknade 1,697 individer (mot omkr. 1,400
år 1904). K. G.L.
Komandorskijöarna, ögrupp i s. v. delen av
Beringshav, vid ö. kusten av Kamtsjatka, v.
om Aleuterna. Beringsön (1,593 kvkm,
omkr. 300 inv.), där V. Bering dog 1741, och
Kopparön äro bebodda. K. äro bergiga
och ofruktbara; förr rika på pälsdjur.
Komårno [kå’märnå], magyar. Komärom,
ty. Komorn, stad i Tjeckoslovakien, förr
fästning, på Donaus n. strand, vid mynningen av
Väh (Waag); 17,715 inv. (1921), därav 13,584
magyarer. Textilindustri, trävaru- och
spannmålshandel. Viktig hamn. Bro till ung.
staden Komärom-Ujväros på s. Donaustranden
(5,963 inv. 1920). — K. blev stad på
1200-talet, befästes efter 1472 av Mattias Corvinus
och blev en huvudfästning mot turkarna
(belägringar 1594 och 1663). Med förlusten av
K., 27 sept. 1849, efter tappert försvar av
Klapka, var frihetskriget till ända.
Komarov [kå’marof], Vissarion V i
s-sarionovitj, rysk publicist (1838—1908).
Uppsatte 1882 tidningen Svjet, språkrör för
en panslavism, vilken mest yttrade sig som
ett ursinnigt tyskhat. — Hans broder
generalen Aleksandr Vissarionovitj K.
Utsikt över Kolåsen och. sjön Äcklingen mot Manshögarna.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
