Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalskatt - Kommunalstadgar - Kommunalstyrelse (Kommunal självstyrelse) - Kommunalstämma - Kommunalutskylder - Kommunard - Kommunehospitalet - Kommunen - Kommunicera - Kommunicerande kärl - Kommunikabel - Kommunikant - Kommunikation - Kommunikationsdepartementet - Kommunikationsminister - Kommunikationsresolution - Kommunikationsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunalstadgar—Kommunikationsverken
1043
icke progressivt. Man har emellertid ansett,
att även för täckande av primärkommunernas
utgiftsbehov borde, liksom i fråga om statens,
av större inkomster uttagas en högre
skatte-procent än av mindre. Detta syfte vinnes
genom kommunal progressivskatt
(se d. o.). Progressivskatten skall användas
till täckande av kommuns, församlings och
skoldistrikts skattebehov (intill en viss gräns)
men utgår icke till municipalsamhälle eller
landsting, ej heller till särskild
fattigvårds-kommun.
I fråga om skogsaccis, personliga
avgifter, hundskatt och
nöjesskatt se dessa ord. Om äldre tiders
förhållanden i fråga om kommunalbeskattningen
se Kommun, sp. 1027 ff. J. R. N.
Kommunalstadgar kallas stadgar för
främjande av sedlighet, hälsovård samt ordning
och säkerhet inom kommun, som antagas
av kommunens beslutande organ. Dessa
stadgar skola underställas K. B., som dock
endast har rätt att oförändrat stadfästa eller
förkasta dem. Dylikt stadgeförslag kan
väckas även av magistrat, men
stadsfullmäktige eller allmän rådstuga ha rätt att
förkasta det, varvid förordningsrätt dock
tillkommer K. B. efter stadsfullmäktiges
eller allmän rådstugas och magistratens
hörande (i Stockholm utan magistratens
hörande). De kommunala stadgarna handhavas
på landet av kommunalnämnden, i stad av
magistrat, drätselkammare (i Stockholm
drätselnämnd) eller andra styrelser, olika på olika
ställen. I vidsträckt bemärkelse kunna till k.,
utöver kommunallagarna, räknas även sådana
föreskrifter, som utfärdats av K. m:t (t. ex.
ordningsstadgan 24 mars 1868) eller
beslu-tits av konung och riksdag (t. ex. lagen 6
juni 1925 om polisväsendet). S. B. (Schg.)
Kommunalstyrelse (Kommunal
självstyrelse), vissa förvaltningsärendens
hand-havande ej av staten omedelbart genom
stats-tjänare utan av lokala samhällen
(kommuner i inskränkt eller vidsträckt mening) på
uppdrag eller med tyst medgivande av staten.
Kommunalstämma, församling av en
landskommuns röstberättigade medl., vilken
utövar kommunens beslutanderätt i alla eller i
vissa fall. Se vidare Kommun, sp. 1031.
Kommunalutskylder, se Kommun, sp.
1036, och Kommunalskatt.
Kommunärd, medlem av
Pariskommunen (se d. o.) 1871.
Kommunehospitalet, Köpenhamns största
sjukhus, beläget mellan Botanisk have och
Sortedamsö, öppnat 1863. K., som dels
mottager kommunens fattiga, dels betalande
patienter, har åtta avd. med tills. 1,000 platser.
Kommunen (fr. La commune), se
Pariskommunen.
Kommunicera (lat. communicäre, göra
gemensam). 1. (Jur.) Meddela, delgiva. I allm.
bör varje hos offentlig myndighet framställt
yrkande (stämning, ansökan, besvär etc.)
delgivas den, mot vilken yrkandet riktas, för att
lämna honom tillfälle att yttra sig. Termen
1044
k. brukas i synnerhet när det gäller
delgivning av besvär över domstols beslut eller
utslag, vilka endast i undantagsfall kunna
avgöras utan kommunikation (ex
ineommuni-cato) med motparten. Se vidare
rättegångsbalken kap. 27. Ä. H.
2. (Fys.) Se Kommunicerande kärl.
3. Gå till, bli delaktig av nattvarden. Jfr
Kommunion.
Kommunicerande kärl, system av två el.
flera kärl, som nedtill stå i förbindelse
(kommunicera). En vätska stiger i alla kärlen till
samma höjd. Trycket i alla punkter av ett
horisontalt lager inom en stillastående vätska
är näml, lika, vilket är möjligt endast om de
överliggande vätskepelarna ha samma lodräta
höjd. Vätskor av olika täthet ställa sig olika
högt. Vätskepelarnas höjder förhålla sig i
jämviktstillstånd omvänt mot vätskornas
tätheter. Denna lag gäller för kärl av vad form
och storlek som helst, såframt diametern ej
är så liten, att kapillaritetens verkan blir
märkbar (se K a p i 1 1 a r i t e t). L. A. F.*
Kommunikäbel (av lat. communicäre, göra
gemensam). 1. (Jur.) Gemensam, samfälld
(förmögenhet). Se
Förmögenhetsge-menskap och Giftorätt. — 2. Möjlig
att färdas på.
Kommunika’nt, se Kommunion.
Kommunikation, delgivande; förbindelse,
samfärdsel (-led).
Kommunikationsdepartementet uppkom
genom lag om statsdepartementen 19 juni 1919.
som trädde i kraft 1 juli 1920, vid delningen
av Civildepartementet (se d. o.). K :s
verksamhetsområde, ärenden rörande
samfärdselanstalter och allmänna arbeten, samt verk
och myndigheter angivas i kungl. stadgan ang.
fördelning av ärendena mellan statsdep. 22 juni
1920, ändrad genom k. br. 21 dec. 1928. Arbetet
inom K. är enl. beslut av 1926 års riksdag
uppdelat på två byråer, en för ärenden ang.
allmänna arbeten, automobil- och lufttrafik,
statens kraftverk m. m. och en för personal-,
kameral- och administrativa ärenden i allm.
samt post-, telegraf- och byggnadsärenden.
Dessutom finnes en extra byrå för frågor av
huvudsaki. teknisk och ekonomisk natur,
särskilt ang. järnvägarna. För
regeringsrätts-och stadsplaneärenden förordnar K. m:t
särskilda föredragande. K:s ordinarie personal
utgöres enl. beslut av nämnda riksdag av bl. a.
1 statssekreterare, 1 expeditionschef, 2
kansliråd, 4 förste kanslisekreterare, 1
registra-tor och 3 andre kanslisekreterare. För
tjänstemännen gäller instr. för befattningshavare
i statsdep. 31 dec. 1921, ändrad 29 juni 1928.
Anslagen till K. och underlydande verk och
myndigheter uppföras under sjätte huvudtiteln.
Se Departement och Kansli. Ldht.
Kommunikationsminister, den vanliga,
ehuru ej i grundlag förekommande, titeln på
statsrådet och chefen för Kommunikationsdep.
Kommunikationsresolution, beslut av
offentlig myndighet ang. delgivning. Jfr
Kommunicera 1.
Kommunikationsverken, benämning för
postverket, telegrafverket, Statens järnvägar och
vattenfallsverk. För tjänstemännen finnes
ett gemensamt avlöningsreglemente 19 juni
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
