Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunal fondbildning - Kommunalfullmäktige - Kommunalförbund - Kommunalisering - Kommunalkongresser - Kommunallagar - Kommunalnämnd - Kommunal progressivskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunalfullmäktige—Kommunal progressivskatt
1039
deras avsättande till fond eller deras
reserverande för något framtida ändamål.
Skogs-accismedel, som inflyta till landskommun (icke
stad eller köping), skola avsättas till en
skogsaccisfond. Frågan om utsträckandet av
fonderingsrätten har varit föremål för
utredning av sakkunnig, vars betänkande avgavs
1919 (se Svenska Stadsförbundets Tidskrift
okt. 1919). J. R. N.
Kommunalfullmäktige, se Kommun, sp.
1031.
Kommunalförbund, i kommunal ordning
bildade föreningar för gemensamma
förvaltningsuppgifters handhavande mellan städer,
landskommuner, köpingar,
municipalsamhäl-len, fattigvårdssamhällen, som utgöras av
flera kommuner, skoldistrikt, mellan
landstingskommuner inbördes samt mellan
landstingskommun och stad. K. är att anse som
en självständig kommun med egen, från de
anslutna kommunernas skild ekonomi och
förvaltning. Dess organisation bestämmes för
varje särskilt fall av en förbundsordning.
För sin verksamhet äger förbundet anskaffa
medel genom uttaxering på de anslutna
kommunerna. Ledningen av k:s angelägenheter
skall handhavas av en förbundsdirektion,
vilken har, praktiskt taget, beslutanderätt i
allt, som rör förbundets löpande förvaltning,
således även rätt att fastställa förbundets
utgifts- och inkomststat. För bildande,
ändring eller upplösning av k. fordras
faststäl-lelse av K. B. Beslut i hithörande frågor
skola föregås av utredning, som besörjes av
K. B. Se lag av 13 juni 1919. G. F-t.*
Kommunalisering (av kommun) innebär,
att kommun övertar ekonomisk verksamhet,
som den enskilda företagsamheten förut
drivit. Kommunaliseringstendensen
(kommunalsocialismen) har haft lättast att
tränga igenom, när det gällt områden, där
ett monopol till följd av sakens natur måste
uppstå, ss. i fråga om vattenledning,
belys-ningsverk, spårvägar m. m. Tendensen har
framträtt med olika styrka i olika länder.
Även i Sverige har utvecklingen gått i
kom-munalsocialistisk riktning.
Kommunallagarnas stadganden om kommunernas uppgifter
äro svävande: kommunernas »medlemmar äga
att vårda sina gemensamma ordnings- och
hushållningsangelägenheter», men i praxis har
denna bestämmelse tolkats relativt vidsträckt.
Det står svenska kommuner fritt att driva
vattenledningsverk, gas- och elektricitetsverk
samt spårvägar, de få uppföra bostäder,
badinrättningar och slakthus o. s. v. Flera ha
begagnat sig av denna befogenhet. I vad
mån det med nu gällande lagstiftning står
dem öppet att driva vanlig industriell
verksamhet är oklart. Understundom stannar k.
vid att kommunen träder i samverkan med
enskilda; ett halvkommunalt bolag bildas
t. ex. med insatser såväl från privata som
från kommunen. Stockholms nuv.
spårvägs-a.-b. är av den typen. J. R. N.
Kommunalkongresser, möten mellan
städers, köpingars och municipalsamhällens
full
1040
mäktige och tjänstemän samt andra
kommunalt intresserade personer. Den första
kongressen av detta slag i Sverige hölls i
Stockholm 10—12 okt. 1907. Efter vid kongressen
framställt förslag bildades sedermera
Svenska stadsförbundet (se d. o.). — Ett i
n-ter nationellt stadsförbund (Union
internationale des villes et pouvoirs locaux)
med säte i Bryssel har anordnat fyra
kongresser (1913, 1924, 1925 och 1929). Till detta
förbund äro anslutna kommunassociationer i de
flesta europeiska och ett antal
utomeuropeiska länder (Amerika, Japan). (Schg.)
Kommunallagar kallas i Sverige sådana
lagar, som bestämma en kommuns rättigheter
och skyldigheter i förhållande till staten,
villkoren för rättigheten att bli medlem av en
kommun med därtill hörande förmåner och
förpliktelser, de organ, genom vilka
kommunen äger uttrycka och verkställa sin vilja,
den ordning, som bör gälla för
kommunmedlemmars deltagande i den kommunala
styrelsen, den förpliktande kraft, som tillkommer
styrelsens beslut, dess verkningskrets samt
särskilt omfånget av dess beskattningsrätt och
därmed sammanhängande hushållning. I
samband med representationsförändringen 1866
upphöjdes de förut av konungen i ekonomisk
lagstiftningsväg utfärdade förordningarna av
21 mars 1862 (se Kommun, sp. 1029), om
kommunalstyrelse i Stockholm, av 23 maj 1862,
och om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm, av 20 nov. 1863, till
lagar, vilka inom det omfång, som för var och
en var angivet, kunde ändras endast med
konungens och riksdagens gemensamma
samtycke. För ändring av k. behöver dock ej,
såsom eljest vid lagändring är vanligt (jfr
R. F. § 87), lagrådets yttrande inhämtas,
och ej heller fordrar ändring i förordningarna
om kyrköstämma, kyrkoråd och skolråd
kyrkomötets bifall, såvida ej ändringen kommer
i strid med kyrkolag eller prästerskapets
privilegier. Efter 1866 ha tillkommit förordning
om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i
Göteborg 5 maj 1882, lag 25 juni 1909 ang.
folkskoleväsendet i vissa städer, lag 13 juni 1919
om ordning och villkor för ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning (se K o m m u n,
sp. 1037), lag s. d. om kommunalförbund (se
d. o.) samt en mängd författningar,
varigenom genomgripande ändringar skett i 1862
—63 års kommunala lagstiftning, särskilt
med avseende på den kommunala rösträtten.
Frågor rörande k. beredas i riksdagen sedan
1909 av konstitutionsutskottet (förut
lagutskottet). (Schg.)
Kommunalnämnd, se Kommun, sp. 1033.
Kommunal progressivskatt, den partiella
kommunala inkomstskatt, som infördes i
Sverige genom beslut av 1920 års riksdag att utgå
under åren för det s. k.
kommunalskatte-provisoriet, 1921—24, sedermera förlängt
t. o. m. 1928. Därefter har ny förordning
fastställts på i huvudsak samma grunder, varvid
dock den fjärdedel av k., som tidigare beteck-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
