Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommun, Kommunalväsen - Allmän historik - Kommunernas utveckling i Sverige till 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1025
Kommun
1026
franska systemet. Nya element ha i Italien
införts genom fascismen (se Fascism, sp.
143). I Spanien gynnade återerövringen av
landet från morerna uppkomsten av
självstyrande städer. Efter 1500-talets kungaförtryck
kom lokalförvaltningen i feodal- eller
stads-aristokratiens händer. Under där f. n. rådande
diktatur ha nya författningar utfärdats,
medförande vidgad självstyrelse för
kommunalrepresentationerna, vilkas tillsättning dock
kontrolleras av statsmyndigheterna. — I
England utvecklades tidigt på feodal och kyrklig
grund socknar och städer. På landet leddes det
kommunala livet av godsägarna — fria bönder
(yeomen) funnos dock till betydande antal ännu
i slutet av 1600-talet —, i staden utövade vanl..
ett köpmansgille förvaltningsmakten. De
viktigaste kommunala uppgifterna kommo
emellertid att förläggas till grevskapen. Genom en
för England egenartad kombination av lokal
rättskipning och kommunalförvaltning genom
fredsdomare behölls den faktiska makten hos
godsägarklassen, som även besatte platserna i
underhuset och därigenom höll den politiska
makten i sina händer. Först på 1830-talet
genomfördes en modernisering av såväl det
politiska som det kommunala styrelsesystemet. Ett
representativt system infördes i huvudsak i k.,
och fredsdomarförvaltningen avvecklades,
definitivt i samband med en lag 1929. Om
reformlagen 1888 se Storbritannien,
förvaltning. Den kommunala förvaltningen i
Skottland, Irländska fristaten och Nordirland
liknar Englands. Engelska lokala
självstyrelse-principer gå igen i hela brittiska världsväldet
samt i Amerikas förenta stater (jfr d. o., sp.
807) samt erbjuda nära paralleller med
kommunallagstiftningen i Skandinavien. — Ett
egenartat kommunalt system har i Ryssland
utvecklat sig på grundvalen av det ryska
byalaget (mir) med dess halvt kommunistiska
struktur (se Ryssland). — I Japan (jfr
d. o., sp. 993) har sedan 1871 utvecklats ett
kommunalt självstyrelsesystem dels med
närmast engelska, dels med inhemska
styrelsegrundsatser. — Utvecklingen i Sverige och
Finland har varit i stort sett kontinuerlig.
I Danmark och Norge utplånade enväldet
praktiskt taget all kommunal självstyrelse,
som först på 1830-talet väcktes till nytt liv.
Se Danmark, sp. 465—466, och Norge,
förvaltning.
Kommunernas utveckling i Sverige (med
Finland) till 1809. Det svenska folksamhället
är äldst först och främst rättssamfund. Det
större samhället, folklandet (landskapet),
tillkommer det att utveckla dessa normer
(lagstiftning) och tillämpa dem (rättskipning)
i landet såsom helhet. Delsamhället, häradet
eller hundaret (se Hunda re och Härad),
utövar på sitt ting den mera lokala
rättskipningen. Till de rättsliga uppgifterna komma
andra, huvudsakligen ekonomiska, bro- och
väghållning. Såväl härad (hundare) som
folkland äga allmänningar (jfr Allmänning,
sp. 575). Då rätten ej kände andra
rättssubjekt än fysiska personer, var ett
tings-beslut närmast bindande allenast för dem,
som fattat det; härav skyldigheten för varje
bonde, d. v. s. besutten fri man, att bevista
tinget. Enhällighet var i princip
förutsättning för ett verkligt beslut med solidariskt
verkställighetsansvar. Opposition från ett
mindretal betydde utträde ur samhället; risken
därav togs ej i första hand. Tankegången om
en övervikt i röstetal såsom avgörande uttryck
för menighetsviljan var främmande för den
folkliga, uppfattningen. — Med rättskipningens
övergång till kungliga eller statliga domare
bortföll en del av de gamla samhällenas
uppgifter. De ekonomiska uppgifterna stodo
kvar men uppfattades mera som skyldigheter
än som föremål för fria beslut. Landskapets
kommunkaraktär upphörde småningom,
definitivt med ständernas övertagande (på
1600-talet) av riksbeskattningsmakten samt med
landsallmänningarnas uppdelning eller
övergång till kronoallmänningar, för att först i
modern tid återuppstå i den nya
landstingskommunens gestalt (1863). Häradets roll som
verklig kommunal enhet var redan på
1600-talet utspelad. De nya uppgifter, som den
samhälleliga och ekonomiska utvecklingen
skapade, lades på två kommunala
nyskapelser, socknen och staden.
Skäl finnes att antaga, att de äldsta kristna
församlingarna, socknarna, bildats i
analogi med de offergillen, som tidigare
funnits för kultändamål. De voro ett slags
brödraskap, en i likhet med fostbrödralaget
konstruerad ersättning för den verkliga
blods-gemenskap, som en gång byggt upp de äldsta
rättssamhällena. Socknemännen ägde
tillsammans kyrkan, där den ej byggts av enskild
man; de förvaltade den liksom annan
gemensam egendom och tillsatte Guds tjänare,
prästen, i likhet med egna tjänare. Ofta torde
sockenbildningen ha anknutit till härad eller
by. Om angelägenheter rörande kyrka och
kyrkogård, om prästens kallande och avlö
nande beslöt folkförsamlingen på bystämma
eller häradsting eller, där socknen ej anslöt
till sådan indelning, särskild
sockenstäm-m a. Skyldighet härtill var dock lagfäst.
Kanoniska rättsgrundsatser följde den nya läran.
Besluten fattades ej längre nödvändigtvis i
den gamla formen genom enhällighet,
majoriteten kunde besluta. Men detta gällde ännu
blott prästval. Med tiden accepterar dock
folklagen i större omfattning de främmande
grundsatserna. Sockenkyrkan blir eget
rättssubjekt, kan äga jord och föra rättegång.
Socknemännens äganderätt till kyrkan blir
inskränkt till skyddsrätt, patronatsrätt (se
d. o.), och det är denna i kampen mellan
germansk och kanonisk åskådning födda
kompromiss, som ur kyrklig synpunkt rättfärdigar
böndernas bibehållande vid prästvalsrätten (jfr
Präst val). Men detta, jämte rätten och
skyldigheten att genom kyrkvärdar vid sddan
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
XI. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
